- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
5-6

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekaniska värmeteorien l. Termodynamiken - Mekanisk effekt. Se Arbetsförmåga - Mekanisk gymnastik. Se Mediko-mekanisk gymnastik - Mekanisk inspirationsteori. Se Ingifvelse - Mekanisk jordanalys, lantbr. Se Jordarter - Mekanisk kvadratur, mat. Se Kvadratur - Mekanisk lampa, tekn. Se Lampa 1. - Mekanisk luftväxling. Se Luftväxling - Mekanisk mangel. Se Mangel - Mekanisk rensning. Se Kvarn - Mekanisk rostugn. Se Koppar - Mekanisk stege. Se Brandväsende - Mekanisk strömbrytare, fys. Se Induktorium - Mekaniskt arbete. Se Arbete - Mekanisk teknologi - Mekaniskt filter. Se Filtrera - Mekanisk trämassa. Se Cellulosa - Mekaniskt system, bot. Se Stereom - Mekanisk verkstad. Se Verkstad - Mekanism (se Mekanik) - Mekanism 1. Ett helt, som är bestämdt af mekaniska lagar - Mekanism 2. Mus. - Mekanism 3. Biol.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motsvarar den värmemängd, som åtgår för
att höja temperaturen hos 1 kg. vatten 1
grad. Om metoderna för att bestämma den mekaniska
värmeekvivalenten se d. o. Om A betyder
arbetet, Q den ekvivalenta värmemängdcn och E den
mekaniska värmeekvivalenten, kan termodynamikens
första hufvudsats uttryckas genom ekvationen

A = E · Q .................... (1)

Cirkelprocesser. Låter man en kropps tillstånd
genomlöpa olika förändringar, till dess den åter
uppnår sitt ursprungliga tillstånd, säger man,
att kroppen genomgått en cirkelprocess. Kunna
förändringarna genomlöpas äfven i motsatt riktning,
kallas processen omvändbar l. reversibel. Af de
omvändbara cirkelprocesserna är den Carnotska (se
Carnot 2) af alldeles särskildt såväl historiskt
som teoretiskt intresse. Vid denna upptager en
ideell gas en viss värmemängd Q1 under en del af
processen och afger under en annan del af densamma en
viss värmemängd Q2. Under processen uträttar gasen
ett arbete A. Enligt energiprincipen vet man nu,
att det är en del af värmet (skillnaden mellan Q1
och Q2), som förvandlas till arbete. Förhållandet
mellan det nyttigt förbrukade värmet (Q1 – Q2) och
det totala förbrukade (Q1) betecknades af Carnot som
den ekonomiska koefficienten l. verkningsgraden
Q1Q2
–––––––
Q1

Denna koefficient kan beräknas ur den absoluta temperatur T1,
som gasen har vid värmemängden Q1:s upptagande och
den temperatur T2, som gasen har vid värmemängden
Q2:s afgifvande enligt formeln
Q1 – Q2=T1 – T2
Q1 T1
............(2)

[[Alternativ (sub-koder ikke inkludert):
Q1—Q2=T1—T2....... (2)
–––––––––––––
Q1T1

]]

[[Annen anerkjent mulighet, brukt f. eks. i Salmonsens konv.leksikon:

[Q1—Q2]/Q1 = [T1—T2]/T1 ....... (2)
]]

Andra hufvudsatsen. Nyssnämnda af Carnot gjorda
beräkning har fått utomordentligt stor räckvidd genom
att kombineras med den äfven af Carnot uppställda
sats, som betecknas som termodynamikens andra
hufvudsats. Denna sats lyder i en af Clausius (1850)
angifven formulering på följande sätt. Den ekonomiska
koefficienten hos en omvändbar cirkelprocess, som
förlöper mellan en högre och en lägre temperatur,
är oberoende af arten, d. v. s. substansen, hos den
kropp, som genomlöper cirkelprocessen. Det uttryck för
den ekonomiska koefficienten, som blifvit utveckladt
för en ideell gas, framställer således samtidigt
samma koefficient hos en Carnots cirkelprocess för en
kropp hvilken som helst. Ur detta kan sedan härledas,
att alla omvändbara cirkelprocesser, som förlöpa
mellan två temperaturer, ha den i formel 2 angifna
ekonomiska koefficienten. Formeln 2 kan äfven sättas
under formen
Q1=Q2
T1 T2
............(3)

Den i denna formel förekommande kvoten
mellan en värmemängd och den temperatur,
vid hvilken värmemängden förefinnes, har fått
namnet entropi (se d. o.). Entropibegreppet
spelar en stor roll i termodynamiken.
D. S-t.

