- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
213-214

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesnalien, kurort i Norge - Mesnavand, sjöar. Se Mesnalien - Mesnevi, diktslag - Meso-, betecknar midten - Mesobar k. Mesobariskt område - Mesoblast, groddblad i ägget - Mesocarpacaea, bot. Se Conjugatae - Mesocarpium, bot. Se Pericarpium - Mesocco, Misocco, biflod i Schweiz - Mesocefal. Se Hufvudskål - Mesocolon, anat. Se Mesenterium - Mesodermceller. Se Cell - Mesofil, bot. Se Mesofyter - Mesofyll, Bladkött, bot. - Mesofyter, Mesofila växter, bot. - Mesogami, bot. - Mesogastrium, anat. - Mesogoter, folkslag - Mesogotiska språket. Se Codex argentus, Mesogoter och Gotiska språk - Mesohippus, zool. Se Hästdjuren - Mesol. Se Thomsonit - Mesolongion, stad. Se Missolonghi - Mesomedes, forngrekisk skald - Mesonero Romanos, Ramon de.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anordningar, som fordras vid nutida lungsotsbehandling,
och resultaten ha visat sig synnerligen goda. I
närheten turisthotell och en rad privata villor. 1
km. därifrån, på gränsen mellan Kristians och
Hedemarkens amt, ligga Nordre och Söndre
Mesnavand
(resp. 6,23 och 5,19 kvkm.). Genom älfven
Mesna, som bildar det vackra Mesnafallet
och genomflyter staden Lillehammers område, ha de
aflopp till Mjösen.
K. V. H. Ln.

Mesnavand [-vann], sjöar. Se Mesnalien.

Mesnevi (arab., "ordnad parvis", förekommer i
pers., den arabiska benämningen är muzdawidj),
österländskt diktslag, i hvilket de båda halfverserna
i hvarje vers rimma med hvarandra, hvarvid rimmen äro
eller kunna vara olika för hvarje versrad. Denna
ståtliga versform lämpar sig väl för epos och
didaktiska poem. Persiens mest berömda lärodikt
(af mystikern Djelal eddin Rümi) bär namnet M.
(K. V. X.)

Meso- (af grek. mesos, belägen i midten), som
första leden i en sammansättning, betecknar midten,
det mellersta området af något, t. ex. mesocefal,
hörande till midten af hjärnan, mesostylon, rummet
mellan två kolonner, o. s. v.

Mesobar l. Mesobariskt område (af grek. mesos,
i midten, och baros, tyngd), meteor., benämnes
efter Prestel det område på jordytan, hvarest
lufttrycket har normal höjd. Äfven isobaren 760
mm., som är det normala barometerståndet vid 45°
n. br., vid hafsytan, har fått namn af mesobar.
R. R.*

Mesoblast (af grek. mesos, i midten, och blastos,
brodd), det mellersta groddbladet i ägget.

Mesocarpaceæ, bot. Se Conjugatæ.

Mesocarpium, bot. Se Pericarpium.

Mesocco [-så’kkå], Misocco, en af Ticinos
biflod Moësa genomfluten dal i schweiziska kantonen
Graubünden, sträcker sig från S:t Bernhardspasset
med sydlig hufvudriktning öfver kantonens södra
gräns ned i kant. Ticino och är 36 km. lång, men
sällan mer än 1 km. bred. I dalens öfversta del
ligger kurorten San Bernardino (1,604 m. ö. h.),
med gipshaltig järnkälla, samt i den mellersta delen
väldiga ruiner af borgen M., som förstördes 1526.
(J. F. N.)

Mesocefal (af grek. mesos, i midten, och kefalos,
hufvud). Se Hufvudskål, sp. 1230.

Mesocolon (af grek. mesos, i midten, och kolon,
tarm), anat. Se Mesenterium.

Mesodermceller. Se Cell, sp. 1386.

Mesofil, bot. Se Mesofyter.

Mesofyll (af grek. mesos, i midten, och fyllon,
blad), Bladkött, bot., det mellan bladets öfverhud
och nerver liggande parenkymet, som i bilaterala
blad är differentieradt i palissadparenkym och
svampparenkym (se Blad, sp. 620, 621). Detta parenkym
kallas äfven diakym och hos örtblad klorenkym.
G. L-m.

