Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medicin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1439
Medicine doktor-Medicinska kongresser
1440
voro äfven P. J. B e r g i u s’ odlingar i den
af honom grundade Bergianska trädgården (se B e
r-gianskastiftelsen), där han bl. a. skördade en
utmärkt rabarberrot ("Rheum Stockholmense"). Ett
framstående rum som odlare af medicinalväxter intog
vid slutet af 1700-talet bl. a. äfven apotekaren
Daniel Berzelius i Jönköping. Under 1700-talet
voro försöken till sådana odlingar gång på gång
föremål för statsmakternas särskilda omvårdnad. -
Under 1800-talet, särskildt under dettas senare del,
gick odlandet af medicinalväxter i vårt land allt
mer tillbaka, likaså insamlandet af vildt växande
sådana, medan inköp af droger från utlandet tilltog,
ehuru den svenska varan i åtskilliga fall kunde fås
jämngod med den utländska till väsentligt billigare
pris. Den brist på intresse och företagsamhet,
som i berörda afseende gjort sig gällande,
har emellertid på senare år väckt bekymmer, och
glädjande ansatser ha gjorts till att upphjälpa såväl
odlandet som insamlandet af medicinalväxter. För
medel, skänkta af mecenaten konsul Oskar Ekman,
grundlades hösten 1906 invid Landskrona en mindre
försöksodling, kallad Esperanza, där omkr. 60 olika
medicinalväxter odlades på små tegar. Framgången
motsvarade dock ej intentionerna. Far-maceutiska
föreningen föranstaltade en utredning af, i hvad
mån medicinalväxter här odlas, insamlas inom landet
eller hit inköpas från utlandet, och af densamma
framgick, att en större inhemsk företagsamhet enligt
anställd beräkning borde åt landet kunna rädda öfver
100,000 kr. årligen. I anledning däraf bildades
i sept. 1910 Svenska medicinalväxtföreningen,
som ’ ’har till ändamål att insamla och odla
medicinalväxter, att förmedla försäljning af
sådana, af medlemmar insamlade eller odlade växter,
äfvenså att utöfva annan därmed sammanhängande
verksamhet till uppmuntrande af insamling och odling
af medicinalväxter". Föreningen har öfvertagit
inventarier m. m. från Esperanza, som 1910 nedlagts,
och i stället börjat odlingen efter annan plan vid
Grips-holm (1911). Ett aktiebolag har bildats som
ekonomiskt stöd för nämnda företag. En illustrerad
"Handbok för medicinalväxtsamlare" af N. de Verdier
och E. Lundström har utgifvits. Föreningen har
dessutom vändt sig till lämpliga personer med anmodan
om att anställa odlingsförsök, hvartill plan och
anvisningar meddelats, vidare utsändt förfrågningar
ang. förekomsten af medicinalväxter å skilda orter
samt uppmaningar till och upplysningar ang. insamling
och inköp af sådana samt deras försäljande till
föreningen, hvarjämte densamma söker få till stånd
föredrag och kurser i insamling och odling af
medicinalväxter m. m. Föreningens ordf. och det
omfattande företagets ledare är f. n. apotekaren
KnutSjöberg, innehafvare af apoteket "Leoparden"
i Stockholm. C. G. S.
Medicine doktor. Se Doktor.
Medicine hat [me7ds9n-hät], ort i prov. Saskatchewan
vid South Saskatchewan och kanadensiska
pacifik-banan. 1,975 inv. (1901). Stenkolsgruf-vor.
J. F. N.
Medicine kandidatexamen, M. Licentiatexamen. Se K a
n d i d a t och Licentiat.
Medicinera (af lat. medierna, näml. res, läkemedel),
intaga läkemedel. - Medicinsk, som tillhör eller har
afseende på läkekonsten.
Medicinman (eng. medicine-man), hos Nord-Amerikas
indianstammar läkare, trollkarl, siare och präst
i en person, alltså nära motsvarande scha-manen
hos nordasiatiska folk (se S c h a m a n i s m)
samt angakok (se d. o.) hos eskimåerna och dylika
undergörande läkare-präster hos andra, vidt skilda
naturfolk, t. ex. i-si-njanga hos bantu (se d. o.,
sp. 877) i Afrika. Det är bland de hvite, som
medicinman blifvit gängse benämning på dessa indianska
läkare-trollkarlar, hvilka påstå sig vara invigda
i allsköns hemligheter. I hvarje indianstams språk
finnas ord, liktydiga med medicinman och "medicin",
hvilket senare begrepp för dem innesluter allting
sällsamt, hemlighetsfullt, oförklarligt, icke minst
besvärjelse, trolleri och allt, som antages kunna
göra gudarna eller andarna gynnsamt stämda. För
sjukas botande vänder sig medicinmannen först till
andemakterna, i det han t. ex. utstyr sig i en ytterst
sällsam dräkt af djur- och växtrikets alster (jfr
Medicinman (hos svartfötternas stam) i färd med
besvärjelser vid ett sjukläger. (Efter Catlin.)
fig.), dansar i extatiskt tillstånd öfver patienten,
skakar sin skrammeltrumma och sjunger trollsånger;
sedan låtsas han utdraga det onda medelst sugning,
ordinerar örter o. s. v. Hos mer civiliserade
stammar (pueblo, navaho, natchez, omaha m. fl.) blir
medicinmännens prästerliga egenskap öfvervägande; de
väljas från någon viss klan eller underkastas noggrann
förberedelse och invigning, äro ledare af de religiösa
ceremonierna, bevista öf-verläggningarna om krig och
fred, rådfrågas om alla offentliga företag samt kunna
bilda verkliga prästsamfund, såsom hos chippeways
(se d. o.).
Medicinska hemliga medel. Se Hemliga medel.
Medicinska kongresser
(Läkarkongresser). Internationella kongresser för
medicin, omfattande medicinens samtliga grenar, ha
under de senaste årtiondena hållits i Berlin, Eom,
Moskva, Lissabon och Budapest. Det har emellertid
alltmera visat sig vara förenadt med svårigheter att
på ett tillfredsställande sätt anordna dessa stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