Mekanisk effekt. Se Arbetsförmåga.

Mekanisk gymnastik. Se Mediko-mekanisk gymnastik.

Mekanisk inspirationsteori. Se Ingifvelse.

Mekanisk jordanalys, landtbr. Se Jordarter, sp. 114.

Mekanisk kvadratur, mat. Se Kvadratur 1,
sp. 352.

Mekanisk lampa, tekn. Se Lampa 1, sp. 970.

Mekanisk luftväxling. Se Luftväxling, sp. 1323.

Mekanisk mangel. Se Mangel.

Mekanisk rensning. Se Kvarn, sp. 362.

Mekanisk rostugn. Se Koppar, sp. 982.

Mekanisk stege. Se Brandväsende, sp. 1497
med fig.

Mekanisk strömbrytare, fys. Se Induktorium.

Mekaniskt arbete. Se Arbete, sp. 1343.

Mekanisk teknologi är läran om de tekniska
förfaranden, som afse att öfverföra råämnen till
nyttiga produkter genom operationer af öfvervägande
mekanisk art. Till följd af den tekniska utvecklingen
i våra dagar har den mekaniska teknologien fått en
ofantlig omfattning, som vid vetenskaplig behandling
och undervisning nödvändiggör ämnets uppdelning
i ett stort antal specialområden. Grundläggande
delar däraf äro gjutningens teknik samt den
mekaniska bearbetningen af metaller, trä och
sten genom svarfning, hyfling, borrning, fräsning
o. d., hvartill knyter sig läran om arbets- och
verktygsmaskiner. Andra delar af ämnet omfatta
bearbetning af cellulosa och spånads- m. fl. fibrösa
ämnen för papperstillverkning, spinning, väfning,
sömnad och repslageri, förarbetning af läder,
tillverkning af trävaror, gummivaror, järnets
och metallernas manufakturering m. m. Äfven
framställningen af de allmänna principerna
för anläggning och drift af fabriker och
verkstäder plägar af ålder räknas till den
mekaniska teknologien, ehuru nutida förhållanden
knappast berättiga till ett sådant underordnande.
G. H-r.

Mekaniskt filter. Se Filtrera, sp. 258.

Mekanisk trämassa. Se Cellulosa, sp. 1405.

Mekaniskt system, bot. Se Stereom.

Mekanisk verkstad. Se Verkstad.

Mekanism (se Mekanik). 1. Ett helt, som är bestämdt
af mekaniska lagar (t. ex. solsystemet, en maskin);
en maskins inre sammansättning; ett episkt eller
dramatiskt diktverks inre byggnad. – 2. Mus., de
inrättningar, som å musikinstrument äro anbragta
för tonens frambringande eller tonangifningens
underlättande, såsom klaffmekanismen på flöjten och
klarinetten m. m., pistonger på bleckblåsinstrument,
pedalmekanismen på harpan, ventil-, registermekanismen
o. s. v. på orglar, hammarmekanismen i pianofortet,
den inre konstruktionen i mekaniska musikapparater
o. s. v.; instrumentalspelets teknik, utbildning
af fingerfärdigheten, inöfning af fingersättningen
o. s. v. (I bägge bemärkelserna förekommer stundom
ordet mekanik.) – 3. Biol. Medan vitalismen (se
d. o.) antager, att de organiska företeelserna äro
resultaten af en särskild "lifskraft", af "inre"
krafter, som äro riktade mot ett bestämdt mål
(jfr Teleologi), anser den mekanistiska
världsåskådningen,
att lifvets alla funktioner äro
utslag af kemiska eller fysikaliska processer och ej
äro till sitt mål förutbestämda. En mindre ytterlig
riktning medger dock, att de f. n. kända kemiska och
fysikaliska krafterna ej äro



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free