- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
77-78

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Melvill van Carnbée, Pieter - Melyridae l. Malachiidae, zool., mjukskaliga skalbaggar - Melzi, Francesco - Melöy, härad och socken i Norge - Mem, lasageplats vid Göta kanal - Memalik-i-Osmanije, Turkiska riket - Membracidae, zool. Se Stritar - Membracis, zool. Se Stritar - Membran - Membran 1. Anat. och bot., hinna - Membran 2. Pergament - Membre, fr. medlem - Membrée, Edmond - Membrum, lat., lem - Memel. Se Njemen - Memel, kretsstad i Köningsberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1856, blef officer i nederländska flottan
och anställdes 1839 vid hydrografiska byrån
i Batavia, tjänstgjorde från 1845 i hemlandet
vid marindepartementet, men återvände 1850 till
Batavia och hade därefter till kort före sin död
uppsikten öfver sjökarteverket där. M:s första
stora hydrografiska arbete var en förträfflig karta
öfver Java (5 blad, 1842) jämte en Zeemansgids
(vägledning för sjöfarande). Af sitt sista verk,
en generalatlas öfver Nederländska Indien, hann
M. själf utge endast en del (25 blad, 1855–56),
men sedan W. F. Versteeg fortsatt utgifvandet (med
35 blad), förelåg det hela fullbordadt 1862. Under
vistelsen hemma i Nederländerna utgaf M. i förening
med Ph. Fr. von Siebold tidskriften "Moniteur des
Indes" (3 årg. 1847–49).

Melyridæ l. Malachiidæ, zool., familj
af smärre, mjukskaliga skalbaggar, med trådlika
pannspröt, af hvilken ett par arter, tillhörande
släktet Malachius, äro synnerligen vanliga på gräs,
buskar och blommor. M. bipustulatus (5–6 mm.) är
metallgrön med en röd fläck i spetsen af hvardera
täckvingen. M. æneus (6–7 mm.) har till större delen
röda täckvingar med en för båda gemensam, 3-kantig
metallgrön fläck framtill (se fig.). Arterna väcka
uppmärksamhet genom sin förmåga att skjuta ut röda,
blåslika bihang på sidorna af kroppen, då man fattar
dem med handen. Larverna lefva i murket trä af andra
insekters larver. – Närbesläktade, men ofta räknade
till en särskild familj, Dasytidæ, äro de på samma
lokaliteter likaledes vanliga, något smalare, mörkt
färgade arterna af släktet Dasytes, som ej utskjuta
några blåsor. Särskildt vanlig på hallonblommor är den
svarta, 4–6 mm. långa D. niger. – Båda de ofvannämnda
familjerna räknas i den nyare systematiken som
underfamiljer af mjukbaggar (se d. o.).
G. A-z.
illustration placeholder
Malachius æneus. A larv (2 ggr nat. storl.), B hona

(2 1/2 ggr nat. storl.).


Melzi [-tsi], Francesco, italiensk målare af
lombardiska skolan, f. 1491 eller 1492, d. efter 1566,
en af Lionardo da Vincis efterföljare i Milano och
mästarens trogne vän till hans lefnads slut, har
denna sistnämnda egenskap mera än sina verk att tacka
för en plats inom konstens historia. Han tillhörde
en förnäm släkt och var otvifvelaktigt endast en
dilettant, af hvilken intet signeradt arbete finnes
i behåll utom en rödkritsteckning (i Ambrosiana i
Milano), utförd af honom 1510, enligt anteckning
vid 17 års ålder. Lionardo upptog honom i sitt
testamente som arftagare af sina handteckningar. I
Kaiser-Friedrich-museet i Berlin tillskrifves
honom en mytologisk bild, Pomona och Vertumnus.
C. R. N.*

