- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
59-60

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melle, arron.hufvudstad i Deux-Sevres - Melle, negerfolk. Se Mandenga - Melleirenes (l. Melliranes) (Sparta) - Mellemfort. Se Köpenhamn - Mellempartiet - Mellersta akademien. Se Arkesilaos 1 och Lakydes - Mellersta (attiska) komedien. Se Grekiska litteraturen - Mellersta banföreningen. Se Järnvägsföreningen, Svenska - Mellersta Blekinges järnväg. - Mellersta Hallands järnväg - Mellersta Norrlands öfverjägmästardistrikt - Mellersta Roslags domsaga - Mellersta Sveriges utsädesförening. Se Sveriges utsädesförening - Mellersta Södermanlands järnväg - Mellersta Värends domsaga - Mellersta Östergötlands järnväg - Mellerud, köping i Älfsborgs län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dep. Deux-Sèvres (Poitou), vid vänstra stranden
af Béronne. 2,231 inv. (1906). M. (lat. Metallum)
har sitt namn från blygrufvor, som bearbetades på
romarnas tid och under den äldre medeltiden. Där
fanns ock ett myntverk.
J. F. N.

Melle, negerfolk. Se Mandenga.

Melleirenes (l. Melliranes) kallades i det
forna Sparta de vuxne ynglingarna vid 18 till 20
års ålder. Ordet betecknar dem, till skillnad från
gossarna, såsom snart blifvande unga män (eirenes
l. iranes), hvilken åldersklass räknades från 20
till 30 år. Under nämnda åldersperiod afslutades
ynglingarnas militära uppfostran, men den fullständiga
värnplikten inträdde först med upptagandet i de unge
männens klass.
A. M. A.

Mellemfort. Se Köpenhamn, sp. 662.

Mellempartiet (da., "Mellanpartiet"), benämning
på en grupp inom det danska Folketinget, som
bildades 1866 under ledning af K. V. Nyholm,
M. Gad och N. K. Frederiksen. Gruppen, som intog
en mellanställning emellan det national-liberala
partiet och de tre olika vänstergrupperna, hade en
tid bortåt omkr. 30 medlemmar och utöfvade icke ringa
inflytande. Genom valen 1872 försvagades Mellempartiet
betydligt, och 1876 upplöstes det fullkomligt.
E. Ebg.

Mellersta akademien. Se Arkesilaos 1 och Lakydes.

Mellersta (attiska) komedien. Se Grekiska
litteraturen,
sp. 206–207.

Mellersta banföreningen. Se Järnvägsföreningen, Svenska.

Mellersta Blekinge järnväg utgjordes urspr.
af den smalspåriga (1,067 m.), 68,2 km. långa,
för allmän trafik i juni 1889 öppnade järnvägen
mellan Karlshamn och Karlskrona med sidobanor från
Djupadal till Kallinge, 1,1 km., och från Ronneby
till Ronneby redd, 3,5 km., och egdes af Mellersta
Blekinge järnvägsaktiebolag, som jämväl trafikerade
det Karlshamn–Vislanda järnväg tillhöriga,
1,9 km. långa ingångsspåret till Karlshamns
station. Sedan Västra Blekinge järnvägar af samma
spårvidd mellan Karlshamn och Sölvesborg, 30,1 km.,
jämte sidobana från Sandbäck till Holje, 15,5 km.,
hvilka öppnats för allmän trafik i december 1886, år
1903 öfvergått från Karlshamns stads ego till nämnda
bolags, blef Mellersta Blekinge järnväg benämningen
på hela sträckan Sölvesborg–Karlskrona jämte bibanor,
tills 1906, då Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag
från Sölvesborg–Kristianstads nya järnvägsaktiebolag
förvärfvat Sölvesborg–Kristianstads 30,7 km. långa,
för allmän trafik i maj 1874 öppnade järnväg af samma
spårvidd, hela järnvägslinjen mellan Kristianstad och
Karlskrona jämte bibanor erhöll benämningen Blekinge
kustbanor
(se d. o. Suppl.). Mellersta Blekinge
järnvägsaktiebolags styrelse har sitt säte i Ronneby.
A. d’A.

Mellersta Hallands järnväg, mellan Varberg och
Halmstad, inköptes 1 jan. 1906 af Statens järnvägar
och ingår i den s. k. Västkustbanan (se d. o.).
A. d’A.

