- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
207-208

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesdag, Hendrik Willem - Mesdames, fr. Se Madame - Mesdemoiselles, fr. Se Mademoiselle - Mesdid (Mesdschid). Se Moské - Mesdid-el-haram. Se Kaba och Medina - Mesek, folkstam (Bibeln) - Meselberget, kronopark i Vilhelmina socken - Mesembrianthemum L., bot. - Mesembryanthemum, bot. Se Mesembrianthemum - Mesen - Mesen 1. Flod i ryska Volodga och Archgelsk - Mesen 2. Kretsstad i ryska Archgelsk - Mesenterium - Mesenterium 1. Käx (Tarmkäx), Kröse, anat.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är Hollands förnämsta samling af modern konst. Den
franska Barbizonskolan (Millet, Rousseau, Troyon,
Daubigny, Corot, Dupré m. fl.) är där utmärkt
representerad. Äfven det holländska måleriet är
företrädt af ett förträffligt urval moderna målningar
(af Israels, bröderna Maris, Mauve, Mesdag själf
m. fl.).
G-g N.

Mesdames [mäda’m], fr. Se Madame.

Mesdemoiselles [mädmwasä’1], fr. Se Mademoiselle.

Mesd id (Mesdschid). Se Moské.
M.-el-haram. Se Kába, sp. 510, och Medina.

Mesek (hebr. meschek, Sept. mosoch) var enligt
folktaflan 1 Mos. 10: 2 en jafetitisk folkstam,
som sedan ofta omtalas i G. T. och gärna
ställes i förbindelse med ett annat folk, tubal,
tibarenerna. Profeten Hesekiel omtalar dem som ett
krigiskt folk i norr, hvilket äfven handlade med
slafvar och kopparvaror (Hes. 27: 13; 32: 26). Det
torde ha motsvarat de gamle moskerna, hvilka af
Herodotos omtalas jämte tibarenerna och synas ha
bott vid sydöstra kusten af Svarta hafvet. Man har
trott sig igenfinna det gamla namnet i det nuv. Mzchet
vid Tiflis.
E. S-e.

Meselberget, kronopark i Vilhelmina socken och
revir, Västerbottens län, af öfverloppsmark afsatt
till kronopark enl. K. M:ts befallningshafvandes
afvittringsutslag 31 mars 1886. Benämningen
fastställdes af Kammarkollegium 13 okt. 1891. Areal
8,881 har med en årlig ord. afverkning enl. fastställd
hushållningsplan af 3,724 timmerträd. Å kronoparken
äro belägna enskilda tillhörig s. k. ströängar med
en areal af 712 har.
M-g.

Mesembrianthemum L. (af grek. mesembria, middagstid,
och anthemon, blomma), bot., ett företrädesvis i
Syd-Afrikas torra trakter växande släkte af halfbuskar
eller örter, tillhörande fam. Aizoaceæ. Omkr. 300
arter af detta släkte äro kända, och många odlas som
prydnadsväxter för sina vanligen stora, glänsande,
röda, hvita eller gula praktfulla blommor, som öppna
sig endast under fullt solljus vid middagstiden. Äfven
former med brokiga blad, t. ex. M. cordifolium, odlas
ofta i mosaikgrupper och till infattning. Blommorna
se ut, som om de hade en stor mängd smala, jämbreda
kronblad och en ännu större mängd ståndare. Alla
dessa blomdelar ha dock uppkommit genom klyfning af
blott 5 (eller 4), med de 5 (eller 4) hyllebladen
afväxlande ställda, ståndarblad. Af hvarje sådant
bildas ytterst kronbladslika kransar och innerst
ståndarsträngar. Hvad som i blomman liknar och
gör tjänst som kronblad är alltså i morfologiskt
hänseende icke kronblad, utan egentligen kronbladslika
ståndare. Fruktämnet är flerrummigt och bildadt af 5
(eller 4) med ståndarna afväxlande fruktblad, hvilka
ha fröämnena egentligen sittande på fruktbladens
inåtböjda ränder. Men genom en underlig omvridning
under utvecklingen förändras fröfästenas plats, så
att de bli väggstående vid fruktbladens ryggsöm, en i
växtvärlden ytterst sällsynt fröställning. Den hos oss
oftast och tidigast odlade arten är M. crystallinum
L., isplantan (se fig.). Den har sitt namn däraf,
att växtens alla gröna delar äro tätt beklädda med
stora vattenfyllda celler, hvarigenom de se ut, som
om de vore öfverdragna med is. Isplantan användes
stundom som spenat.
Växten, som har breda, vågiga blad, användes äfven
till beredning af soda, som erhålles ur askan. Hos
de flesta arterna äro de köttiga bladen trinda eller
trekantiga, helbräddade. De till vidskepligt ändamål fordom använda
"kandiablommorna", Flores Candiæ, voro de torkade,
vackra fruktkapslarna af M. Tripolium L., från Kap,
som äro starkt hygroskopiska och, lagda i vatten,
utbreda sina valvler, men då de få torka åter
sammandraga sig. Frukterna af M. edule,
hottentottfikon, äro ätbara.
O. T. S. (G. L-m.)
illustration placeholder
Isplantan, Mesembrianthemum crystallinum.

Upptill ett blad.


Mesembryanthemum, bot., ett mindre riktigt namn på
Mesembrianthemum (se d. o.).

Mesen. 1. Flod i ryska guv. Vologda och
Archangelsk, upprinner på en sumpig högslätt, som
bildar vattenskillnaden mellan M. och Petjora,
blir snart segelbar samt mynnar ut i Hvita
hafvet, där den bildar Mesenviken. Längd 846 km.,
hvaraf 334 km. äro segelbara; flodområde 78,760
kvkm. (enl. Strelbitsky). – 2. Kretsstad i ryska
guv. Archangelsk, på högra stranden af ofvannämnda
flod, som där bildar en naturlig hamn (42 km. från
mynningen). 1,901 inv. (1900). Hufvudnäringar fiske,
boskapsskötsel, handel med pälsverk.
1 o. 2. (J. F. N.)

Mesenterium. 1. Käx (Tarmkäx), Kröse (ty. gekröse),
anat., dubbelveck af bukhinnan, som från bukhålans
bakre vägg stiga mer eller mindre långt fram och
omsluta delar af tarmröret. Den egentliga tarmen
(muskulatur och slemhinna) kommer härigenom att bli
fäst i ett mer eller mindre fullständigt omklädande
fodral af bukhinnan. Mellan mesenteriets två blad
framgå i en fettrik bindväfsskifva nerver samt lymf-
och blodkärl, och där ligga lymfkörtlar. Är käxet
kort, fästes tarmen stramt vid bakre bukväggen,
och så är förhållandet med större delen af
tolftumstarmen samt upp- och nedstigande groftarmen
och med ändtarmen. Är det långt, såsom fallet är med
tvärgående groftarmen och i synnerhet med tunntarmen,
där dess längsta stycke kan nå 15 cm., blir tarmdelen
mera rörlig. Tunntarmens käx är det, som företrädesvis
kallas mesenterium, groftarmens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free