- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1409-1410

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medelsoldygn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"brunnsskänk" och hofmästare slutligen blifvit kamrer
vid brunnen. Aktieegarna voro landtbor, bosatta inom
V. Ny socken. Detta bolag är ännu egare af brunnen. –
M. har ett sundt och vackert

illustration placeholder
Fig. 2. "Grötlunken" vid Medevi brunn.


läge, 119 m. ö. h., 33 m. öfver Vättern, i en vacker
park. Luften är ren och fri från dimmor. Det hvilar
öfver gamla M. en sällsam charme, som skänker det
en enastående plats i vårt land. Utom af parkens
uråldriga träd betingas detta till största delen
af de gamla små byggnaderna med sina höga tegeltak
och sina verandor eller förstukvistar. De bära
alla högadliga namn, såsom Fersenska, Piperska,
Schefferska, Ehrencronska o. s. v. byggnaderna. Den
största byggnaden är den s. k. Intendentsbyggnaden, i
tre våningar, en af de senast uppförda. M:s förnämsta
hälsoskatter äro järnvattnen, som uppkomma från
flera källor. Den äldsta är Högbrunnen (upptagen
1677), som håller 0,1758 dlr kolsyrad järnoxidul
på 10,000 delar vatten. Själfva källan ligger i den
s. k. Högbrunnsarkaden, som är en af de ståtligaste
inrättningar i denna väg, som finnas i vårt
land. Högbrunnsvattnet drickes vanligen kallt, men
vid ena ändan af denna arkad serveras Medevivattnen
uppvärmda och kolsyrade och drickas ofta blandade
med karlsbad- och vichyvatten. Högbrunnen har en
radioaktivitet af 517 v. e. Utom Högbrunnen drickes
mest den af d:r E. Engdahl upptagna s. k.
Engdahlskällan, hvars järnhalt är betydligt större
än Högbrunnens, 2,63 dlr på 10,000 delar vatten
och som begagnas mest af bleksiktiga. Jämte
dessa två källor drickes äfven Kamrerskällan,
upptagen 1860 af kamrer Becklin. De andra starkare
järnkällorna, Intendentskällan (upptagen 1881)
och Hjärnekällorna (1878), finnas ej mer. Genom
systematiska djupborrningar skulle säkert starkare
järnvatten påträffas. M:s stora varmbadhus byggdes
1878 och är fullt tidsenligt inrättadt. Där serveras
jämte varmbad i olika former äfven gyttjebad i stor
utsträckning, hvartill begagnas M:s badgyttja, som
upptäcktes 1773 och åtnjuter stort anseende. En mindre
kallvattenafdelning finnes också. I samband
med denna har man vid Vätterns strand inrättat kalla
bad, luft- och solbad. Säsongen i M. indelas i två
terminer, 6 juni–11 juli och 14 juli–18 aug. Vid
ingen badort i vårt land utöfvas så stor välgörenhet
som vid M., nämligen genom Allmänna brunnslasarettet
(225 sängar för hvarje termin), k. brunnslasarettet
(20 platser hvarje termin) och Pauvres-honteuxfonden,
som lämnar fria bad, rum och kost. Frekvensen
är omkr. 1,100 försäsongen. Bland gamla bruk i
M. förtjänar nämnas den s. k. grötlunkspromenaden,
som alla kurgäster af alla klasser med musiken i
spetsen företaga hvarje afton kl. 9 (fig. 2). Från
M:s forntid ha inom litteraturen några minnen
bevarats. Uti U. Hjärnes skrifter har man den äldsta
skildringen af brunnen. 1803 utgaf S. A. Hedin
"Utkast til en handbok för brunnsgäster", hvars
första afdelning handlar om M. Först 1867 utkom
en mera fullständig monografi öfver brunnen,
"M. helsobrunn och bad" af G. v. Düben, och 1903
utgaf A. Levertin "M. från forntid och nutid, ett
minnesblad", och i festskriften till A. Key har samme
förf. skildrat U. Hjärne som balneolog. Af mera
kulturhistorisk betydelse äro Aurora Königsmarcks
"Les divertissements de M." (1682), som omtryckts i
"Det gamla och det nya M." (1898) af A. Levertin.
Ln.

Med folket för fosterlandet, konung Gustaf V:s
valspråk.

Medförd [merdfod], stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, vid Mystic river,
8 km. n. om Boston, till hvilket det är en
förstad. 23,150 inv. (1910). Tufts college
(grundlagdt 1852), med Barnums naturhist.
museum och ett af mrs Andrew Carnegie
1907 skänkt bibliotek. Skepps-byggeri.
J- F- N-Medgift, jur. Se H e m f ö l j
d. Medgifvande, jur. Se Erkännande. Med Gud och
segrande vapen dat. Deo et rictri-cibus armis),
ett af konung Gustaf II Adolfs valspråk.

Med Gud och Sveriges allmoge anföres stundom,
ehuru oriktigt, som Gustaf I:s valspråk eller som
hans vanliga lösen. Orden ha först af eftervärlden
gjorts till konungens valspråk och referera sig till
ett uttryck ("Men Gud och Sveriges allmoge har varit
min hjälp") i hans afskedstal till ständerna, sådant
detta i retoriskt utsmyckad form finnes intaget i
0. Celsius’ "Konung Gustaf den förstes historia"
(1753). (V. S-g.)

Med Guds hjälp, ett af konung Karl XILs valspråk.

Med Guds nåde. SeDei gra ti a. Medgyes [mä’djäj]
1. Szasz M. (ty. Mediasch), fristad i siebenburgska
komitatet Nagy-Kiikullö, vid Stora Kökel.
7,954 inv. (1900), mest tyskar. Vinodling.
(J- F- N.) Medgäidenär, jur., person, som jämte en
eller flera andra är förpliktad till viss prestation,
vanligen att betala en summa penningar. Förpliktelsen

17 b. 45

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:43 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free