Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 205-206 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesarna l. Messläktet l. Skogsmessläktet, parus, zool. - Mesarna, tabell med kännetecken - Mesas, Mesetas, platåer - Mesastenen. Se Mesa, sp. 202 - Mescal (Mezkal), Mescalin (Mezkalin), bot. Se Agave och Cactaceae - Mescha. SeMesa, sp. 202 - Meschatta, ruin s. om Amman - Mesched, hufvudstad i persiska Chorassan - Mesched Ali, stad i Mesopotamien. Se Nedjef - Meschede, kretsstad i preussiska Arnsberg - Mesched-Husein, stad. Se Kerbela - Meschetta. Se Meschatta - Meschtscherskij, V. P. Se Mestjerskij - Mesdag, Hendrik Willem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

raden på underarmen hvitaktiga, bildande ett band
öfver vingen.

1. Ryggen mörkgrå med blåaktig anstrykning;
bröstet gråaktigt med gulaktig anstrykning.
Längd 11–12 cm. Svartmesen l. Kolmesen, P. ater.

2. Ryggen grön; bröstet gult med ett svart
längsgående band; hufvud och strupe svarta;
kinderna hvita. Längd 14–16 cm. Talgoxen,
P. major (fig. 2).

Fig. 2. Talgoxe.

Rörande mesarternas förekomst inom Sverige anmärkes
följande. Blåmesen är tämligen allmän s. om Dalälfven
och går i Sverige ej n. om 63° samt föredrar löfskogar
framför barrskogar. Nära besläktad med blåmesen är
Azurmesen, P. cyaneus, som endast tillfälligtvis
uppträdt i Sverige. Kärrmesen förekommer företrädesvis
s. om 61°, medan den nära besläktade talltitan
är utbredd öfver hela landet, dock något
allmännare mot s. Medan kärrmesen har sitt egentliga
tillhåll i löfskogar, parker och trädgårdar, lefver
talltitan företrädesvis i barrskogarna; i de om
vintern kringstrykande mestågen är talltitan den
vanligaste arten. Lappmesen är allmän i de nordligaste
delarna af landet; i södra Sverige är den anträffad
endast under de ströftåg, som den liksom öfriga mesar
företar under vintertiden. Tofsmesen lefver
i större delen af landet i barrskogarna; den häckar
två gånger om året. Svartmesen har ungefär samma
utbredningsområde som den föregående. Talgoxen
finnes öfver hela landet och är åtminstone
i de mellersta och södra landskapen en af de
allmännaste småfåglarna; under fortplantningstiden
och sommaren bebor den företrädesvis löfskogar
och parker; den lägger två kullar om året.
L-e.

Mesas, Mesetas (sp., bord, tafflar) kallas
i den fysiska geografien platåer, hvilkas
öfversta lager bestå af mycket hårda bergarter,
som motstått förvittring och således motsvara
slättens ursprungliga nivå, medan de underliggande,
oftast horisontellt lagrade bergarterna äro lösare
(sandsten, lera, märgel) och af rinnande vatten
bortsköljts, hvarför ytan är genomfårad af mer
eller mindre djupa rämnor och dalar. Exempel på
mesas erbjuda många områden i Spanien, Nord- och
Syd-Afrika (i Abessinien kallade ambas), Bad lands
och Coloradotrakterna i Nord-Amerika, Arabien,
Indien och Australien. Synnerligen storartad har
vattnets eroderande verkan varit i Coloradoområdet
(New Mexico, Colorado och Arizona), där floderna
skurit flera hundra meter djupa fåror (cañons)
i platån, hvars kvarstående tafflar (mesas) fått
särskilda namn, Mesa gigante, M. verde, M. prieta
("svarta mesan"), White mesa, M. encantada
("förtrollade mesan") o. s. v. De sakna
i allmänhet odlingsbar mark och bilda i
detta hänseende en skarp motsats till de ofta bördiga
dalarna.
Wbg.

Mesastenen. Se Mesa.

Mescal (Mezkal), Mescalin (Mezkalin), bot. Se
Agave och Cactaceæ, sp. 935.

Mescha. Se Mesa.

Meschatta (el Meschetta, "vinterläger"),
ruin af ett 24 km. s. om Amman i östjordanska
landet, strax ö. om pilgrimsvägen till Mekka, 714
m. ö. h. beläget palats. Strzygowski anser, att
det härstammar från gassanidernas furstefamilj (531–637).
En del af den ornamentrika fasaden skänktes 1904
af sultanen till Kaiser-Friedrich-museum i Berlin.
J. F. N.

Mesched (riktigare Mesch-hed, "martyrernas
plats"), hufvudstad i persiska prov. Chorassan,
nära Keschef-rud, en biflod till Heri-rud, 930
m. ö. h. Omkr. 70,000 inv., oberäknadt 10,000
tillfälliga, pilgrimer till Ali Ridas graf. M.,
som är norra Persiens viktigaste handelsstad, emedan
flera vägar där sammanträffa, omges af en tornkrönt
vall samt har ett citadell, som utgör guvernörens
residens. Ensamt handeln med Ryssland omfattar i in-
och utförsel omkr. 12 mill. kr. årligen. Likaledes
är det en viktig industristad; hufvudsakligen
tillverkas vapen, guld- och ädelstensarbeten, siden,
sammet, schalar och synnerligen vackra mattor. M. är
vidare Persiens förnämsta vallfärdsort, schiiternas
Mekka, på grund af den där befintliga Ali Ridas,
den 8:e imamens, graf, hvars praktfulla moské
ligger midt i staden. Inom stadsmuren finnas stora
begrafningsplatser, dit rättrognas lik från alla delar
af den schiitiska världen föras för att begrafvas i
närheten af Ridas helgedom.
J. F. N.

Mesched Ali, stad i Mesopotamien. Se Nedjef.

Meschede, kretsstad i preussiska reg.-omr. Arnsberg
(Hannover), vid Ruhr. 3,305 inv. (1905). Ullspinneri,
tillverkning af cigarrer, mässingsvaror etc.
J. F. N.

Mesched-Husein, stad. Se Kerbela.

Meschetta. Se Meschatta.

Meschtscherskij, V. P. Se Mestjerskij.


Mesdag, Hendrik Willem, holländsk målare och
donator, f. 1831 i Groningen, d. 1902, var en tid
lärjunge af Alma-Tadema, men blef marinmålare,
skildrade hafvet i olika årstider och i alla olika
belysningar med fin känsla och kraftig färg, ofta med
mästerskap. Han är rikt representerad i holländska och
belgiska museer – äfven i Berlins nationalgalleri,
nya pinakoteket i München, Luxembourg-galleriet
i Paris och det moderna museet i Rom. – Sin egen
konstsamling – omfattande vid pass 350 målningar,
dessutom kinesiska och japanska vaser och bronser,
nederländska gobelänger och skulpturer – skänkte
han till staden Haag, där "Musée Mesdag" öppnades
1903. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>