- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
79-80

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Memel, kretsstad i Köningsberg - Memelburg. Se Memel - Memeler tief, Memeler gatt. Se Kurisches haff - Memento, lat., minneshjälp - Memfis, Egyptens äldsta kända hufvudstad - Memfitiska. Se Koptiska språket och litteraturen - Meminisse juvabit l. Juvat meminisse, lat. (Vergilius) - Memleben, landskommun i Merseburg (Sachsen) - Memling (Memline, Memlinck), Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fyrhörnig skans uppkastades vid inloppet till Kurisches
haff. Efter Preussens nederlag vid Jena (1806)
var M. konung Fredrik Vilhelm III:s uppehållsort.

(J. F. N. L. W:son M.)

Memelburg. Se Memel.

Memeler tief [tif], Memeler gatt. Se Kurisches haff.

Memento, lat. (eg. "kom ihåg!", "besinna!"),
minnestecken, minneshjälp, ständig påminnelse. –
Memento mori, "tänk på att du skall dö!"; en
påminnelse om dödligheten. – Memento te mortalem
esse
, "kom ihåg, att du (blott) är en dödlig!",
säges den till segergudinna förklädde slafgossen ha
hviskat i den triumferande romerske fältherrens öra
under hans triumf (se d. o.).

Memfis (hierogl. Men-nefer, yngre Menfi;
assyr. kilskr. Mempi; i bibeln Moph l. Noph),
Egyptens äldsta kända hufvudstad, låg på Nilens
västra strand något s. v. från det nuv. Kairo,
såsom de vid den moderna arabbyn Mit-Rahine ännu
förefintliga ruinhögarna antyda (se kartan till
art. Kairo, nedtill). Den största och vidsträcktaste
bland dessa kallas nu på folkspråket Tell-Monf,
"Memfiskullen". M:s grundläggning tillskrifves
Menes, som enligt de klassiske auktorernas uppgift
och den moderna forskningens därmed sammanstämmande
iakttagelser skall ha tvungit den här intill libyska
bergen löpande Nilen att flytta sin bädd östligare,
så att denna kom att ligga ungefär midt emellan den
libyska och den arabiska bergskedjan. För att vinna
detta mål lät konungen bygga en väldig damm, som
ännu finnes kvar vid den moderna orten Koscheisch
och fortfarande gör tjänst mot den stundom häftigt
anstormande Nilöfversvämningen. På den sålunda genom
uppdämning vunna platsen anlades staden M., som blef
Menes’ residens. Åt guden Ptah, som Menes upphöjde
till riksgud, uppfördes ett tempel, som, i tidernas
längd påbyggdt och ombyggdt, utvidgadt och förskönadt,
blef Egyptens förnämsta helgedom, i hvarje fall endast
Amontemplet i Tebe i väldighet underlägset. – Från
den 12:e dynastien upphörde M. att vara rikscentrum
(detta flyttades till Tebe), men åtnjöt alltjämt
stort anseende genom sin ålder och i synnerhet genom
sin gud, Ptah. Då med 21:a och följande dynastier
residenset förlagts till Nedre Egypten, ökades M:s
anseende. Men snart började de oupphörliga främmande
invasionerna sända sina störtfloder öfver Egypten,
och M. blef det efterlängtade bytet för assyrer,
etioper och perser, som efter hvarandra inkräktade
faraonernas gamla stat. Alexandrias grundläggning
af Alexander påskyndade än mer M:s förfall, ehuru
det likväl ännu på de romerske kejsarnas tid var
en ganska betydande provinsstad. Kejsar Theodosius’
edikt (omkr. 380 e. Kr.) hade sorgligare följder än
alla invasioner tillsammans. Massor af bildstoder och
tempel kullvräktes och förstördes af denne fanatikers
besoldade skaror, där dessa foro fram i den äldsta
bland städer. 638 intogs M. af araberna under Amru,
som dock ej synes ha i någon större grad skadat de
gamla fornlämningarna. Men Fostats och det något
yngre Kairos grundläggning och successiva utveckling
blefvo så mycket ödesdigrare för M. på grund af det
ringa afståndet. M:s oerhörda massor af minnesmärken
af kalk- och

