- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
153-154

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mercator, Gerardus - Mercator, Nicolaus - Mercators projektion. Se Kartprojektion ocg Mercator G. - Mercedarier l. Nolasker - Mercedario, Cerro del, berg i Anderna - Mercedes - Mercedes 1. Stad i Buenos Aires, Argentina - Mercedes 2. Departementshufvudstad i Corrientes, Argentina - Mercedes 3. Stad i Uruguay. Se Soriano - Mercedonius, en skottmånad i romerska kalendern - Mercenär, tillgänglig för mutor - Mercerisation. Se Mercerisering - Mercerisering l. Mercerisation, ge sidenglans åt bomull - Merchweiler, by i Trier (Rhenprovinsen) - Merci, fr., tack! - Mercia, ett af anglerna stiftadt rike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

projektionsfel. – Ur den omfattande litteraturen öfver
M. och hans kartor må anföras: J. van Raemdonck,
"Gérard Mercator, sa vie et ses œuvres" (1869),
Nordenskiölds "Facsimileatlas" (1889) och Wolkenhauer,
"Leitfaden zur geschichte der kartographie" (1895).
K. Rn.

Mercator, Nicolaus, tysk matematiker,
f. omkr. 1620 i Holstein, d. 1687 i Paris, kom, efter
att ha studerat i Köpenhamn och Rostock, 1660 till
England, där han blef en af de förste medlemmarna
af Royal society. Han öfverflyttade sedermera
till Frankrike och erhöll där åtskilliga praktiskt
mekaniska uppdrag. M. författade ett stort antal
matematiska och astronomiska arbeten. Hans förnämsta
upptäckt var formeln för en hyperbels
yta, uttryckt medelst en oändlig serie, hvilken
på samma gång gaf serieutvecklingen för den
logaritmiska funktionen. Bland M:s arbeten må
nämnas Trigonometria (1650), Cosmographia
(1651) och Logaritmotechnia (1668).

Mercators projektion. Se Kartprojekjtion, sp. 1175,
och Mercator, G.

Mercedarier (af lat. merces, gen. mercedis,
betalning, köp) l. Nolasker (lat.
Fratres ordinis Beatæ Mariaæ de mercede
redemptionis captivorum
), en munkorden,
stiftad 1223 af den hel. Pierre Nolasque
från Syd-Frankrike med uppgift att lösköpa
kristna slafvar. Orden inrättades efter den
gamla Augustinregeln som en riddarorden, men då
påfven Johan XXII 1318 föreskref, att en präst
skulle vara högste chef, utgingo riddarna ur orden,
som så blef en orden af blott religiosi
(andliga). Under första årh. af sin tillvaro
befriade orden 26,000 fångar; inalles har den befriat
omkr. 70,000. Från 1500-talet öfvergick den
till att väsentligen bli en missionerande orden;
på 1600-talet räknade den 265 kloster,
men 1800-talets klosterstormar ha gått hårdt fram
öfver den; den räknar nu 37 kloster med omkr. 600
medlemmar. Äfven en kvinnlig gren med
omkr. 100 systrar finns.
Hj. H-t.

Mercedario, Cerro del [the’rrå- mertheda’-ria],
berg i Anderna under 32° s. br., på gränsen mellan
Chile och Argentina, n. om Aconcaeua. 6,670 m.
J. F. N.

Mercedes [-the’des]. 1. Stad i Argentina,
prov. Buenos Aires, 98 km. n. om Buenos
Aires, vid Rio Lujan, medelst järnväg
förbunden med Buenos i Aires. Omkr. 14,000
inv. – 2. Departementshufvudstad i Argentina,
prov. Corrientes, på en stor slätt. Omkr. 5,000
inv. Centralpunkt för stora boskapsstationer. –
3. Stad i Uruguay. Se i Soriano.
1–3. J. F. N.

Mercedonius, i den förjulianska romerska kalendern
en skottmånad på 22 eller 23 dagar, som hvartannat
år insköts efter 23 febr.
(B-d.)

Mercenär (fr. mercenaire), tillgänglig för betalning
eller mutor, fal.

Mercerisation. Se Mercerisering.

