- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1413-1414

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Med half vind ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1413

Mediate-Medicaster

1414

råden från 296 till 82 och de fria riksstäderna
till 6. Genom nya anordningar i Rhenförbundsakten
1806 och på Wienkongressen 1815 skedde en ny stor
mediatisering, som gick ut öfver riksridder-skapet,
ett par fria städer och 72 riksomedelbara furstar och
grefvar, så att antalet riksomedelbara landområden
nedgick till 38. De mediatiserade, hvilkas förfäder
innehaft riksomedelbart territorium, pläga numera
kallas Standesherren. Deras privilegier omfatta
bl. a. befrielse från värnplikt, särskildt forum i
vissa mål och en af riks- och landslagstiftning
begränsad rätt att utfärda stadgar för sina
underhafvande. V. S-g.

Mediate. Se M e d i a t.

Mediatiön, /o/fcr., medling, inom folkrätten
beteckning för en eller flera utomstående staters
vänskapliga mellankomst för biläggande af mellan
stater rådande tvister. Mediationen är väsentligen
olik skiljedomsförfarandet däruti, att de tvistande
parterna vid den förra väl samtycka att mottaga
medlingsförslag från den mellankommande parten - som
kallas m e d i a t o r, medlare (fr. média-teur) - men
däremot ej äro pliktiga att ställa sig den föreslagna
förlikningen till efterrättelse. Mediationen kan
ske efter eller utan uppfordran från endera af
de tvistande parterna eller båda. Söker mediatorn
genom tvångsmedel förskaffa sina förslag anspråk
på att obetingadt antagas, uppstår intervention
(se d. o.). Detaljerad utveckling och reglering af
det folkrättsliga medlingsinstitutet ha egt rum på
Haagkonferenserna 1899 och 1907.

Mediätkonsistorier. Se Konsistorium, sp. 813.

Mediätor (fr. médiateur), medlare. Se Mediatiön.

Medicägo L., bot., växtsläkte af fam. Legumi-nosce
afd. Papilionatce med omkr. 50 arter i tempererade
länder. Från roten, som hos olika arter är en-
eller mångårig, uppväxa vanligen flera stjälkar,
försedda med trefingrade blad, hvilkas stipler äro
sammanvuxna med bladskaften. Blommorna sitta i korta,
täta, nästan hufvudlika klasar. Baljorna äro snäcklikt
hop vridna, en- eller flerfröiga. M. sativa L., luzern
(lucern), blå luzern (fig. 1), odlas som värdefull
foderväxt samt är förvildad på spridda ställen i
södra och mellersta Sverige. Dess blommor äro blå
eller violetta och bilda längre klasar. M. falcata
L., svensk 1. gul luzern (fig. 2), är en mångårig
art med tämligen hårda, ibland nedtryckta stjälkar
af 30 cm. längd eller där-öfver. Småbladen äro smalt
jämbredt vigglika, blomklasarna rundade, blommorna
tämligen stora, gula, baljorna halfmånformigt
krökta. Liksom den följande är denna art en god
foderväxt. Den växer här och där på åkerrenar och
ängsbackar ifrån Skåne till Uppland. Den allmännaste
arten är M. lupulina L., humleväppling, humlelu-zern
1. humlesmäre (fig. 3), som trifves i synnerhet väl
på kalkhaltig jord och anses ange, att marken är
märgelhaltig. Humleväpplingen är en- eller tvåårig,
har smala, vanligen nedliggande, småludna stjälkar,
15-20 cm. långa, småbladen äro omvändt äggrunda eller
nästan hjärtlika.

Fig. l. Medicägo sativa (blå lu-

zern). l blommande stjälktopp,

2 blomma, 3 balja.

Fig. 2 Medicägo falcata (gul luzern).

l blommande stjälktopp, 2 blomma,

3 balja.

Fig. 3. Medicägo lupulina (humle-luzern),
stjälkstycken med blomklasar och baljor.

Mediatiönsakten kallas den af Napoleon Bona-parte
utarbetade och af i Paris samlade ombud för
schweiziska folket 19 febr. 1803 antagna nya
författning för Schweiz, som afsåg att utgöra
en förmedling mellan landets gamla författning
och den 1798 proklamerade Helvetiska republikens
konstitution. Se vidare Schweiz (Historia).

Mediatisera. Se M e d i a t.

Blomklasarna äro rundadt äggformiga, täta, blommorna
små, gula, baljorna små, njurformiga, med spetsen
spiralformigt vriden, efter mognaden svarta. Den
minsta svenska arten, M. minima Bart., har taggiga
baljor. O. T. S. (G. I^-m)

Medicame’ntum, lat. Se Läkemedel.

Medicaster (af lat. mefdicus, läkare), kvack-salfvare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0741.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free