- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
215-216

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesonero Romanos, Ramon de. - Mesonyx, paleont. - Mesopithecus, zool. Se Primates - Mesopotamien, land i Asien - Mesorectum, anat. Se Mesenterium - Mesost. Se Ost - Mesostyl, bot. Se Heterostyli - Mesotan, med. farm. - Mesotherium, zool. Se Typotherium - Mesothorax, zool. Se Fjärilar och Insekter - Mesotyp, miner. Se Natrilit - Mesovelia, zool. Se Vattenlöpare - Mesoxalsyra, kem. - Mesozoiska serien, paleont. - Mespilus L., bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behagligt sätt, hufvudstadsbefolkningens lif,
sysselsättningar, karaktär, dygder och laster i
Panorama Matritense (1836). Därförut hade han väckt
uppmärksamhet med Manuel de Madrid (1831), och i El
antiguo Madrid
(1861) gaf han en historisk vägvisare
af mycket värde samt lämnade i Memorias de un setentón
(1881) mycket intressanta uppgifter. M. uppsatte
och redigerade "Semanario pintoresco español"
(1836–42), en berömd revy för kultur, litteratur,
konst och arkeologi, samt skref för Rivadeneiras
"Dramáticos posteriores á Lope de Vega" och
"Dramáticos contemporáneos de Lope de Vega"
värdefulla litterär-biografiska inledningar. Som
skald var M. medelmåttig, hvarpå El coche Simón
är bevis. I Spanska akad. invaldes han 1838.
Ad. H-n.

Mesonyx, paleont., ett släkte hörande till den utdöda
rofdjursgruppen Creodonta (se d. o.). De öfre äkta
kindtänderna äro enkla med tre koniska knölar;
hela tandsystemet är ganska primitivt. Hjärnan
är mycket liten. Extremiteterna äro i så måtto
moderniserade, att tumme och stortå blifvit
tillbakabildade. Hithörande arter ha anträffats i
Nord-Amerikas eocen- och oligocenlager.
L-e.

Mesopithecus, zool. Se Primates.