andra stenslag befunnes snart lämpliga att
lämna materialet till de bägge arabiska städernas
husbygge. Lång tid kräfdes dock för att med marken
jämna den gamla staden, som i 12:e årh. ännu
var ståtlig i sina ruiner, då upptagande en half
dagsresas längd från n. till s. – Om den forna stadens
storhet kunna själfva ruinerna numera icke ge någon
föreställning, då M. så grundligt förstörts, att
man t. o. m. har svårt att återfinna platsen, där
Ptahs helgedom stått. Men tydligare än allt annat
vittnar därom M:s vidsträckta nekropol, hvars mest
i ögonen fallande monument, pyramiderna, ännu fylla
världen med häpnad. Öfver en yta af minst 50 – kanske
ända till 70 – km. i längd sträcker sig i och utmed
Libyska bergen denna Egyptens väldigaste nekropol,
hvars särskilda kvarter tillsammans kunna lämna
en totalbild af egypternas grafskick, sådant det
tedde sig i denna del af landet från rikets första
till dess yttersta dagar, ty så länge tjänade M:s
nekropol sitt ursprungliga ändamål. Nekropolens
större underafdelningar benämnas vanligen efter de
pyramidgrupper, som med större eller mindre mellanrum
träffas utefter hela dess längd. Längst i n. ligger
gruppen vid Abu-Roasch, och efter denna möta vi,
om vi gå i sydlig riktning, de moderna lokaliteterna
Gise, Zawijet-el-Aryan, Abusir, Sakkara, Dahschur,
Lischt och Medum, hvar och en med sina konungagrafvar
(se Pyramid). Privatgrafvarnas antal – större
delen tillhörande den s. k. mastabatypen – är
ofantligt. Många, i synnerhet bland de äldre,
äro dess värre förstörda, men ännu finnes ett
tillräckligt antal i behåll för att tillåta oss
studera egypternas kultur på pyramidbyggarnas tid,
ett studium, hvartill de på grafkamrarnas väggar
meddelade bildserierna inbjuda forskaren. Den yngre
tidens grafvar vid M. innehålla, i motsats till de
äldre, hvilkas framställningar äro af i väsentlig mån
profan art, så godt som uteslutande religiösa texter
och framställningar samt kunna därför ej med samma
fördel nyttjas som material för kulturhistoriska
undersökningar. Litt.:
J. de Morgan, "Carte de la nécropole memphite" (1897),
J. E. Quibell, "Excavations at Saqqara" (2 bd, 1908–09), och
W. M. Flinders Petrie, "Memphis" (2 bd, 1909).

K. P.*

Memfitiska. Se Koptiska språket och litteraturen, sp. 1007.

Meminisse juvabit l. Juvat meminisse, lat.,
förkortning af en vers af Vergilius (Eneiden, I, 203),
Forsan et hæc meminisse juvabit, "kanske trefligt
det blir att erinra sig detta".

Memleben, landskommun i preussiska
reg.-omr. Merseburg (Sachsen), vid Unstrut
(omkr. 600 inv.), hade fordom ett benediktinkloster,
hvars kyrka var ett präktigt byggnadsverk från
öfvergångsperioden från den bysantinska till
den gotiska byggnadsstilen. Nu återstå af
densamma endast ruiner. Kryptan har delvis
restaurerats af preussiska regeringen.

(J. F. N.)

Memling (Memlinc, Memlinck), Hans,
nederländsk (flamsk) historie- och porträttmålare
af tysk börd, f. i byn Memelingen, nu Mümling, nära
Mainz, sannolikt ej tidigare än mellan 1440 och 1450,
ty vid sin död i Bruges 11 aug. 1494 efterlämnade
han omyndiga barn. Om hans tidigare utveckling är
ingenting kändt. Väl ha tyska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free