Melöy, härad och socken s. om Bodö på gränsen
till Salten i Nordre Helgeland, Nordlands amt,
Norge. 868,39 kvkm., hvaraf 172 kvkm. betäckta med
evig snö. 3,595 inv. (1910; 3,375 1900). Bland de
90,7 kvkm. omfattande öarna Grönna, Tennholmen,
Gaasvær, Bolgen och Melöy är den sistnämnda störst
(24,9 kvkm.) och ger plats för
socknens hufvudkyrka. Bland fastlandspartiets
fjällformationer, de högsta i Nordland, må nämnas
Snetind (1,599 m. ö. h.), på Svartisen och n. om
denna nära kusten Helgelandsbukken (1,454 m.). Genom
reglering af sjöarna Store Glaamvand, öfre och
nedre Navervand och Fykanvand torde kunna vinnas
en elektrisk kraftmängd af omkr. 40,000 hkr för
industriens behof. Häradets hittills viktigaste
näringsgrenar ha varit fiske samt litet jord-
och skogsbruk.
K. V. H.

Mem, lastageplats vid Göta kanals utlopp i
Slätbaken inom Tåby socken, Östergötlands län, med
kanalstation, sluss, hamn, tullkammare, lots- och
poststation samt telegramexpedition. Vid lastbryggan
är 3,3 m. djupt, i hamnen 7,2 m. Afståndet till
Söderköping kanalvägen är 5,5 km. Platsen ligger
invid det synnerligen vackert belägna herresätet
Mem, 1 1/2 mtl, tax.-v. 72,900 kr., tillhörigt
notarien i Generaltullstyrelsen frih. J. L. von
Saltza. Tegelbruks-a.-b. Ramunder eger 7/8 mtl
M. l. Beatelund och Sätra, tax.-v. 41,000 kr., och
tegelbruk, tax.-v. 30,000 kr.

Memalik-i-Osmanije ("esmanländerna"), turkiskt namn
på Turkiska riket.

Membracidæ, zool. Se Stritar.

Membracis, zool. Se Stritar.

Membran (lat. membrana, hud, hinna). 1. Anat. och
bot.
, hinna. Bland membraner må nämnas Membrana
interossea
(se Armben), M. mucosa och M. submucosa
(se Mage, sp. 457) och M. tympani (se Hörselorgan,
sp. 288). – 2. Pergament; pergamentshandskrift.

Membre [niä’br], fr., medlem, ledamot.

Membrèe [mäbré], Edmond, fransk kompositör,
f. 1820 i Valenciennes, d. 1882 nära Paris, studerade
för Alkan, Zimmermann och Carafa samt gjorde sig
känd för själfständig begåfning genom sina ballader
och romanser samt operorna François Villon (1857),
L’esclave (1874), Les parias (1876), La courte-échelle
(1879) m. m.
A. L.*

Membrum (plur. membra), lat., lem; medlem; satsled;
led i en ekvation.

Memel, benämning på floden Njemens nedre lopp på
preussiskt område. Se Njemen.

Memel, kretsstad i preussiska reg.-omr. Königsberg
(Ostpreussen), nära ryska gränsen, vid den segelbara
floden Danges utlopp i Kurisches haff (se d. o.) och
Tilsit–Memel-järnvägen. 21,470 inv. (1910). Hamnen
är rymlig, säker, nästan isfri och har vid inloppet
5–6 m. djup. Vid hamnen finnes en stark fyr, och
på yttersta spetsen af Kurische nehrung står ett
fort. Stadens hufvudnäring är handel med trävaror
(från Ryssland) och spannmål (hufvudsakligen från
Litauen), äfvensom med linfrö, lin, hampa, oljekakor
och lump. Vid M. finnas omkr. 30 sågverk. M. har två
skeppsvarf, järn-, tobaks- o. a. industri. M. har
ett gymnasium, folkskollärarseminarium, fiskeriskola
och navigationsskola. – Staden grundlades 1252
vid Tyska ordens borg Memelburg och kallades först
Memelburg. Den intogs 1627 af Gustaf II Adolf under
hans polska krig och tillhörde Sverige 1629–35,
hvarunder försvarsverken (endast en fyrhörnig
bastionsbefästning med våt graf kring slottet)
förstärktes och äfven staden befästes, med 5 bastioner
åt landsidan, samt en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free