Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Menzel, Adolf Friedrich Erdmann von - Menzen, adelsgård i Livland - Menzinsky, Modest - Meoniden. Se Meonien - Meonien, äldre namn för Lydien - Meor hagola. Se Gerschom ben Jehuda - Meotissjön. Se Maiotis - Meo voto, lat. - Mephistopheles. Se Mefistofeles - Mephitis, zool. Se Chingan - Meppel, stad i nederländska Drenthe - Meppeler diep, en segel bar ström Drenthe - Meppen, kretsstad i Osnabrük - Meprisabel, föraktlig - Mequinez. Se Meknes - mer., förkortning för meridian - Mer, fr., haf - Mera, italienska floden Maira - Mera, indisk folkstam. Se Kolh - Mera, Juan León - Meraker, härad och socken i Nordre Tronhjems amt, Norge - Meran, stad i Tyrolen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1895), monografier af Tschudi (1905) och Meier-Græfe,
"Der junge M." (1907).
G-g N.
Menzen [me’ntsen], adelsgård i södra Livland, hade
i aug. 1702 befästs af svenskarna och försvarades
af några hundra man under öfverstelöjtnant
G. W. v. Yxkull med utomordentlig tapperhet mot en
mångdubbelt öfverlägsen rysk styrka; först sedan denna
börjat en ordentlig belägring samt hufvudbyggnaden
sönderskjutits och uppgått i lågor, dagtingade Yxkull
med kvarlefvande 110 man; men kapitulationen bröts af
ryssarna, och besättningen bortfördes i fångenskap.
L. W:son M.
Menzinsky, Modest, operasångare af polsk börd,
f. 1876 i Galizien, studerade 1896–99 teologi
vid Lembergs universitet och därefter sång
för J. Stockhausen i Frankfurt a. M. Anställd
vid stadsteatern i Elberfeld 1903, kallades
M. s. å. telegrafiskt till Stockholm att ersätta den
insjuknade uppbäraren af Lohengrins roll vid Aino
Acktés första gästspel på k. teatern. M. vann då
afgjorda sympatier här, och 1904–08 samt 1909–10
var han anställd vid k. operascenen i Stockholm
(dessemellan i Lemberg). Sedan hösten 1910 tillhör
han operascenen i Köln. Jämte ren och lyriskt
behaglig klang eger M:s tenorröst tillräckligt af
kraft och omfång för att utföra hjältepartierna i
Wagners musikdramer, och då därtill hans förmåga af
uttrycksfullt föredrag och dramatisk framställning
varit stadd i aktningsvärd utveckling, har han
särskildt med dessa uppgifter gjort vår operascen
goda tjänster. Så möjliggjorde han upptagandet
af Sigfrid, där han med ungdomlig naturfriskhet
framställde den urgermanske heroen. Vidare var han
gärna hörd som (förutom "Lohengrin") Tannhäuser,
Sigmund i "Valkyrian" och Walther Stolzing i
"Mästersångarna", en värdefull prestation liksom
ock bland hans icke-wagnerska roller Eleazar i
"Judinnan" och Otello, hvilka tre partier jämte
några andra han sjöng på beaktansvärdt ren svenska
(i öfrigt använde han tyska). Därjämte må framhållas
hans Radamès i "Aida", Florestan i "Fidelio" och
Canio i "Pajazzo". Han uppträdde med framgång äfven
vid konserter.
E. F-t.
Meoniden. Se Meonien.
Meonien (grek. Maionia), äldre namn för Lydien
(se d. o.). – Meoniden ("den i Meonien födde"),
ett binamn på Homeros. – Meonisk, homerisk.
Meor hagola. Se Gerschom ben Jehuda.
Meotissjön. Se Maiotis.
Meo voto, lat., "enligt min röst"; om min mening
får gälla.
Mephistopheles. Se Mefistofeles.
Mephitis, zool. Se Chingan.
Meppel, stad i nederländska prov. Drenthe vid
Meppeler Diep och en järnvägsknut (Zwolle–Leeuwarden
och M.–Groningen) på nederländska statsbanorna samt
vid flera kanaler, som sätta staden i förbindelse med
Zuiderzee. 10,470 inv. (1903). Betydlig handel (mest
med smör), sjöfart, textilindustri och tobaksfabriker.
(J. F. N.)
