Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medicinska specialiteter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445
Mediko-mekanisk gymnastik
1448
(häraf namnet motståndsrörelse) eller ock själf utför
rörelsen med patientens kroppsdel, under det denne gör
ett visst motstånd. Motsvarande verkan åstadkommes af
de zanderska apparaterna på följande sätt. Apparaten,
af olika konstruktion alltefter den särskilda rörelse,
för hvilken den är af-
hvilka här icke kan närmare redogöras, gör å
andra sidan att, om mot en aktiv rörelse sättes ett
motstånd, som hela tiden är konstant, ansträngningen
för muskeln ingalunda blir jämn, utan påkallar en
oafbruten reglering af kontraktionens styrka genom
olika starka nervimpulser. Detta är i fråga
Fig. 1. Underarmböjning.
Fig. 2. Knäböjning. Fig. 3.
Bålsidoböjning.
Fig. l-3. Några mediko-mekaniska gymnastikapparater
för aktiva rörelser, i användning.
sedd, består i princip - utom stommen, som uppbär
de rörliga delarna och hvarpå patienten tar plats -
af tre rörliga delar: applikationsdelen, som förenas
med den kroppsdel, som skall sättas i rörelse,
motståndshäfstången, som åstadkommer motståndet,
samt utväxlingsmekanismen, som förenar dessa båda
delar. Applikationsdelen är vanligen af enklaste slag,
t. ex. ett handtag, en fottygel, en sele o. d. Medelst
densamma utför nu patienten den föreskrifna
rörelsen; härigenom bringar han motståndshäfstången
med dess motvikt att höja sig, hvilken sålunda
härvid gör ett visst motstånd. Vid återgåendet till
utgångsställningen - rörelsens 2:a moment - är det
motvikten, som utför rörelsen, under det patienten gör
motstånd genom att långsamt ge efter för dess tryck,
hvilket ju aldrig kan bli honom öfvermäk-tigt, då han
nyss förut - under rörelsens l:a moment - öfvervunnit
detsamma. Det karakteristiska för zanderska systemet
är just detta sätt att åstadkomma motståndet, en
med en vikt belastad häfstång. Häfstångsanordningen
tjänar två ändamål. Dels kan på detta sätt apparatens
motstånd - och därmed rörelsens kraft - i sin helhet
mycket noga doseras, ty motvikten är förskjutbar
utefter häfstången och kan inställas på olika
nummer på dess skala. Nollpunkten, där motståndet
är lägst, är belägen intill häfstångens axel, och
därifrån ökas motståndet, ju längre vikten skjutes
ut på stången. Men en annan lika viktig uppgift har
häfstången, nämligen att åstadkomma, att motståndet
under rörelsens förlopp s j älf mänt varierar på
ett visst, bestämdt sätt. Förhållandet är nämligen,
att vid alla aktiva rörelser muskelkontrak-tionens
effektivitet - under förutsättning att nervimpulsens
styrka är densamma - ingalunda är lika stor i
rörelsens alla lägen, utan alltjämt skiftar, vare
sig tilltagande eller af tagande. Detta, som beror
på olika anatomiska och fysiologiska förhållanden, för
om sjukgymnastik, speciellt vid behandling af
hjärtsjukdomar och vissa nervsjukdomar, ingalunda
önskvärdt; tvärtom bör rörelsen af patienten hela
tiden uppfattas som jämn. Detta kan åstadkommas
endast därigenom, att man låter motståndet variera
i proportion till kontraktionens effektivitet. Att
göra detta manuellt är mycket svårt, men en skicklig
och erfaren sjukgymnast kan nog, om han riktar sin
uppmärksamhet därpå och med ledning af sin uppöfvade
känsel, åstadkomma det. I gymnastikapparaten är detta
öfver-allt och med fullt tillräcklig noggrannhet
åstadkommet just förmedelst häfstången. En på en
axel upphängd, belastad häfstång, som man söker höja
j genom att vrida axeln, gör häremot ett motstånd,
j som varierar från noll, då häfstången hänger rätt
\ ned, till ett maximum, då häfstången står vågrät,
och sedan åter aftar till noll, då häfstången pekar
rätt uppåt. Denna växling af motståndet har i de
zanderska apparaterna tillgodogjorts på det sättet,
att den för hvarje särskild rörelse afsedda apparaten
konstruerats så, att, så länge (i stora drag)
effektiviteten af muskelkontraktionen ökas, häfstången
rör sig nedifrån uppåt mot horisontallinjen; när
effektiviteten minskas, rör den sig uppåt öfver
horisontallinjen. Härjämte måste iakttagas, att
proportionerna såväl mellan maximalmotståndet och
begynnelsemotståndet som mellan nämnda motstånd och
slutmotståndet bli de riktiga. Sådana för aktiva
rörelser (motståndsrörelser) afsedda apparater
innehåller zanderska systemet till ett antal af
31. Dessa apparaters fördelar kunna sammanfattas
sålunda. Köreisens styrka afväges liksom på en våg,
och man erhåller ett exakt mått på densamma. Den
för muskelns normala utveckling nödvändiga, gradvis
skeende tillväxten i rörelsestyrkan kan med säkerhet
och i hvarje önskvärd grad åstadkommas. Motståndet
under rörelsens förlopp rättar sig efter de natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