Mesofyter (af grek. mesos, i midten, och fyton,
växt), Mesofila växter (af grek. filos, vän),
bot., sådana växter, som föredraga mark och luft
af medelmåttig fuktighet och undvika mark med
stillastående vatten eller stark salthalt. Deras
byggnad är ej påverkad af yttre faktorer i extrem
riktning. Växtsamhällen af mesofyter tillhöra
företrädesvis de tempererade områdena, särskildt det
norra skogsområdet, och äro ofta bundna till kulturmark.
G. L-m.

Mesogami (af grek. mesos, i midten, emellan, och
gamos, giftermål), bot. Hos de flesta angiospermer
intränger pollenslangen vid befruktningen genom
fröämnets mikropyl (se Fröämnet) fram till
embryosäckens främre del, porogami. Hos en del
växter tränger pollenslangen genom kalazaregionen
fram till embryosäcken, kalazogami (se d. o.). Ett
slags mellanform, mesogami, finnes hos t. ex. almen,
gurkan m. fl., i det pollenslangen ej går genom
mikropylen, utan tvärs igenom integumenten (se
Fröämnet) i närheten af densamma och på denna
väg når fram till embryosäckens främre del och
äggcellen.
G. O. R.

Mesogastrium (af grek. mesos, i midten, och gaster,
mage), anat. Se Mesenterium.

Mesogoter ("mesiska goter") kallas de gotiska
folkrester, som under östromersk öfverhöghet
kvarstannade i prov. Mesien (däraf namnet) och
ej deltogo i sina stamfränders tåg västerut (se
Folkvandringen, sp. 796–797, Västgoter och
Östgoter). En sådan mesogotisk koloni bildade de
gothi minores ("mindre goter"), som af Jordanes
(se d. o.) på 500-talet omtalas som ett fredligt
herdefolk i Mesien vid Nikopolis. Enligt honom
härstammade de från de af Wulfila (se d. o.) till
kristendomen omvände västgoter, som 348 undan sina
hedniska landsmäns förföljelser utvandrade ur Dacien
(se Goter), af kejsar Konstantius fingo bostäder
i Mesien och där grundlade ett eget samhälle med
Wulfila som andlig och världslig styresman. Huru
länge dessa mesogoter bevarade sin nationalitet,
är ovisst, men för kulturhistorien blefvo de af
stor betydelse, ty den för deras räkning af Wulfila
gjorda bibelöfversättningen (jfr Codex argenteus)
är det äldsta egentliga litteraturverket på germanskt
språk och var ett kraftigt medel till den arianska
kristendomens utbredning bland germanfolken. Också
användes namnet mesogoter framför allt om dem, och
deras i Wulfilas bibel bevarade språk har plägat
kallas mesogötiska (se Gotiska språk).
S. B.

Mesogotiska språket (förr ofta Mesogötiska språket),
det af de i Mesien bosatte goterna (se Mesogoter)
talade språket, vanligen kalladt endast
gotiska språket. Se Codex argenteus, Mesogoter och
Gotiska språk.

Mesohippus, zool. Se Hästdjuren, sp. 174.

Mesol [-sål]. Se Thomsonit.

Mesolongion, officiellt namn på staden Missolonghi (se d. o.).

Mesomedes (grek. Mfooturjårjg), forngrekisk skald
och tonsättare från Kreta i 2:a årh. e. Kr., var
kejsar Hadrianus’ frigifne och gunstling. Vi ega af
honom några epigram och en till Nemesis riktad hymn,
till hvilken äfven de musikaliska nottecknen finnas i
behåll, ett af de få exempel på grekisk notskrift,
hvilka kommit till vår tid. Jfr Bellermann,
"Die hymnen des Dionysios und M." (1840), och
Westphal, "Griechische metrik" (2:a uppl. 1868).
A. M. A.

Mesonero Romanos [-såne’rå råma’nås], Ramón
de,
spansk författare, f. 1803 i Madrid, d. 1882,
skref en del af sina arbeten under pseudonymen
El curioso parlante. M. skildrade i korta berättelser,
på ett konstlöst språk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free