Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 7-8 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mekanism (se Mekanik) - Mekanism 3. Biol. - Mekanist. Se Mekaniker - Mekanistisk världsåskådning. Se Mekanism 3. - Mekanomorfoser, biol. - Mekanoterapi, sjukgymnastik - Mekhong. Se Mekong - Mekines. Se Meknes - Mekitarister. Se Mechitarister - Mekka, stad i Arabien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillräckliga som ensam förklaringsgrund till alla
företeelser inom organismen.
2. E. F-t. 3. L-e.

Mekanist. Se Mekaniker.

Mekanistisk världsåskådning. Se Mekanism 3.

Mekanomorfoser (af grek. mechane, verktyg,
och morfosis, gestalt), biol. Liksom yttre
inverkningar kunna framkalla reaktioner i
den lefvande organismen, hvilka ge upphof till
s. k. mekaniska väfnader och organ, så förekomma
ock i kroppens inre, mellan de särskilda organen,
växelverkningar, som framkalla vissa förändringar,
de s. k. mekanomorfoserna. När sålunda exempelvis
vanlig (trådig) bindväfnad genom muskelinverkan
omdanas till fascior, senor, band m. m., eller när
genom muskelinverkan utskott af hvarjehanda utseende
uppkomma på skelettbenen, talar man om metamorfoser –
sålunda en ny term för länge kända sakförhållanden.
L-e.

Mekanoterapi (af grek. mechane, verktyg, och
therapeia, vård), sjukgymnastik (se d. o.).

Mekhong. Se Mekong.

Mekines. Se Meknes.

Mekitarister. Se Mechitarister.

Mekka (med pilgrimståg) i slutet af 1700-talet. Efter D’Ohssons "Tableau général de l’empire othoman".

Mekka, stad i Hedjas, västra Arabien, ligger 400
m. ö. h. i en trång, sandig, ofruktbar samt af kala
höjder och öde sandytor omgifven dal, omkr.
340 km. s. om Medina och 100 km. ö. om Djidde,
den närmaste punkten vid Röda hafvet. M. är den
ryktbaraste och viktigaste staden i Arabien och
på samma gång den muhammedanska världens andliga
hufvudstad. Det är i egenskap af Muhammeds födelsestad
målet för regelbundna pilgrimståg från alla delar
af Orienten. Staden har bredare (icke stenlagda)
gator än de flesta städer i Orienten; husen äro af
sten och i allmänhet väl byggda, ofta 3–4 våningar
höga. M:s förnämsta
helgedom är mesdjid el-haram ("den heliga
moskén") eller beit-Allah ("Guds hus") med Kába,
flera kapell, brunnen Zémzem – enl. muhammedansk
tradition den brunn, motsvarande Beerlahai-roi
(1 Mos. 16: 14), där Hagar mötte Herrens ängel –,
"Abrahams fotspår" (maquam Ibrahim) samt andra heliga
platser (se Kába). Den förnämsta ceremonien vid hadj
(pilgrimsfärden till M.), som åligger hvarje muselman
och som medför titeln hadji, är besöket på Arafa
l. Arafat (en utanför staden belägen slätt omkring en
liten granitklippa, på hvilken Muhammed själf skall
ha bedt), hvarest pilgrimsskarorna tillbringa den 9:e
dagen i månaden Du-l-hidje (vallfartsmånaden) under
uppläsande af böner och stycken ur Koranen. Efter
återkomsten därifrån göra de den följande dagen eller
någon af de följande dagarna (11:e, 12:e eller
13:e) det sjufaldiga kringgåendet (tawaf) kring
Kába. Antalet pilgrimer växlar mycket. Burckhardt
(1814) uppskattar det till 70,000, Burton (1853) till
50,000; 1904 var det enl. karantänstjänstemännen i
Djidde 66,000, således oberäknadt alla, som komma
landvägen, från Kairo, Damaskus, Irak m. fl. För
icke-muhammedaner är ett besök i M. förbjudet. Dock
har en och annan kristen lyckats komma därin, ja
t. o. m. deltagit i "tawaf", såsom Badia y Leblich, Burckhardt,
Maltzan, Burton, Keane och Snouck Hurgronje;
och européerna utöfva ett betydande inflytande på
pilgrimsskarorna på det sätt, att de, genom förmedling
af den internationella sundhetskommissionen,
öfvervaka deras samlande, ordna karavantågen samt
tillgodose sundhetens fordringar i öfrigt. Genom deras
ingripande äro icke heller pilgrimerna numera alltid
som fordom åtföljda af kolera, pest eller tyfus. –
Invånarantalet, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>