- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
157-158

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merck, Johann Heinrich - Merckelska bordsuppsattsen. Se Guldsmedskonsten - Mercaeur, Elisa - Mercolint, farm. Se Merkolint - Merculint, farm. Se Merkolint - Mercure, fransk tidskrift - Mercurialia, med. Se Kvicksilfvermedel - Mercurialis L., bot. - Mercuriol, farm. Se Merkuriol - Mercurius, lat. - Mercurius, lat. 1. Myt. Se Hermes - Mercurius, lat. 2. Astron. Se Merkurius - Mercurius, lat. 3. Kem. - Mercurius, titel på svenska tidskrifter - Mercurius Johannes. Se Johannes, påfvar 2. - Mercy - Mercy 1. Franz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

M. upptogs som förtrolig vän i hertig Karl Augusts vittra
krets i Weimar. På kritikens fält hölls han för en
auktoritet, framför allt i hvad som gällde bildande
konst. Han var själen i "Frankfurter gelehrte
anzeigen" och skref ypperliga recensioner i Wielands
"Teutscher Merkur" samt Nicolais "Allgemeine
deutsche bibliothek". Själf diktade M. fabler,
lyriska poem och noveller (Lindor, Eine landhochzeit,
Akademischer briefwechsel
m. fl., 1778–82). Han
dref äfven med ifver och utmärkelse paleontologiska
studier. Felslagna industriella företag uppslukade
hans förmögenhet. Till hans fruktan för att råka på
uppbördsbalans sällade sig familjesorger, och under
ett anfall af hypokondri ändade han sitt lif med ett
pistolskott. Hans för litteraturhistorien viktiga
brefväxling med hans samtids snillrikaste män i
Tyskland är utgifven i 3 samlingar af K. Wagner (1835,
1838 och 1847). M:s "Ausgewählte schriften" utgåfvos
(jämte biografi) 1840 af Adolf Stahr och "Schriften
und briefwechsel" i urval (ej tillfredsställande)
af K. Wolff 1909. Jfr G. Zimmermann, "J. H. M., seine
umgebung und zeit" (1871). Om M:s, Herders och Goethes
andelar i Frankfurttidningens bidrag se arbeten af
Max Morris (1909) och H. Bräuning-Oktavio (1912).
(R-n B.)

Merckelska bordsuppsatsen. Se Guldsmedskonsten,
sp. 607 och pl. II, fig. 8.

Mercœur [-kör], Élisa, fransk författarinna, f. 1809
i Nantes, d. 1835 i Paris, utgaf i sitt adertonde
år Poésies (2:a uppl. 1829) och författade såväl
noveller som sorgespel. Hennes Oeuvres utgåfvos med
biogr. af hennes mor i 3 bd 1843. Jfr J. Claretie,
"Elisa M." (1864).

Mercolint, farm. Se Merkolint.

Merculint, farm. Se Merkolint.

Mercure [-kyr], fransk tidskrift, som utgafs i Paris
under nära 150 år, 1672–1825 (med afbrott under
sista tiden), med något växlande namn (först Mercure
galant,
från 1724 Mercure de France o. s. v.). Dess
grundläggare var Donneau de Vizé, som från början
gaf den en vitter prägel och förstod att göra den
både mångsidig och roande. Längre fram tillsattes
redaktören af regeringen och hade att fördela årliga
anslag (30,000 frcs) åt vittra författare. Privilegiet
på att utge tidskriften var högst inbringande. Bland
ryktbara medarbetare märkas Th. Corneille,
Raynal, Marmontel, La Harpe, Voltaire, Cabanis,
Chateaubriand och B. Constant. – I våra dagar har en
grupp yngre författare återupptagit titeln "Mercure
de France" för en månadsskrift, som innehåller vittra
originalarbeten och öfversikter af den litterära
utvecklingen inom som utom Frankrike. – Efter det
franska föredömet ha äfven svenska tidskrifter burit
namnet "Mercurius" (se d. o.).

Mercurialia, med. Se Kvicksilfvermedel.