Mercerisering l. Mercerisation, en efter engelsmannen
John Mercer (f. 1791, d. 1866) uppkallad metod
att ge silkesglans åt garn och tyg af bomull.
Mercer upptäckte 1844, att bomullsfibrer,
som behandlades med starka alkalier, svällde på
tjockleken, krympte på längden samt blefvo genomskinliga
och glänsande. De nya egenskaperna
kvarstodo, sedan det alkaliska ämnet fullständigt
bortsköljts; fibrerna läto färga sig mycket
intensivare än förut; de förlorade ej heller i
styrka, utan hållfastheten ökades t. o. m. rätt
afsevärdt. Sistnämnda förhållande ämnade man
draga nytta af för att undslippa garnklistringen,
men den betydliga längdkrympningen gjorde metoden
oekonomisk. Mercer uttog emellertid 1855 patent på
sin uppfinning, men synes icke själf ha till fullo
insett vikten af den framkomna silkesglansen såsom en
appreteringsprocess, utan fäste sig hufvudsakligen
vid de förbättrade färgningsmöjligheterna. Det
var först när firman Thomas & Prevost i Krefeld
1895 begärde patenträttighet för mercerisering af
garn och tyg i sträckt eller utspändt tillstånd,
som merceriseringens epokgörande betydelse blef
fullt klarlagd genom de omfattande undersökningar,
som då gjordes. Om ett tygstycke impregneras med
stark natronlut, men samtidigt hålles utsträckt,
så att det ej kan sammandraga sig, bli genom
den starka inre spänningen fibrerna raksträckta,
släta och glänsande. När luten redan efter några
få minuters inverkan åter bortsköljes, upphör
krympkraften; det glänsande tyget kan utan längd-
och breddförlust löstagas och vidare behandlas
för sina olika ändamål (blekas, färgas etc.). För
tygmercerisering finnas olika maskinella anordningar;
de bästa äro kontinuerligt verkande med automatisk
öfverföring mellan de särskilda afdelningarna:
impregnerings-, sträcknings-, sköljnings-
och neutraliseringsafdelningarna. Sköljvattnet
ledes på mest ekonomiska sätt, för att de använda
kemikalierna må tillvaratagas. Till impregneringen
begagnas omkr. 30 grad. (B) natronlut och till
neutraliseringen utspädd saltsyra. Då merceriseringen
blir mera effektiv vid låg temperatur än vid hög,
men då lutens inverkan på bomullen framkallar
temperaturhöjning, måste impregneringscisternen
vara försedd med kylanordning. Garn merceriseras
vanligen i härfvor, utspända mellan valsar, men försök
ha äfven gjorts med att låta de enskilda trådarna
från bobiner genomgå natronbadet under spänning och
direkt upplindas kring hasplar, som rotera i skölj
vatten. Mercerisering kan utföras äfven med syror,
men af flera skäl, hufvudsakligast kostnadsskäl,
begagnas hellre alkalier. Krympningsfenomenet kan
med fördel begagnas till åstadkommande af åtskilliga
krusnings- eller kräppeffekter, hvarvid vissa delar af
tyget genom tryckning med något täckämne undanhållas
från merceriseringsbadet eller ock natronlösning
i lämplig uppblandning påtryckes tyget i passande
mönster. En efterföljande färgning ger äfven olika
färgintensitet åt de tryckta och otryckta partierna.
G. A. W.

Merchweiler [-vajler], by i preussiska reg.-omr. Trier
(Rhenprovinsen), 9 km. s. om staden Ottweiler. 4,867
inv. (1905). Stenkolsgrufvor, glashytta.
J. F. N.

Merci, fr., tack!

Mercia [mö’jio], "mark- l. gränsmännens land",
kallas ett af anglerna omkr. 584 stiftadt rike, som
slutligen sträckte sig öfver hela mellersta England
från Nordsjön till Wales’ berg och begränsades i n. af
Northumberland, i s. ö. af Eastanglia och Essex, i
s. af Wessex. Kristendomen antogs på 650-talet. Under
konungarna Æthelbald (716–757), Offa (757–796)
och Coenwulf (797–821) var M. det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free