Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meerane ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Louise van Breedevoort (1903), Geertje (1906), Lichte
lijnen m. fl.
Meeting [miting], eng., eg. möte; folkmöte,
församling, massmöte, utlyst i syfte att utröna
folkopinionen i någon politisk eller social fråga;
gemensam andaktsöfning (för dissenters); en serie
kapplöpningar (t. ex. ett aprilmeeting på 3 dagar). -
Meeting-house [miting-haus], samlingshus, bönhus,
predikokapell, sektkyrka.
Meeting-house, eng. Se Meeting.
Mefi-boset (hebr. mefi boschet), en af religiösa
grunder åstadkommen förändring af det ursprungliga
Meri-baal (hebr. meri-baal: Baals man, jfr Isboset),
är ett i G.T. förekommande personnamn,
som burits 1) af en son till Saul och Rispa (2 Sam.
21:8) och 2) af en son till Sauls son Jonatan. Han
blef af David upptagen som egen son (2 Sam. 4:4;
9:11), men började vid Absaloms uppror uppgöra
planer på att själf komma upp på tronen och måste till straff
därför delvis afstå från sin efter konung Saul
ärfda egendom (2 Sam. 16:l ff.; 19:18 f., 25 ff.).
E. S-e.
Mefisto. Se Mefistofeles.
Mefistofeles 1. Mefisto (af osäker härledning),
djäfvulen i Faustsagan. Se Faust. - Mefistofelisk,
demoniskt elak, kallt hånande, ironiskt misstrogen
gentemot varaktigheten af människornas ädlare känslor
och öfversinnliga sträfvanden. Uttrycket stöder
sig på Mefistofeleskaraktären i Goethes "Faust",
där Mefistofeles framstår som den humoristiske, men
på den handgripligaste sinnliga verklighet riktade
"anden, som städse förnekar".
Mefitisk (af lat. mephitis, skadlig utdunstning från
jorden) kallade man förr hvarje för hälsan skadlig
gas eller luft, oberoende af dess sammansättning eller
uppkomst. I den äldre kemien kallades äfven åtskilliga
kolsyrade salter eller karbonat för mefiter.
F. B.*
Mefjord, fiskeläge och handelsplats med post, telegraf
och rikstelefon på östsidan af Söröen i Hammerfests
härad, Finnmarkens amt, Norge. Orten anlöpes af
ångfartyg. K. V. II.
Mefjordvær, fiskeläge på nordvästra
sidan af ön Senjen vid Mefjorden i
Bergs härad, Tromsö amt, Norge. Post- och
telegrafstation; orten anlöpes af ångfartyg.
K. V. H.
Mega, grek., "stort", "mycket". - Ordet mega
(framför vokal meg) framför någon elektrisk enhet
betecknar denna enhet multiplicerad med 1,000,000,
t. ex. l megampère = 1,000,000 ampère, l megavolt =
1,000,000 volt, l megadyn = 1,000,000 dyn, l megerg =
1,000,000 erg, l megohm = 1,000,000 ohm. Jfr Absoluta
enheter.
Megabazos och Megabyzos (grek. Megabazos, och
Megabyzos lat. Megabazus och Megabyzus), två
hos de gamle författarna ofta förblandade namn
på fornpersiska stormän. Bland dessa märkas: 1)
Megabazos, persisk fältherre, hvilken af Darius,
då han återvände från fälttåget mot skyterna (513
f.Kr.), kvarlämnades i Europa och underkufvade
Tracien. - 2) Megabyzos, son af Zopyros och förmäld
med en dotter till Xerxes, anförde en härafdelning vid
Xerxes’ stora fälttåg mot Grekland (480 f.Kr.) och
härskade sedermera som satrap öfver Syrien, hvarifrån
han 453 företog ett fälttåg till Egypten, där han besegrade
Inaros och de till hans hjälp ankomne atenarna.
A. M. A.
Megabyzos. Se Megabazos.
Megacephalon rubripes, zool. Se Maleon.
Megaceros (af grek. megas, stor, och keras, horn),
paleont., fossilt släkte af hjortfamiljen, hvars
horn äro stora, greniga, plattade, med ända till 3
m. emellan spetsarna. M. finnes i Europas posttertiära
bildningar, synnerligast på Irland (den irländska
jättehjorten, M. hibernicus 1. Cervus megaceros). Det
har ansetts möjligt, att den i Nibelungenlied
omtalade "schelch" skulle vara denna hjortart.
B. L-n.*
Megachile, zool. Se Megachilinæ.
Megachilinæ, zool., underfamilj af familjen bin
(Apidæ) bland gaddsteklarna, utmärkt framför allt
därigenom, att honorna på bakkroppens undersida ha
en tät beklädnad af korta hår (s.k. samlingshår),
mellan hvilka blommornas frömjöl fastnar och hemföres
till boet ("buksamlare"). Megachilinerna äro solitära
bin, i det hvarje hona för sig anlägger sitt vanligen
af flera celler bestående bo, som provianteras med
en blandning af honung och frömjöl, hvaraf en viss
mängd jämte ett ägg inlägges i hvarje cell. Många
arter af mycket växlande storlek förekomma i alla
världsdelar. I Sverige ha anträffats 33 arter,
fördelade på släktena Megachile, Trachusa, Osmia,
Heriades och Anthidium. Bobyggnaden och anordningarna
för den insamlade honungens bevarande äro mycket
växlande. Megachile, tapetserarbien (9
Tapetserarbi, som utklipper bitar på ett rosenblad,
hvarå
synas 5 utklipp. T.h. boet i en ihålig poppelgren
(Förminskadt.)
arter, 9-17 mm.), reda sina bon i murket trä eller i
gångar strax under jordytan och bekläda dem invändigt
med ett antal aflånga, friska bladbitar, med käkarna
utklippta på några närstående växter. Bladbitarnas
längd motsvarar längden af en cell, och sedan proviant
jämte ett ägg inlagts i denna, klipper biet ut
cirkelrunda bladbitar, af hvilka ett antal inpassas
som lock i cellen och tillika tjänstgör som botten
till en därutanför anlagd ny cell. Cellernas antal
växlar efter gångens längd. Ofta ser man 3-4 sådana,
hopfogade till en grön bladrulle. Vissa arter använda
som byggnadsmaterial de yttersta, tunna, lossnade
hinnorna af björknäfver. - Medan Megachilearternas
aflånga, men breda bladbitar anbringas i gångens
längdriktning och blott genom sin elasticitet sluta
sig intill hvarandra utan något bindeämne, klipper
Trachusa långa, smala bladremsor, som anbringas i
spiral kring gången, så att de täcka hvarandra med
kanterna, och hopfogar dem med färsk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
