Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Médoc kallas den del af franska dep. Gironde,
som gränsar intill vänstra stranden af Gironde,
mellan Ambès, vid Dordognes och Garonnes förening,
samt Lesparre, där marskländerna vid flodens mynning
vidtaga. Längden utgör omkr. 70 km.; bredden växlar
emellan 6 och 20 km. Arealen utgör omkr. 1,000
kvkm. M. består af en mängd låga kullar, som skilja
"les landes" från Gironde, och genomskäres endast af
små bäckar. Det är på det hela taget en föga vacker
trakt, men 1/5 af densamma upptas af vingårdar,
hvilkas produkt bildar (i synnerhet i kantonerna
Castelnau och Pauillac) de finaste Bordeauxvinerna. De
mest värderade af Médocvinerna äro Château-Margaux,
Château-Lafite och Château-Latour. Under ett
vanligt vinår lämnar M. omkr. 80,000 hl. vin.
(J. F. N.)
Me’dola, italiensk målare. Se M e l d o 11 a.
Me’don (grek. Méåcov), vanligt forngrekiskt
mansnamn. Så namnes bl. a. en son af Kodros, Atens
siste konung, hvilken han enligt sägnen efterträdde
i regeringen (1068 f. Kr.), men icke som konung, utan
som arkont eller härskare med lagligen begränsad makt.
A. M. A.
Med personlig ansvarighet. Se Kooperation, sp. 960.
Medrese, arab. (motsvarande hebr. beth midrasch,
"läroanstalt"), skola, företrädesvis muhammedansk
högskola, i hvilken undervisas hufvudsakligen i de
teologiska vetenskaperna samt grammatik och retorik.
(K. V. Z.)
Medsche’rda. Se Me d j er d a.
MedschidFe. Se M e d j i d i j e.
Me’dsehlis. Se M e d j l i s.
Medsols. Se Mö tsols.
Medstugan, fjällby i Jämtlands län, Åre socken,
vid vägen mellan Dufed och Levanger i Norge,
ö. om den fiskrika Medstugusjön (533 m. ö. h.). Där
fanns redan under medeltiden en fjällstuga samt ett
kapell. Grosshandlaren K. F. Liljevalch, som egde
stora jaktmarker där, omkr. 7,500 har, försedda
med präktiga åbyggnader, en villa i tre våningar,
badhus, stor ladugårdsbyggnad, mejeri och såg samt
ute i jaktmarkerna ett par väl inredda jaktstugor,
den ena 7 km. s. om gården, den andra ungefär lika
långt n. om densamma, testamenterade till Jämtlands
läns hushållningssällskap jämte 150,000 kr. all
sin fasta och lösa egendom å dessa marker, hvilka
nu arrenderas af k. jaktklubben. Taxeringsvärdet å
fastigheten, 15/16 mtl, är 88,000 kr. (1911).
Medud-du, udde. Se Gardafui.
Medula [me’dola], italiensk målare. Se Mel-dolla.
Medu’lla, lat., märg. - M.oblongäta. Se H jär-n a n,
sp. 828. - M. spinälis. Se Ryggmärg.
Medullösa Cotta (af lat. medu’lla, märg), paleobot.,
inom stenkols- och permiska systemet förekommande
stammar, utmärkta genom flera skilda kärlcylindrar,
hvilkas märg omges af sekundär ved med tillväxt
utåt. De inre äro vanligen i genomskärning mer
eller mindre cylindriska, de yttre däremot platta,
bandlika. De till M. hörande bladen af släktena
Alethopteris, Neuro-pteris etc. uppfattades länge som
blad af ormbunkar, men ha genom senare iakttagelser
visat sig bära frön, hvilkas byggnad närmast
motsvarar de
barfröiga växternas (gymnospermernas). M. tillhör
följaktligen den på senare tid nyuppställda klass
af ormbunksartade fröväxter, pteridospermer
(se d. o.), som förmedlar öfvergången mellan
ormbunkar och fröväxter och som utgjorde
en väsentlig del af stenkolsperiodens
och den permiska periodens vegetation.
A. G. N.
Medullär kräfta (af lat. medu’lla, märg)
1. Märgkräfta. Se Kräfta, sp. 143, och Magsjukdomar,
sp. 518.
Medum (Meidum), ort i Nedre Egypten, v. om Nilen,
omkr. 90 km. s. om Kairo, med en väldig pyramid (se
fig. 2 å pl. II till art. Egypten), som till formen
af viker från de flesta pyramider, enär den är byggd
i afsatser (urspr. 7). Den är en ofullbordad (och
troligen aldrig använd) graf åt konung Snofru, Cheops’
företrädare, af 4:e dynastien. Pyramiden plundrades
redan på 22:a dynastiens tid. Därjämte finnas flera
privatgrafvar (mastabor) från Snofrus tid.
Medusa. 1. (Medusahufvudet) Grek. myt. Se
Gorgoner. – 2. Astron., en af småplaneterna. –
3. Zool., benämning på somliga kavitetsdjurs
könsgeneration, hvilken utmärkes därigenom, att
kroppen har formen af en cirkelrund, mer eller mindre
hvälfd skifva. Se Cœlenterata, sp. 487.
3. L-e.
Med utmärkt beröm godkänd. Se Betyg.
Medway [me’dωei], flod i engelska grefsk. Kent,
bildas af flera i Sussex upprinnande åar, upptager
Eden fr. v. och Beult fr. h. samt vidgar sig
vid Chatham till en bred mynning, som utgör en
förträfflig hamn, försvarad af bl. a. Sheerness,
hvarest den förenar sig med Thames’ mynning. Med
en arm, Swale channel, omfattar den ön Sheppey. M:s
längd är omkr. 110 km., dess flodområde omkr. 1,760
kvkm. Från Maidstone är floden segelbar.
(J. F. N.)
Medwegestun, angls., Medway’s town. Se Maidstone.
Medverkan, teol. Se Försyn, sp. 501.
Medvetande, filos. Filosofiska undersökningar rörande
medvetandets begrepp saknas visserligen ej i antiken,
men de ha inom den moderna filosofien erhållit sin
egentliga betydelse och blifvit för filosofiens
utveckling i det hela bestämmande. I stort taget
kan det sägas, att man vid undersökningarna gått
till väga på två olika sätt. Det ena har bestått
däri, att man försökt förklara medvetandet ur
det medvetslösa. Detta tillvägagående är analogt
med försöken att ur det döda förklara lifvet (se
Lif). Man strandar här på det obestridliga faktum,
att allt, som är, är till för ett medvetande. Någon
verklighet, som ej vore till för vårt medvetande,
känna vi ej. Detta innebär, att all verklighet är
medvetandets bestämning och att medvetandet själft är
det första och ursprungliga i allt. Det ges ingenting,
om hvilket människan kan vara fullt viss, förutom
tillvaron af sitt eget medvetande och dettas innehåll,
ja något annat finnes i själfva verket ej för henne,
och all hennes analys blir följaktligen en analys
af detta. Redan Cartesius fann sig därför böra gå
den motsatta vägen. "Jag tänker, därför är jag till"
(cogito, ergo sum) blef för honom det enda omedelbart
vissa, och ur detta sökte han härleda allt annat,
ehuru han visserligen sedermera i utförandet blef
denna sin princip i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
