- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
151-152

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meran, stad i Tyrolen - Meran, Agnes af. - Meran, Agnes af. 1. Fransk drottning - Meran, Agnes af. 2. Se Hvita frun - Merapi, astron., en småplanet - Merasch, detsamma som Marasch - Mercadante, Giuseppe Saverio Rafaele - Mercantini, Luigi - Mercator, finsk tidskrift på svenska - Mercator, Gerardus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skyddad för östliga och västliga samt endast öppen
för de milda sydliga vindarna. Klimatet utmärkes för
vindstilla, torrhet, jämnhet och temperaturens ringa
differens för olika tider på dagen samt passar
därför för bröstlidande och nervlidande. För
maglidande användes drufkur under sept. och
okt. månader, vasslekur i april. En mängd hotell,
"pensions" och sanatorier finnes såväl i staden som
i de ofvannämnda byarna. Klimatet är ganska kallt
och kan ej jämföras med Rivierans. "M. är öfver
hufvud den kallaste bland alla klimatiska kurorter"
(Wallis). Säsong sept.–juni. Frekvens omkr. 12,500
kurgäster.
F. B.* Ln.
illustration placeholder
Meran och Tappeinervägen (uppför Küchelberg).


Meran, Agnes af. 1. Fransk drottning. Se Filip,
franska konungar 2, sp. 210. – 2. Se Hvita frun.

Merapi, astron., en af småplaneterna.

Merasch, detsamma som Marasch (se d. o.).

Mercadante, Giuseppe Saverio Raffaele, italiensk kompositör,
f. 1797 i Neapel, d. där 1870, lärjunge af Zingarelli,
debuterade 1819 med buffan Violenza e costanza,
hvarefter han skref inemot 60 operor för Italien,
Wien, Madrid, Paris o. s. v. Bland dessa har Il
giuramento
(1837; "Eden", 1852) bibehållit sig
längst. M. komponerade äfven en mängd mässor och andra
kyrksaker, kantater, hymner (en sådan till Garibaldi
1861), orkesterfantasier, visor m. m. Han blef 1840
direktör för k. musikskolan i Neapel. 1862 vardt han
blind.
A. L.*

Mercantini, Luigi, italiensk skald,
f. 1821, d. 1872, professor vid universitetet
i Palermo, är framför allt bekant genom den
populära Garibaldi-sången L’inno di Garibaldi
(1852) eller "L’inno garibaldino" ("Fuori
l’Italia, fuori stranieri!"), som den vanligen
benämnes, och skref en mängd andra patriotiska
sånger, utmärkta för glöd och hänförelse.
H. N.

Mercator, en 1906 uppsatt, förtjänstfullt redigerad
tidskrift för Finlands näringslif, utkommer på svenska
språket, från 1910 en gång i veckan, och åtföljes
af månadsvis utkommande revyer på tyska och engelska
språken öfver viktigare händelser på det ekonomiska
området i Finland.
T. C.

illustration placeholder

Mercator (latinisering af De Cremer, Kremer eller Kremers), Gerardus, belgisk-tysk geograf, reformator på kartografiens
område, f. 1512 i Rupelmonde i Flandern, d. 1594, inskrefs
1530 vid universitetet i Louvain och egnade
sig snart hufvudsakligen åt tillverkning af
vetenskapliga instrument, jord- och himmelsglober
samt åt kartläggning och kartors utförande
i kopparstick. De viktigaste af hans arbeten
från denna tid äro: 1538 en världskarta i
Stab-Werners projektion; 1540 en skrift,
där M. framhåller företrädet hos den latinska
bokstafsskriften gentemot den dittills
brukliga frakturskriften; s. å. karta öfver
Flandern i skalan 1:166,000, en af de äldsta
topografiska kartorna; 1541 en jordglob, där för
första gången namnet Amerika hänföres till hela
världsdelen. På grund af konfessionella skäl –
1544 anklagades M. för kätteri och hölls flera
månader i häkte – eller till följd af ryktet,
att ett nytt universitet skulle inrättas i Duisburg,
öfverflyttade M. 1552 till denna stad. Regenten
där, hertigen af Jülich och Kleve, utnämnde
M. till "kosmograf". I Duisburg utvecklade
M. omfattande geografisk och kartografisk verksamhet
intill sin död. Han skapade där ett kartografiskt
institut, rikt försedt med böcker, som satte honom i
stånd att affatta sina för den tiden förvånande
riktiga och genom kritisk granskning af
källorna utmärkta kartor. Dessa tecknades,
graverades och trycktes af honom själf. Mest berömda
af dessa kartor äro: 1554 karta öfver Europa, ett
klassiskt mönster för samarbetning af olikartadt
kartmaterial; 1569 Nova et aucta orbis terræ
descriptio ad usum navigantium emendate accommodata,

M:s ryktbara världskarta i 4 blad, utförd i
den projektion, som framför andra bär hans namn;
kartan är det första sjökortet med utdraget gradnät;
1578 en oöfverträffad reproduktion af Ptolemaios’
karta i 27 blad kopparstick jämte latinsk text;
1595 Atlas sive cosmographiæ meditationes de fabrica
mundi et fabricata figura,
en samling landkartor öfver
hela världen utgifven efter M:s död; beteckningen
atlas för dylika samlingar har häraf sitt
ursprung. Många senare upplagor af M:s
kartverk ha utkommit. – I geografiens och
kartografiens historia intar M. en framskjuten plats.
Sålunda stod han i uppfattning af jordmagnetismens
fenomen vida framför sin tid, och inom kartografien
har han verkat banbrytande. Världskunnigt har
namnet M. framför allt blifvit genom den af honom
framställda snillrika kartprojektionen (se d. o.),
som ännu är förhärskande på sjökort och världskartor.
I denna "växande" projektion är skeppets kurslinje,
loxodromen, rätlinig liksom meridianer och
paralleller, hvilka skära hvarandra vinkelrätt,
och kartbilden är vinkelriktig eller konturriktig.
Ännu tre kartprojektioner bära med rätta M:s namn,
ehuru de äro mer kända under benämningarna Postels,
Bonnes och de l’Isles projektioner. Särskildt
den första af dessa är med rätta högt skattad
på grund af sin konstruktiva enkelhet och sina
synnerligen små

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free