Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 137-138 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mensuralmusik - Mensuration, med. - Mensuris, biskop - Mental - Mental 1. Hörande till själen - Mental 2. Hörande till hahan - Mentalreservation l. Mentalrestriktion, jur. - Mentalrestriktion. Se Mentalreservation - Mentan, kem. - Mentana, by i italienska Roma - Mentawi (Mentawei, Mantawi), ögrupp i Indiska oceanen - Mentel, J. Se Mentelin - Mentelin, Johann

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

till en enda notfigur, kallad ligatur (se
d. o.). Noterna tecknades i början med svarta (fyllda)
nothufvud:



Inemot midten af 1400-talet uppkommo öppna nothufvud,
hvarvid de svarta bibehöllos endast för mindre
tidsvärden (såsom ännu i dag sker):



Se vidare Hemiolia och Sesquialtera samt
Noter och Paus. Öfver mensuralteorien har skrifvits
af Franco från Paris, Marchettus, Jean de Muris,
Tinctoris, Glareanus m. fl. samt i nyare tid af
Ambros, Bellermann, Jacobsthal, Riemann, W. Niemann
och J. Wolf.
A. L.*

Mensuration (af lat. mensura, mått), med.,
kallas hvarje slags mätning, hvaraf den
fysikaliska diagnostiken begagnar sig.
F. B.*

Mensurius, biskop. Se Donatismen, sp. 705.

Mental. 1. (Af lat. mens, själ) Hörande till själen,
psykisk; som föregår i tankarna, men ej uttalas. –
2. (Af lat. mentum, haka) Hörande till hakan,
t. ex. mental neuralgi (se Ansiktssmärta).

Mentalreservation (nlat. reservatio mentalis; se
Mental 1) l. Mentalrestriktion, jur., ett hemligt
förbehåll vid en viljeförklaring eller en edgång,
att man menar något annat, än ens ord ange. Inom
aftalsläran har begreppet måst upptagas som ett
nödvändigt tillägg till den s. k. viljeteoriens regel,
att för en viljeförklarings bindande kraft fordras
öfverensstämmelse med den verkliga viljan (jfr Aftal,
sp. 302). Ty uppenbarligen måste äfven
den viljeförklaring gälla, som till följd af ett
hemligt förbehåll hos sin upphofsman icke återger,
hvad denne i verkligheten vill. Mentalreservationen
får sålunda icke hjälpa honom. Han bör icke kunna
till sin egen fördel åberopa, att han ljugit. Till
samma resultat komma de teorier, som i motsättning mot
viljeteorien låta själfva viljeförklaringen gälla så,
som den uppfattas af den person, till hvilken den är
riktad: att mentalreservationen blir utan verkan, är
här blott en enkel tillämpning af hufvudregeln. Alla
moderna rättssystem äro också eniga i att frånkänna
mentalreservationen rättslig verkan. Hurusom däremot
i jesuiternas lära densamma fått en viss betydelse,
se Jesuitorden (sp. 1390).
C. G. Bj.

Mentalrestriktion. Se Mentalreservation.

Mentan, kem., ett mättadt kolväte, C₁₀ H₂₀,
tillhörande terpenernas grupp. Mentan härleder sig
från cymol (se d. o.), C₁₀ H₁₄, ur hvilket det kan
framställas genom behandling med väte i närvaro
af nickel. Mentän är en vätska med kokpunkt 170°.
H. E.

Mentana, by i italienska prov. Roma, 21 km. n. ö.
om Rom. Vid M. blefvo Garibaldis friskaror,
omkr. 4,000 man, 3 nov. 1867 efter tappert
motstånd slagna af påfliga och franska trupper
under general de Failly, hvarvid Garibaldi förlorade
omkr. 1,000 man döda och 1,400 fångar. Åt de fallne
patrioterna ha minnesvårdar rests i M. (1877) och
i Milano (1880). M. var i forntiden en latinsk
stad, Nomentum (Civitas nomentana), som 338
f. Kr. efter det sista latinska kriget fick civitas
sine suffragio (se Civitas, sp. 380). Dess
främste kommunalämbetsman kallades "diktator". Efter
Nomentum har Via nomentana (jfr Rom) sitt namn.
(J. F. N. J. C.)

Mentawi (Mentawei, Mantawi), ögrupp i
Indiska oceanen, 130 km. från Sumatras västra kust,
administrativt lydande under nederländska prov. Padang
på Sumatra. Gruppen består af fyra stora öar, Siberoet
(Siberut), Sikaban l. Sipora,
Noord- och Zuid-Pageh,
samt 17 mindre, inalles 3,171 kvkm. Endast de
två förstnämnda öarna äro ständigt bebodda, öarna
äro vulkaniska och skiljas från hvarandra genom
djupa sund. De omges af korallref och äro därför
svårtillgängliga, hvartill kommer, att kusterna
äro branta och att starka bränningar förekomma,
i synnerhet på de västra kusterna. Ekonomiskt
äro de af ringa betydelse; någon utförsel till
Sumatra af kokosnötter, trä, sago, trepang och olja
förekommer. Invånarna äro malajer, som äro nära släkt
med batta. Se Pleyte, "Die Mentawei-inseln und ihre
bewohner" (i "Globus", 1901).
J. F. N.

Mentel, J., boktryckare. Se Mentelin.

J. Mantelins adliga vapen.

Mentelin (Mentel), Johann, Strassburgs
förste boktryckare, f. omkr. 1410, d. 1478, var
först illuminator och torde ha varit i lära hos
Gutenberg i Mainz, af hvilken han införts i den nya
"konsten". Redan i slutet af 1450-talet var han
emellertid själfständigt verksam i Strassburg,
där han 1447 vunnit borgarrätt. 1460 tryckte
han en latinsk bibel och 1466 en tysk (den andra
tyska bibeln), den senare försedd med praktfulla
miniatyrer. Alla M:s tryckalster, till antalet 35
(enligt Proctor), äro mästerligt utförda, och flera
af dem ha jättelika dimensioner, såsom J. Balbis de
Janua Catholicon och Vinc. Bellovacensis’ två verk,
Speculum historiale (1473; M:s första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>