- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik /
1421-1422

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medici ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1421

Medici

1422

blikanska formerna bibehöllos nödtorftigt på så sätt,
att Alessandro enligt ett folkbeslut af 1532 skulle
styra som gonfalonjär, biträdd af 3 hvar tredje månad
växlande senatorer och ett af 200 för lifstid utsedda
medlemmar bestående råd. Hans måttlösa liderlighet
och tyranni gjorde honom snart allmänt hatad, men då
den aristokratiska oppositionen började stämpla för
att störta honom torde han (1535) ha låtit genom gift
röja ur vägen sin släkting och farligaste medtäf-lare,
kardinal Ippo-lito de’ M. (se M. 12), och efter sitt
1536 fullbordade giftermål med Margareta kunde han
fastare än förr lita på kejsarens skydd. Emellertid
blef han under skandalösa omständigheter året därpå
mördad af en aflägsen släkting och stallbroder i
utsväfningar, Lorenzino de’ M. (se M. 13).

12. Ippolito de’ M., oäkta son till M. 8, f. 1511,
mördad 13 aug. 1535 i Itri, uppfostrades vid Leo
X:s hof och sändes 1524 af Klemens VII till Florens
som familjens därvarande representant med titeln
magnifico. Styrelsen utöfvades i hans - sedermera
äfven i den senare ditsände Alessandro de’
M:s - namn af ett slags triumvirat, bestående af
kardinalerna Passerini, Cibo och Ridolfi, men
efter Roms plundring 1527 förjagades båda fränderna
genom en folkresning. Ippolito var en
ståtlig yngling med utpräglad smak för krigiska
idrotter, musikaliskt begåfvad och om-gifven
af konstnärer; hans giftermålsplaner korsades,
då Klemens VII af politiska skäl gjorde honom, den
18-årige ynglingen, till kardinal (jan. 1529) och
förvaltare af ärkestiftet Avignon. Han sändes 1530
som legat till Karl V för att påyrka krig mot turkarna
och sökte förgäfves få sig anförtrodd styrelsemakten
öfver Florens, hvilken i stället tillföll Alessandro
de’ M. Ippolito hölls skadeslös med flera inbringande
kyrkliga ämbeten, men fortfor att i dräkt och
lefnadssätt uppträda osten-tativt världsligt.
Mot Alessandro stämplade han ihärdigt och ansågs
invecklad i ett mordanslag mot denne. Hos den
nye påfven Paul III stod han ej i gunst, och då han
1535 skulle utföra sina florentinska vänners önskan
att hos Karl V, som befann sig i Tunis, anhålla
om Alessandros af-lägsnande och införande af bättre
styrelse i Florens, afled han plötsligt under resan,
som det troddes förgiftad på Alessandros anstiftan.
Han hade en oäkta son, Asdrubal de’ M., hvilken blef
maltesriddare.

13. Lorenzo di Pier-Francesco de’ M., vanligen
kallad Lorenzino (såsom liten till växten),
sonsons sonson till Cosimo d. ä:s broder Lorenzo (se
släktöfversikten), f. 27 mars 1514 i Florens, mördad
26 febr. 1548 i Venezia, visade tidigt benägenhet
att vinna herostratisk ryktbarhet, måste som yngling
lämna Rom, enär han slagit af hufvudena på några
antika statyer, och begaf sig

då till Florens, där han blef Alessandro de’ M:s
stallbroder i dennes värsta utsväfningar. Han mördade
denne med egen hand 1537, men vågade sedan ej söka
politisk fördel af mordet, ehuru några republikaner
hälsade honom som "den toskanske Brutus", utan flydde
till Venezia och därifrån till Konstantinopel och
Paris. Återkommen till Venezia, blef han där - enligt
uppgift på befallning af sin frände Cosimo (se M. 14)
- lönnmördad. Mordet på Alessandro försvarade han i en
hög-trafvande Apologia, och han har äfven skrifvit en
komedi, Aridosia. Jfr P. Gauthiez, "L’Italie du XVLe
siécle; Lorenzaccio (Lorenzino de Médicis) 1514-1548"
(1904).

14. G o si m o de’ M., kallad Cosimo I 1. den
store, Toscanas förste storhertig, son till M. 10,
f. 11 juni 1519, d. 21 april 1574, valdes efter
mordet på Alessandro de’ M. (se M. 11) i jan.
1537 till dennes

efterträdare som hertig och statens styresman
samt bekräftades kort därpå af Karl V i sin nya
värdighet. Han visade snart prof på modig energi, kall
hänsynslöshet och klok statskonst samt betraktades
som förkroppsligandet af Machiavel-lis härskarideal
i "II principe". Ett försök att återställa den
republikanska statsformen undertryckte han i juli
1537 med hjälp af sin fältherre Alessandro Vitelli,
och den republikanska rörelsens ledare afrättades
utan förbarmande (osäkert är, om den förnämste af
dem, Filippo Strozzi, begick s j älf mord eller
mördades i sitt fängelse). Cosimo eröfrade 1555,
efter 15 månaders belägring, Siena, formellt för
Karl V:s räkning, och erhöll 1557 af dennes son
Filip II full besittningsrätt till denna gamla
republik mot afskrifning af stora penningfordringar,
som han haft hos Karl V; af påfven Pius V erhöll
han 1569 titeln storhertig (granduca] af Toscana,
på hvilken dock först hans son Francesco 1575
erhöll kejserlig bekräftelse. Cosimo omorganiserade
landets förvaltning i byråkratisk anda, upprättade en
stående armé, främjade levanthandeln, bl. a. genom
instiftande af den för kustförsvaret mot sjöröfvare
verksamma S:t Stefansorden, men förberedde också
landets utarmande genom de på landtbefolkning,
handel och näringar ytterligt tryckande skatter,
som hans stora penningbehof föranledde. I fråga
om konst och litteratur upprätthöll han släktens
traditioner, inrättade Accademia delle belle arti i
Florens, återupprättade Pisas universitet och var en
ifrig samlare af fornsaker, taflor och statyer. I
sitt första gifte, med vice-konungens af Neapel
dotter, Eleonora af Toledo (d. 1562), hade han två
öfver-lefvande söner, Francesco och Ferdinand. 1570
äktade han Camilla Martelli och hade med henne sonen
Piero. Jfr Ewart, "Cosimo de’ M." (1899).

15. Francesco de’ M. (Frans I), den
föregåendes son, storhertig af Toscana, f. 25 mars
1541, d. 19 okt. 1587, blef 1564 regent i faderns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:01 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbq/0745.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free