Mellersta Norrlands öfverjägmästardistrikt
omfattar del af Dorotea socken i Västerbottens län,
Västernorrlands län med undantag af Anundsjö revir
samt Jämtlands län med undantag af de delar
af Ängersjö kapell, som tillhöra Västra Hälsinglands
revir af Gäfle–Dala öfverjägmästardistrikt. Sedan
enl. K. M:ts och riksdagens beslut jäml. k. bref
18 juni 1910 fr. o. m. 1911 inrättats 3 nya
jägmästartjänster inom Jämtlands län, omfattar
distriktet Tåsjö, Junsele, Härnösands, Medelpads,
Frostvikens, Östersunds, Åre, Hallens, Bräcke, Rätans
och Hede revir. De allmänna skogarna inom distriktet
innehöllo vid slutet af 1910 en sammanlagd ytvidd
af 1,446,412 har, hvaraf 315,643 har kronoparker.
M–g.

Mellersta Roslags domsaga, i Stockholms län,
sammanfaller med Mellersta Roslags fögderi och
omfattar Lyhundra och Sjuhundra härad, Bro och Vätö
samt Frötuna och Länna skeppslag, hvilka alla tillsammans
utgöra ett tingslag. 1,228,96 kvkm. 23,220 inv. (1911).

Mellersta Sveriges utsädesförening. Se Sveriges
utsädesförening.


Mellersta Södermanlands järnväg (sign. Ml. Sl. J.),
normalspårig (1,435 m.), 23,4 km. lång järnväg inom
Södermanlands län, som i hufvudsakligen sydvästlig
riktning sträcker sig från Stålboga station vid
Norra Södermanlands järnväg öfver Malmköping till
Skebokvarns station vid Västra stambanan, belägen 8
km. ö. om Flen. Järnvägen, som eges och trafikeras af
Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolag, öppnades
för allmän trafik 1907. Vid 1910 års slut utgjorde
bokförda byggnadskostnaden 1,232,447 kr., hvaraf för
rullande materiel 209,439 kr., och aktiekapitalet
565,000 kr. Järnvägsbolagets styrelse har sitt säte
i Malmköping.
A. d’A.

Mellersta Värends domsaga, i Kronobergs län, omfattar
Kinnevalds och Norrvidinge härad, hvilka hvardera
utgöra ett tingslag, och sammanfaller med dessa båda
härads fögderi. 1,549,69 kvkm. 24,813 inv. (1911).

Mellersta Östergötlands järnväg (sign. M. Ö. J.),
smalspårig (0,891 m.), 67,5 km. lång järnväg
inom Östergötlands län, som eges och trafikeras af
Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolag. Järnvägen
utgöres af hufvudlinjen, 60,0 km., som sträcker sig
från Fågelsta station vid statsbanelinjen Hallsberg
–Mjölby i hufvudsakligen östlig riktning öfver
Linköping till Ringstorps station vid Norsholm–
Västervik–Hultsfreds järnvägar, belägen 13 km. s. om
Norsholm, samt af en 7,5 km. lång bilinje från
Klockrike station, 21 km. v. om Linköping, till
Borensberg vid sjön Borens östra ända. Förutom de
förbindelser med andra järnvägar, hvilka framgå
af ofvanstående, har järnvägen sådan i Fågelsta
med den likspåriga Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs
järnväg och i Linköping med den normalspåriga
östra centralbanan. För allmän trafik öppnades af
hufvudlinjen sträckan Fågelsta–Linköping, 39,2 km.,
1 dec. 1897, och sträckan Linköping–Ringstorp, 20,8
km., 1 maj 1908, samt bilinjen Klockrike–Borensberg
21 dec. 1907. Vid 1910 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden 2,092,110 kr., hvaraf för rullande
materiel 386,609 kr., aktiekapitalet 787,000
kr. och reservfonden 76,708 kr. Järnvägsbolagets
styrelse har sitt säte i Linköping.
A. d’A

Mellerud, köping i Älfsborgs län, Holms socken på
Dal, vid Bergslagernas och Dalslands järnvägar,
hvilka där korsa hvarandra, 3 km. från Sunnanå hamn
vid Vänern. Köpingen hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free