- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
199-200

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Merv, oas och stad i Turkestan - Merwan, två kalifer. Se Kalifat - Merwara, distrikt i indiska Ajmere-M. - Merwede, en af Meuses mynningsarmar - Merveille, fr., underverk - Merveilleuses, Les. Jfr Dräkt - Merveilleux, fr., ett mjukt sidentyg - Merville, stad i franska Nord - Mervärde, nationalek. - Merx, Ernst Otto Adalbert - Merxem, fabriksort Antwerpen - Méry, Joseph

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

N. om seldschukernas stad ligga ruinerna af Iskender
Kalah, sannolikt identiskt med den seleucidiska
dynastiens Merv.

J. F. N.

Merwan, två kalifer af omajjadernas dynasti. Se Kalifat, sp. 616–617.

Merwara [məωa’ra], det ena af de två distrikten i
brittisk-indiska prov. Ajmere-M. 1,680 kvkm. 109,459
inv. (1901). Hufvudstad är Beawar, som
anlades 1835 af engelsmännen. 21,928 inv. (1901).

J. F. N.

Merwede, en af Meuses mynningsarmar (se Meuse 1). –
Merwedekanalen, mellan Amsterdam och Rhen,
byggd 1886–93 för att höja Amsterdams inrikes
sjöfart, följer hufvudsakligen Vecht i sin
första afdelning, Amstelboezem, 36,8 km. lång,
går därefter förbi Utrecht i den andra afdelningen,
Vaartsche Rijn, 10,18 km., skär vid Vianen medelst
slussar Lek, hvarefter den tredje afdelningen,
Zederickkanalen, 21,5 km. lång, fortsätter
till Gorinchem (Gorkum) vid Merwede. Kanalen,
som har 20 m. bottenbredd, 32,4 m. bredd i
vattenytan och 3,1 m. djup, sätter Amsterdam i
förbindelse med Väst-Europas inre vattenvägar.

(J. F. N.)

Merveille [märvä’j], fr., under, underverk. –
À merveille, förundransvärdt väl, ypperligt.

Merveilleuses, Les [lä märväjöṡ], fr. ("de
vidunderliga"), damer, som under direktoriets tid
(1795–99) i Frankrike buro en särskildt utmanande
dräkt (forngrekisk dräkt, med otroliga hattar och
frisyrer). Jfr Dräkt, pl. III, fig. 14,
och Incroyable.

Merveilleux [märväjö], fr., ett mjukt sidentyg
af satängartad bindning (vanligen 7-skaftad
varpsatäng). Det användes till damklänningar m. m.

G. A. W.

Merville [märvi’l], stad i franska dep. Nord
(Flandern), vid Lys och Nordbanan. 3,677 inv. (1901;
som kommun 7,676). Tillverkning af borddukar, stickade
varor, cigarrer, borstar och landtbruksmaskiner.

J. F. N.

Mervärde, nationalek. Värde- och mervärdeteorierna
utgöra den ekonomiska hufvudpelaren i det marxistiska
lärosystemet. Med en viss anslutning till Ricardo
utgår Marx (se d. o.) från den förutsättningen,
att det mänskliga arbetet bildar själfva substansen
af värdet hos en vara, en för marknaden frambragt
produkt. Storleken af detta värde, som står i det
mest oskiljaktiga och afgörande förhållande till
bytesvärdet, bestämmes af den för varans producerande
"samhälleligt nödvändiga" d. v. s. normala)
arbetstiden. Värdet af den arbetskraft, som
kapitalisten köper, bestämmes likaledes af den
arbetstid, som är erforderlig för denna arbetskrafts
reproduktion – d. v. s. den tid, som åtgår för
frambringande af de för arbetarens uppehälle
nödvändiga lifsmedlen. Om sålunda kapitalisten köpt
arbetskraften för ett pris per dag, som motsvarar en
reproduktionskostnad af sex timmars arbetstid, men
sysselsätter honom i tolf timmar, så representerar den
frambragta produkten sex timmars arbetstid utöfver
den, som kapitalisten betalat. Och den differens,
som sålunda uppstår mellan arbetskraftens värde och
värdet af arbetskraftens resultat, är det mervärde,
som tillfaller kapitalisten. Alltså är mervärdet
det obetalda arbete, som kapitalisten tillegnar sig från
arbetaren. – Marx’ värdebegrepp och värdelag ha
kritiserats äfven af socialister. Litt.:
Böhm-Bawerk, "Zum abschluss des Marxschen systems" (i "Festgaben für K. Knies", 1896).
Jfr Socialism och Värde.

E. H. T.

Merx, Ernst Otto Adalbert, tysk protestantisk
teolog och orientalist, f. 1838 i Bleicherode,
d. 1909 i Heidelberg, privatdocent i Jena 1865,
e. o. teol. professor där 1869, ord. professor
s. å. i semitiska språk i Tübingen, 1873 i
gamla testamentets exegetik i Giessen och 1875 i
Heidelberg. M. var en af nutidens mest framstående
syriologer. Bland hans skrifter må nämnas
Cur in libro Danielis juxta hebræum aramæa adhibita sit dialectus explicatur (1865),
Grammatica syriaca (1867–70),
Vocabulary of the Thigre language (1868),
Das gedicht von Hiob (1871) och
Die Saadjanische übersetzung des Hohen liedes ins arabische (1882).
Af stor betydelse är hans från 1897 utgifna
Die vier kanonischen evangelien nach ihrem ältesten bekannten texte. Uebersetzung und erläuterung der syrischen im Sinaikloster gefundenen palimpsesthandschrift.
(Det sista bandet, Johannesevangeliet, utkom först
1911, efter M:s död.)
Se Bibelkritik, sp. 236.

J. P.

Merxem, betydande belgisk fabriksort i prov. Antwerpen,
4,5 km. n. om Antwerpen. 13,777 inv. (1904). Ull- och
bomullsspinnerier och -väfverier samt annan industri.

J. F. N.

illustration placeholder

Méry [meri], Joseph, fransk skald, f. 1798 nära
Marseille, d. 1866, företog 1820–22 en resa till
Italien och Levanten och förenade sig därefter i Paris
med sin landsman A. M. Barthélemy (se denne) till ett
intimt författarbolag. De två vännerna anföllo den
bourbonska restaurationen med tidningsartiklar och
poetiska satirer
(La Villéliade m. fl.),
men upphöjde däremot minnet af Napoleon I. Deltagare
i julirevolutionen, besjöng M. densamma i
L’insurrection m. fl.
dikter. Han beundrades högt i de litterära salongerna
för sin konversationsgåfva och strödde omkring sig
lyriska dikter, skådespel, komedier och romaner.
Utrustad med äkta sydländsk improvisationstalang,
författade han med största lätthet. Också ega hans
dikter glans och klangrikedom, men sakna djup. I sina
berättelser skildrar han med skenbart ypperlig lokalfärg
främmande världsdelar, som han aldrig skådat.
Han författade bl. a. dikterna
Napoléon en Égypte (1828),
Mélodies poétiques (1853),
Napoléon en Italie (1859; där besjunges Napoleon III) och
Poésies intimes (1864),
berättelserna Les nuits de Londres (1840),
La Floride (1846),
La guerre du Nizam (s. å.; "Kriget i Nizam", s. å.),
La juive au Vatican (1851; "Judinnan i Vatikanen", s. å.),
Nouvelles nouvelles (1853) och
Les damnés de Java (1855–56; "De fridlöse på Java", 1860) samt
lustspelet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free