- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1-2

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekaniker l. Mekanikus - Mekanisk, hörande till mekaniken - Mekaniska bergarter. Se Klastisk - Mekaniska celler, bot. Se Stereom - Mekaniska kåren. Se Flottans mekaniska kår - Mekaniska musikapparater - Mekanisk arbetsförmåga. Se Arbetsförmåga - Mekaniska värmeekvivalenten, fys.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NORDISK FAMILJEBOK

KONVERSATIONSLEXIKON

och

REALENCYKLOPEDI



*



Mekaniker l. Mekanikus (plur. -nici; af
grek. mechane, verktyg, maskin), person, som
vetenskapligt eller tekniskt sysselsätter sig
med mekaniken. Äldre, mindre brukliga betydelser
äro: uppfinnare, konstruktör eller tillverkare af
maskiner, matematiska instrument o. d.; konstruktör
af vattenbyggnader, vattenverk, järnvägar, broar
o. s. v.; innehafvare af mekanisk verkstad (fabrik)
eller gjuteri; mekanisk arbetare. – Mekanist,
ingenjör, som utbildat sig vid den mekaniska
afdelningen af en teknisk undervisningsanstalt.
(G. H-r.)

Mekanisk, hörande till mekaniken (se d. o.); afsedd
för tillverkning af maskiner eller maskindelar;
tillverkad med maskiner; verkande genom annan än egen
kraft eller beroende på yttre förhållandens inverkan
(i motsats till dynamisk, kemisk, termisk, toxisk);
som öfverensstämmer med den forngrekiska atomismens
läror; handtverksmässig; maskinmässig, omedveten,
verkställd oberoende af förståndets och viljans
verksamhet.

Mekaniska bergarter. Se Klastisk.

Mekaniska celler, bot. Se Stereom.

Mekaniska kåren. Se Flottans mekaniska kår.

Mekaniska musikapparater äro sådana, som möjliggöra
utförandet af tonstycken genom blotta användningen af
mekaniska medel (kringvridande af en vef, uppdragning
af en fjäder o. s. v.), alltså utan att erfordra någon
musikalisk utbildning hos spelarna. De ljudgifvande
föremålen kunna vara klockor, stålribbor, strängar
eller labial- och tungpipor. Alla äldre musikapparater
hade en vals med ifästa stift, hvilken sattes i
rörelse af ett urverk och så bragte ljudgifvarna
att ge toner ifrån sig (så uti speldosa, positiv,
det fullstämmiga orkestrion och äldre klockspel; se
dessa ord). På senare tiden har stiftvalsen ersatts
af pålagda pappnotskifvor eller pappersrullar med
utskurna hål, medelst hvilka fjäderkraften utlöses
mekaniskt eller (än nyare) pneumatiskt. Af dylik
art äro flerehanda, till ersättande af orgel- eller
pianospel afsedda apparater, från och med ariston
(se d. o.) till phonola, pianola o. d., som
utgöra beaktansvärda försök att från det mekaniskt
frambragta pianospelet aflägsna
desss själlöshet, i det att tempo- och
styrkegradsnyansering kan regleras genom enkla
handgrepp och pedal (se Pianospelapparater). Slutligen
har man lyckats konstruera fullständigt mekaniska
reproduktionspianon, som troget återge konstnärers
pianospel, sådant detta på elektropneumatisk väg
upptecknats fonografiskt i en särskild apparat. Tack
vare dessa pianon kan man numera fixera och för
framtiden bevara improvisationer. – Till konstruktion
och ändamål besläktad med nämnda apparater är
grammofonen (se d. o.).

Musikapparater, som anbringas i offentliga
lokaler, inrättas gärna så, att deras drifverk
utlöses och åstadkommer spel genom inläggande
af ett mynt (automatiska musikapparater).
E. F-t.

Mekanisk arbetsförmåga. Se Arbetsförmåga.

Mekaniska värmeekvivalenten, fys., det arbete, som
motsvarar en värmeenhet l. kalori (se Egentligt
värme
). För att bestämma densamma (jfr Mekaniska
värmeteorien
) har en mängd metoder kommit till
användning. Dessa kunna indelas i teoretiska och
experimentella. Äfven vid de teoretiska metoderna
utgår man naturligtvis från experimentellt funna
data, men med dessa som utgångspunkt företagas sedan
räkningar, som föra till kännedomen om den mekaniska
ekvivalenten. Vid det senare slaget metoder söker
man på möjligast omedelbara sätt jämföra en viss
arbetsmängd med motsvarande värmemängd. 1. R. Mayers
metod
(1842) hör till det förra slaget. Ur
gaskonstanten och de båda specifika värmena
beräknade han ekvivalenten. Emedan siffervärden
för dessa konstanter på Mayers tid ej voro kända
med någon större grad af noggrannhet, erhöll han
ett värde på ekvivalenten, som ganska mycket afvek
från det riktiga. 2. Bland de forskare, som utfört
experimentella bestämningar af mekaniska ekvivalenten,
intager Joule främsta rummet. Vid ett af sina
försök uppmätte Joule (1845) den värmemängd, som
bildas, då luft komprimerades i en behållare. Den af
honom använda apparaten är afbildad i fig. 1. Luft,
som blifvit torkad i torkanordningen G och som fått
en bestämd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free