Meppeler diep [-dip], en segelbar ström i
nederländska prov. Drenthe och Over-Ijssel,
faller ut nedanför Zwartsluis i Zuiderzee.
J. F. N.
Meppen, kretsstad i preussiska reg.-omr. Osnabrück
(Hannover), vid Ems’ och Haases förening samt
westfaliska statsbanan. 4,589 inv. (1905).
Katolskt gymnasium, landtmannaskola, järnverk och
maskinfabriker samt ångkvarnar. 2 km. i norr ligger
Krupps skjutfält för afprofning af kanoner. M. var
förr en stark fästning. Det utgör nu en del af
hertigdömet Arenberg-Meppen.
(J. F. N.)
Meprisabel (fr. méprisable), föraktlig.
Mequinez [me’kineth]. Se Meknes.
mer., förkortning för meridian.
Mer [mär], fr., haf. – M. fermée [-me], slutet haf. Se
Mare clausum. – M. territoriale [-a’l]. Se Farvatten,
sp. 1416.
Mera, italienska namnet på floden Maira (se d. o.).
Mera, indisk folkstam. Se Kolh, sp. 531.
Mera, Juan León, spansk-amerikansk skald, f. 1832 i
Ecuador, d. 1894, blef tidigt mycket känd i Spanien
genom sin litterära brefväxling med Juan Valera,
publicerad i M:s Ojeada historico-crítica sobre
la poesía ecuatoriana, som är en framställning af
poesiens historia i Ecuador t. o. m. 1800-talet. Som
lyriker i Poesías (1892) vill M. räknas till
klassikerna, men är öfvervägande kall och
ointressant. Romanen Cumandá ó un drama entre
salvajes är starkt realistisk och vittnar om
noggrann observation af det primitiva lif, som där
skildras. Mindre betydande är däremot romanen Entre
dos tías y un tío (1889), legenden La Virgen del Sol
och Las melodías indígenas.
Ad. H-n.
Meraker, härad och socken i Nordre Trondhjems
amt, Norge, ö. om Trondhjem, på gränsen till
Sverige, på ömse sidor om Stjördalselvens öfre
lopp och dennas biflod, Tevla. 1,299,4 kvkm. 2,151
inv. (1910; 1,776 år 1900). Hufvuddalgången är
ett trångt pass med branta, frodigt skogbevuxna
fjällsidor. Bland bergstoppar märkas den genom
djupa inskärningar tredelade (högsta spetsen
1,247 m.) kolossen Kjölhaugene, Store-kluken
(1,108 m.) och Fongen (1,459 m.). Viktigaste
näringsgrenarna äro skogsbruk, boskapsskötsel och
bergverksdrift. Skogarna tillhöra till stor del godset
M. bruk, tillhörigt ett 1906 bildadt aktiebolag (med
ett kapital af 2 1/2 mill. kr.) för export af timmer,
trämassa och karbid. – Vid M:s kopparverk l., som det
förut kallades, Selbu kopparverk, emedan det, 1713,
upprättats i grannhäradet Selbu och först omkr. 1770
fick verksamheten hufvudsakligen förlagd till M.,
var totalproduktionen till 1895, då verket nedlades,
166,291 ton smält malm och 7,196 ton garkoppar. 1906
återupptogs driften af ett öfvervägande tyskt
bolag. Genom M. går den 106 km. långa "M.-banan"
mellan Trondhjem och Storlien och har här en särdeles
vackert belägen station.
K. V. H.
Meran, stad i Tyrolen, vid floden Passer, nära
dess inflöde i Adige och järnvägen till Bozen
(vid Brennerbanan). 9,323 inv. (1900), 18,376
inv. tills. med Obermais, Untermais och Gratsch,
byar, som höra till kurområdet. M. består af en
äldre stadsdel med trånga gator och karakteristiska
hvalfgångar ("lauben") samt en ny stadsdel,
reguljärt byggd vid järnvägen. Obergymnasium, kvinnlig
uppfostringsanstalt. Staden är en god vinterkurort
för bröstlidande och andra sjuka på grund af ren luft
samt mildt vinterklimat. Den ligger (se fig.) 320–520
m. ö. h., på södra sluttningen af det vinranksklädda
Küchelberg, af hvilket den skyddas för nordliga
vindar, och är genom andra höga berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