Mercurialis L., bot., ett örtsläkte af
fam. Euphorbiaceæ, underfam. Crotonoideæ, med 7
arter företrädesvis i Medelhafsområdet. I lundar i
södra och mellersta Sverige växer den enda egentligen
svenska arten, M. perennis L., bingel, som har
en smal, grenig, kringkrypande rotstock, från hvilken
uppstiga flera 15–20 cm. höga, ogrenade, kantiga,
tämligen tätt bladbärande stjälkar. Bladen äro tunna,
smalt ovala till äggrundt lansett-
lika, trubbsågade, mörkgröna. Växten är dioik. Från
bladvinklarna utskjuta smala ax: hanaxen med
många små glesa blommor, honaxen långskaftade,
med några få (2–3) blommor i spetsen. Blommorna äro
grönaktiga. Frukten är en tvårummig kapsel. Vid
torkningen blir denna ört blåsvart. En annan art, med
grenig stjälk, M. annua, förekommer på ballastplatser
(se Ballastväxter). Mercurialis-arterna
innehålla metylamin samt äro illaluktande och
giftiga.
O. T. S. (G. L-m.)

Mercuriol [-ål], farm. Se Merkuriol.

Mercurius, lat. 1. Myt. Se Hermes, sp. 528. –
2. Astron. Se Merkurius. – 3. Kem.,
var från 1200-talet alkemisternas benämning
på flyktiga ämnen i allmänhet, t. ex. alkohol
(m. vegetabilis), men framför allt på kvicksilfver
(m. communis l. m. vivus). Om m. dulcis se Kalomel.
3. P- T. C."

Mercurius, titel på åtskilliga svenska tidskrifter. –
Den svenska (swänska) M., en månadsskrift,
som utgafs i Stockholm först af K. K. Gjörwell från
juli 1755 t. o. m. juni 1761, fortsattes efter samma
plan juli 1761–okt. 1762 af Erik Ekholm och kallades
då "Den nya swenska M." samt redigerades ånyo af
Gjörwell jan. 1763–juni 1765 under namnet "Svenska
(Svenske) M." I början af tredje redaktionsåret egde
tidskriften öfver 600 prenumeranter. Tidskriften
utkom regelbundet i månadshäften om 4–5 ark
liten oktav. Den plan, som följdes, var ganska
omfattande. Dels afsågs att göra allmänheten bekant
med "nya ämnen i historien, filosofien, moralen,
fysiken och ekonomien", dels meddelades nyheter
från den lärda och vittra världen i utlandet. Denna
sistnämnda afdelning, som under tidskriftens förra
skede upptog den drygaste delen af utrymmet, var
ordnad i rubriker efter de olika städerna. I slutet af
hvarje häfte redogjordes i korthet för senaste månads
politiska tilldragelser ("statsnyheter"). Utgifvaren
fann icke nödigt att uppehålla sig vidlyftigt vid
"lärda nyheter" i Sverige, emedan det för dessa fanns
ett särskildt organ i L. Salvius’ "Lärda tidningar"
(se d. o.). Emellertid innehöll tidskriften ofta
granskningar af inhemska vitterhetsalster. I
de senare årgångarna voro de originala svenska
uppsatserna icke få, sedan Gjörwell erhållit
medarbetare inom landet; tidigare fyllde han själf
med öfversättningar och bearbetningar från utländska
journaler sin tidskrift. Den räknas också med skäl
som Sveriges tidigaste kritiska journal af verklig
betydenhet. Dikter infördes egentligen endast
1763–65. – Gjörwell utgaf sedermera Den historiske
och politiske M.
(dec. 1773–juni 1778), hvartill en
fragmentarisk början gjorts i juli 1765 och som utkom
oregelbundet med ett eller flera nummer i veckan.

Mercurius Johannes. Se Johannes, påfvar 2.

Mercy [mersi’]. 1. Franz, friherre von M., general
i Trettioåriga kriget, f. omkr. 1595 i Longwy i
Lothringen, d. 3 aug. 1645, var länge i kejserlig
tjänst, blef 1638 bajersk generaltygmästare och
1643 generalfältmarskalk. Under Banérs återtåg från
Regensburg 1641 var M. den, åt hvilken den tappre Erik
Slang nödgades ge sig vid Neunburg vor dem Walde. I
febr. och juli 1643

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free