Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medici ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
namn och 1574 dennes efterträdare. Han var sedan 1565
förmäld med kejsar Maximilian II:s syster Johanna
af Österrike, som skänkte honom dottern Maria af
Medici, gift med Henrik IV af Frankrike (se
Maria, franska furstinnor 3), och efter Johannas
död (1578) äktade han 1579 sin älskarinna, den
sköna venezianskan Bianca Capello (se d. o.). I sin
utrikespolitik gick han fullständigt i Österrikes
ledband, och ökandet af den redan förut tryckande
skattetungan bidrog att förvandla Maremmerna till
en ödemark. Till handelns främjande förbättrade han
Livornos hamn, men å andra sidan led handelsståndet
stort förfång genom de omfattande affärer han –
liksom sedermera flera af hans efterträdare – för
egen räkning bedref. Af sin fader hade han ärft stark
forskningslust på naturvetenskapernas, särskildt
kemiens, område. Under hans regering inrättades
Accademia della Crusca (se Akademi, sp. 405–406)
och Uffizzi-galleriet; bland konstnärer uppmuntrade
han särskildt Giovanni Bologna. Grym och passionerad
som han var, begick han många våldsbragder, och under
inflytande af exemplet från tronen tilltogo under
hans regering blodsdåden inom alla samhällsklasser
på ett förfärande sätt. Hans plötsliga död troddes ha
förorsakats af gift, beredt för hans broder Ferdinand
af Bianca Capello, men vållades sannolikt af feber,
som han åsamkat sig under en jakt i Maremmerna, och
äfven hennes nästan samtidigt inträffade frånfälle
antages numera ha berott på naturliga orsaker.
16. Ferdinand I, storhertig af Toscana
1587–1609, den föregåendes broder, f. 1549, d. 7
febr. 1609, hade vid 14 års ålder utnämnts till
kardinal, men aldrig låtit prästviga sig och afstod
från kardinalsvärdigheten kort före sitt giftermål
(1689) med Kristina af Lothringen. Han förde en på
det hela taget mild och rättrådig regering,
främjade verksamt Livornos utveckling till
liflig handelsstad genom att tillåta äfven
judiska och protestantiska köpmän att nedsätta sig
där samt lät utföra en mängd nyttiga dränerings-
och kanaliseringsarbeten. I sin utrikespolitik var
han afgjordt franskvänlig. Han byggde Villa
Medici i Rom och var en ifrig konstsamlare. –
Hans halfbror Piero (Don Pedro) de’ M., d.
1604, var befälhafvare öfver de spanska trupperna
i Italien och sökte förgäfves erhålla någon del af
faderns länder i arf.
17. Cosimo II, storhertig af Toscana
1609–21, den föregåendes son, f. 12 maj 1590, d. 28
febr. 1621, främjade ifrigt den toskanska flottans
utveckling och sände den på härnadståg både mot
barbareskstaternas sjöröfvare och till drusernas på
Libanon hjälp mot turkarna. Han beskyddade
Galilei och kallade honom 1610 från Padua till sin
förste matematiker och hoffilosof.
18. Ferdinand II, storhertig af Toscana
1621–70, den föregåendes son, f. 1610, d. 24 maj
1670, stod till 1628 under sin moders och farmoders
förmynderskap och var själf som regent ytterligt svag,
fastän välmenande. Hans politik mot Kyrkostaten
kännetecknades af stor eftergifvenhet, och det
kortvariga krig han 1643–44 förde till försvar för sin
svågers, hertigens af Parma, och sina egna länder mot
Urban VIII:s försök att rikta sin släkt, Barberini,
med nya besittningar, var ytterst betungande för
landet. – Hans farbror Carlo, d. 1666, samt hans
bröder Leopoldo, f. 1617, d. 1675, och Giovanni
Carlo, d. 1663, voro kardinaler.
19. Cosimo III, storhertig af Toscana
1670–1723, den föregåendes son, f. 14 aug. 1642, d. 31
okt. 1723, var en fåfäng och bigott vekling, under
hvars svaga regering armod och brott vunno allt större
utbredning i Toscana. Han förmäldes 1661 med Lovisa
af Orléans, men hon afskydde sin make och återvände
1671 till Frankrike efter fruktlösa försök att få
deras äktenskap förklaradt ogiltigt. Då deras äldste
son, Ferdinand, f. 1663, aflidit barnlös 1711
och andre sonen, Johan Gaston (se M. 20),
lefde skild från sin gemål, sökte Cosimo få
tronföljden öfverflyttad på sin dotter,
Anna Maria Luisa (f. 1667, g. m. kurfursten
Johan Vilhelm af Pfalz, änka 1716, d. 1743)
och umgicks äfven med planer att återställa den
florentinska republiken, men i båda fallen
stötte han på oöfvervinneligt motstånd från främmande
makter, som efter egna intressen ville förfoga öfver
tronen i Toscana. Hans broder, Francesco
Maria, f. 1660, blef 1686 kardinal, nedlade 1709
denna sin värdighet och gifte sig med Eleonora Gonzaga
(d. 1742), men äfven deras äktenskap blef barnlöst,
och kardinalen afled 1711.
20. Johan Gaston (it. Giovan Gastone),
storhertig af Toscana 1723–37, den
föregåendes son, f. 24 maj 1671, d. 9 juli 1737,
var vid sin tronbestigning fysiskt förstörd
genom utsväfningar och förmådde från sin sjukbädd
ej egna mycken omsorg åt regeringsärendena, hvilka
han öfverlät åt fala gunstlingar. Som efterträdare
hade han accepterat kvadruppelalliansens utkorade,
den spanske infanten don Carlos, men genom en ny
uppgörelse mellan makterna 1735 ersattes denne med
hertig Frans Stefan af Lothringen, Maria Teresias
af Österrike gemål, och äfven härtill nödgades den
sjuke storhertigen ge sitt samtycke. Sedan huset
Medicis storhertigliga gren med honom utslocknat
på svärdssidan, öfverlät hans efterlefvande
syster Anna Maria Luisa till Frans Stefan
äfven släktens stora allodialbesittningar
och oväderliga konstsamlingar.
1–20. V. S-g.
Medicin (lat. medicina, näml. res eller ars)
betyder såväl läkemedel som läkekonst och omfattar
som vetenskap ej blott konsten att bota sjukdomar,
utan allt, som rör människans eller djurens
hälsa och sjukdom. Medicinen innefattar flera
speciella vetenskapsgrenar, som kunna delas i två
hufvudgrupper, nämligen de, som röra den friska
organismen i dess normala lifsyttringar, och de,
som röra den sjuka organismen och medlen till dess
återställande till hälsa. Till den förra gruppen
räknas i första rummet anatomien, som beskrifver
såväl kroppen i dess helhet som de sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
