Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meroe, gammal etiopisk stad - Merogoni, biol. - Merok. Se Maraak - Merom, Meroms vatten, insjö i Palestina - Meroplanta. Se Marattiska språket - Merope, astron., en stjärna i stjärngruppen Pleiaderna - Merope, ett grekiskt kvinnonamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
floder, hvarför allmänt antages, att M. låg h. om
Nilen ett stycke n. ö. om staden Schendi, vid ung. 17°
n. br., där man ännu ser vidsträckta ruiner af en
betydande stad och tre grupper af sammanlagdt öfver
200 pyramider (jfr fig. 1).
Detta rike M., som omnämnes först af Herodotos,
efterträdde ett äldre etiopiskt rike i Napata
längre ned vid Nilen, något nedanför 4:e katarakten
(vid det nuv. berget Barkal, hvarest, vid byn
Meraui, åtskilliga ruiner af tempel och pyramider
finnas). Det äldre M., inskrifternas Napata,
var urspr. civiliseradt af egypterna och lydde
under dem, ehuru det sedermera blef oberoende
och t. o. m. blef utgångspunkten för en egyptisk
dynasti, den 25:e (707–663 f. Kr.), till hvilken
bibelns So (2 Kon. 17: 4) och Tirhaka (2 Kon. 19: 9)
hörde. Det yngre M. behöll sitt oberoende, när
Egypten kom under främmande härskare. Den i Apg. 8: 27
omtalade drottning Kandace var sannolikt härskarinna i
M. (Strabon omnämner en drottning Kandace på Augustus’
tid, när romarna under Petronius ryckte mot Napata.)
M. besöktes af grekiska
köpmän, och Eratosthenes’ astronomiska expedition
bestämde noggrant dess läge. Redan på Neros
tid var landet nedanför M., fordom platsen för
så många städer, nästan öde. Ruinerna i M. och
Napata undersöktes af Lepsius 1844 och aftecknades
i hans "Denkmäler aus Ægypten und Æthiopien"
(1849–59). Ytterligare undersökningar vid det yngre
M. gjordes 1902 och 1905 af E. W. Budge ("The egyptian
Sudan: its history and monuments", 1907). Pyramiderna
befunnos byggda öfver grafkamrar, som innehöllo brända
eller utan balsamering begrafna kroppar. De mest
intressanta föremålen voro reliefer på kapellväggar,
beskrifna redan af Lepsius och innehållande namn jämte
bilder af flera konungar och drottningar (se fig. 2)
samt några kapitel ur Dödsboken, några steler med
inskrifter samt kärl af metall och stengods. De
bästa relieferna nedtogos och sattes upp dels i
British museum, dels i Kartums museum. På uppdrag af
universitetet i Liverpool började J. Garstang 1909
gräfningar i stadsruinerna och grafstaden, för hvilka
han redogjort i "M., the city of the Ethiopians"
(1911). Nära floden låg inom en ung. 5 m. tjock
stenmur den kungliga staden med flera palats (i ett
af dessa fann man skattkammaren och två krukor fulla
af guld och juveler), kungligt bad, rikt smyckadt
med pelarrader, freskomålningar och statyer,
m. m. Längre bort lågo handtverkarnas hus och
soldatkvarteren och, på gränsen mot öknen, en ofantlig
begrafningsplats. Ännu östligare ligger soltemplet,
hvars väggar äro prydda med scener föreställande
ett kungligt triumftåg. I templets heligaste står
ett altare helgadt åt solen och andra föremål
tydande på soldyrkan. Gräfningarna fortsättas.
Wbg.
 |
| Fig. 1. Pyramider vid Meroe (efter Högins’ "Travels in Ethiopia", 1835). "Kapell" framtill å pyramiderna. |
|
| Fig. 2. Relief från ett pyramidkapell vid Meroe: regerande drottning med gemål och bakom denne gudinnan Isis. (Efter Lepsius.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