Mesopotamien (grek. Mesopotamia, af mesos, i
midten, midt emellan, och potamos, flod), "landet
emellan floderna", var efter Alexander den stores
tid den grekiska och sedermera äfven den latinska
benämningen på landet emellan floderna Eufrat och
Tigris (se de två till art. Asien hörande kartorna),
sträckande sig från Armeniens berg (Karadja-dag och
Djebel Masius) i n. till den s. k. Mediska muren
(se d. o.) i s. Af araberna kallas nu detta område,
ett bland jordens äldsta kulturländer, El-Djesire
("ön"), medan landet s. därom kallas Irak-Arabi
(motsvarande forntidens Babylonien), som stundom,
ehuru ej riktigt, räknas till M. Redan i gamla
testamentet bär M. namnet Aram Naharim ("strömparets
Aram", egypt. Naharin), och däraf synes M. vara endast
en grekisk öfv. Enär floderna ej bilda någon land-
och folkgräns, har M. aldrig varit någon politisk
eller etnografisk enhet. På romarnas tid var det
deladt i landskapen Osrhoëne (rättare Orrhoëne),
västra delen, med hufvudstaden Edessa, och Mygdonia,
östra delen, med hufvudstaden Nisibis,
som intogs af Lucullus, senare af Trajanus (115
e. Kr.) och slutligen af L. Verus (165). I den äldsta
historiskt kända tiden var M. en del af Assyrien
och Babylonien. Sedan perserna eröfrat Babylon (538
f. Kr.), hade det aldrig någon inhemsk härskarätt,
utan hörde efter hvartannat till Persien, Macedonien,
Syrien, Partien, Romerska riket och återigen till
Persien, tills det eröfrades af de arabiske kaliferna
omkr. midten af 600-talet. Efter kalifatets fall
(1258) ett rof för mongolerna, kom M. åter till
Persien och under förra hälften af 1500-talet under
turkarna samt är nu deladt emellan de turkiska
vilajeten Diarbekr, Mosul, Bagdad och Haleb samt
liva Zor. – Endast norra delen af landet är bergig;
det öfriga är ett mot s. sluttande slättland. Under
persiska väldet var södra M. synnerligen rikt, och
ända till slutet af arabernas välde stod det till
följd af ett artificiellt bevattningssystem i hög
kultur. Arabiska författare kunde likna trakten
emellan Bagdad och Babylon vid en trädgård. Nu
är M. en folkfattig stäpp, med undantag af en smal
landremsa närmast floderna. Klimatet är i n. tämligen
tempereradt; i s. råder större delen af året tropisk
hetta under molnfri himmel. Hufvudprodukterna äro
desamma, som i allmänhet förekomma i främre Asien
(hvete, korn, ris, hirs, durra, sesam, bomull,
hampa, tobak, ärter, bönor, safflor m. m. samt, bland
frukter, fikon och flera slags meloner). Särskildt
förtjäna nämnas nafta och galläpplen. Af djur
märkas vilda åsnor, gaseller, strutsar och lejon. I
s. bildar dadelpalmen hufvudvegetationen; f. ö. är
landet nästan trädlöst. De viktigaste bland floderna
utom de båda hufvudfloderna äro Eufrats bifloder
Belich (forntidens Bilechas) och Chabur (Chaboras),
med bifloden Djaghjagh (Mygdonios). Befolkningen
består hufvudsakligen af arabiska nomadstammar,
af hvilka de viktigaste äro tai-araber, omkring
Nesibin och Mosul, och schammar, längre söder- och
österut, hvilka för två eller tre generationer sedan
kommo från Nedjd, äro nästan alldeles oberoende af
den turkiska styrelsen samt lefva i ständig fejd
med aneze, som bo mellan dem och tai-araberna. I
norra delen finnes ett antal stammar af blandade
kurder och araber, som mer eller mindre ha utbytt
sina tält mot fasta boningsplatser. Dessutom bo
i n. turkmener, syrer, kurder och jesider. Med
undantag af de spridda orter, där kurdiska och
arameiska språken talas, är vulgär-arabiskan det
gängse idiomet. De förnämsta städerna äro Diarbekr,
Urfa (Edessa), Harran (Carrhæ), Rakka, Mardin,
Nesibin (Nisibis), Djesiret-ibn-Omar (Bezabde)
och Mosul (Ninive). Dessutom omnämnas i forntiden
Hatra (El-Hadr, stora ruiner), Kirkesion m. fl.
(J. F. N.)

Mesorectum, anat. Se Mesenterium.

Mesost. Se Ost.

Mesostyl, bot. Se Heterostyli.

Mesotan, med. farm., är salicylsyremetoximetylester,
C6 H4 (OH) · COO · CH2 · OCH3, en klar, gulaktig, oljeartad vätska med svagt aromatisk lukt, föga
löslig i vatten, lätt i alkohol, eter och feta
oljor. Medlet användes utvärtes till ingnidning
eller påpensling på reumatiska åkommor i form af
25-procentig lösning i oliv- eller ricinolja. Det
behandlade stället täckes med ett lätt förband af
bomull eller gastyg. Hudretning, eksem och äfven
symtom af allmän förgiftning ha förekommit.
C. G. S.

Mesotherium, zool. Se Typotherium.

Mesothorax, zool. Se Fjärilar, sp. 502, och Insekter,
sp. 709.

Mesotyp, miner. Se Natrolit.

Mesovelia, zool. Se Vattenlöpare.

Mesoxalsyra, kem., tvåbasisk organisk syra
af sammansättningen COOH · CO · COOH + H2O,
är en spjälkningsprodukt af urinsyran (se
d. o.). Den förekommer äfven i växter och torde
där spela en viktig roll som mellanprodukt
vid den oxidativa nedbrytningen af kolkedjor.
H. E.

Mesozoiska serien (af grek. mesos, i midten, och
zoon, djur), paleont., kallas den mellersta af de
3 stora hufvudafdelningarna af de fossilförande
bildningarna, omfattande trias-, jura- och
kritsystemen. De båda andra afdelningarna äro den
kainozoiska och den paleozoiska serien.
B. L-n.*

Mespilus L., bot., ett släkte af buskar, hörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free