- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
237-238

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metabasis, grek., öfvergång - Metabol, zool. Se Insekter - Metabole, grek., ret., omställning - Metabole, mus., växling af takt eller tonart - Metabolism, fysiol., ämnesomsättning - Metacarpus, anat., mellanhanden - Metacenterhöjd. Se Hydrostatik - Metacentrum l. Styfhetspunkt, skpsb. - Metachlamydeae, Sympetalae, Monopetalae, Sympetaler, bot. - Metaderivat, kem. - Metafas, bot. Se Kärndelning - Metafor - Metafosforsyra, kem. Se Fosfor - Metafras, förklarande omskrifning. Jfr. Parafras - Metafysik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en annan sfär), kallas i logiken det fel i ett bevis,
att man i konklusionen oförmärkt uppfattar ett begrepp
annorlunda än i premisserna.

Metabol [-bål; grek. metabolos, föränderlig],
zool. Se Insekter, sp. 715.

Metabole, grek., ret., omställning, förändring, en
retorisk figur, som består däri, att genom olika
begrepps upprepning i omvänd ordning en motsats
framhålles, t. ex. "om icke berget vill komma till
Muhammed, får Muhammed gå till berget"; omkastning
af bokstäfver i ett ord; växling af versform; mus.,
växling af takt eller tonart.

Metabolism (af grek. metaballein, omforma), fysiol.,
ämnesomsättning (se d. o.).

Metacarpus (latinisering af grek. meta, emellan, och
karpos, handlofve), anat., mellanhanden (se Hand).

Metacenterhöjd. Se Hydrostatik, sp. 1469,
och Metacentrum.

Metacentrum l. Styfhetspunkt, skpsb. (se
fig. till art. Krängningsförsök), kallas den punkt M,
hvarest vertikalen genom deplacementets tyngdpunkt
(C) vid obetydlig krängning skär motsvarande
vertikal vid upprätt läge. Allteftersom det är fråga
om krängning tvärskepps- eller långskeppsvägen,
kallas nämnda punkt tvärskepps- eller långskeppsmetcentrum.
Om ingen särskild krängningsvinkel anges
vid omtalande af metacentrum, afses en oändligt
liten krängning; läget af metacentrum är dock
i allmänhet oförändradt, till dess krängningen
öfverstiger 8° à 10°. Med metacenterhöjd (r-a)
förstås afståndet mellan tvärskeppsmetacentrum
M och fartygets tyngdpunkt G. Metacenterhöjden
har inflytande dels på fartygets styfhet (=
dess förmåga att i stillvatten motstå krängning,
uppkommen genom yttre stadigt tryck), hvilken ökas
med metacenterhöjden, dels ock på fartygets maklighet
(l. stadighet), d. v. s. dess förmåga att hålla sig
upprätt i sjögång, hvilken minskas, så att rörelserna
i sjögång bli häftigare, ju större metacenterhöjden
är. Metacenterhöjden beror framför allt af fartygets
bredd och ökas med denna samt måste för att tillgodose
båda de nyssnämnda egenskaperna hos fartyget hållas
inom bestämda, ganska snäfva gränser. Störst är
metacenterhöjden på låga fartyg, afsedda för gång
utomskärs, t. ex. monitorer, hvilkas ringa fribord
i annat fall skulle medföra risk för kantring vid
öfverbrytande sjö; den uppgår där till 2 à 4 m. På
vanliga ångfartyg är den 0,5 à 1 m., på segelfartyg
kan den stiga till 2 m. Lånsskeppsmetacentrums höjd
öfver deplacementets tyngdpunkt är många gånger större
än tvärskeppsmetacentrums samt brukar å fartyg af
vanlig form vara ungefär lika med fartygets längd.
C. K. S.

Metachlamydeæ. Sympetalæ, Monopetalæ,
Sympetaler, bot., den andra
underklassen af dikotyledonerna, utmärkt af dubbelt
blomhylle, af hvilket det inre är sambladigt. Hos
ett fåtal släkten, särskildt af serien Ericales,
är kronan fribladig. Till Metachlamydeæ höra
serierna Ericales, Primulales, Ebenales, Contortæ,
Tubifloræ Plantaginales, Rubiales
och Campanulatæ.
G. L-m.

Metaderivat, kem., kallas derivat af cykliska,
hufvudsakligen aromatiska föreningar med minst
två substituerade atomer eller radikaler,
som befinna sig i metaställning.
Denna karakteriseras därigenom, att de båda substituerade
ringbildande atomerna äro åtskilda å ena sidan genom
en, å andra sidan genom (hos femringar) två eller
(hos sexringar) tre icke substituerade atomer.
Metaderivat af bensol, resp. pyridin, äro
t. ex. följande föreningar:

illustration placeholder
meta-dinitrobensol.

illustration placeholder
meta-diklorpyridin.


Se Isomeri, sp. 992.
H. E.

Metafas, bot. Se Kärndelning, sp. 582.

Metafor [-får; grek. metafora, lat.
translatio, öfverföring], urspr. (hos Isokrates och
Aristoteles), i vidsträckt betydelse, detsamma som
retorisk figur l. trop (se d. o.) och således
omfattande jämväl synekdoke, metonymi o. s. v.;
senare, och vanligen i mera inskränkt betydelse,
ett bildligt uttryck, hämtadt ur en annan
föreställningsvärld än den vanliga. Smekord,
sådana som "mitt socker", "hjärta lilla" o. d.,
äro metaforer, likaså skällsord, som "lushund",
"rifjärn". Den stilistiska (retoriska,
poetiska, estetiska) metaforen brukar, i
konstnärligt syfte, otvunget ett oegentligt
uttryck i st. f. ett egentligt (terme propre).
– Metaforen har i språket spelat en ytterst
viktig roll vid betydelseutvecklingen; "Språket
är en samling af bleknade ! metaforer" (Jean Paul;
ofta anfördt i Tegnérs formulering: "språket
är ett galleri af bleknade metaforer");
"Tre fjärdedelar af språket kunna sägas
bestå af utslitna metaforer" (Sayce). Språkets
metaforer äro till större delen
fullkomligt omedvetna (etymologiska, radikala
metaforer). Man "talar utan omsvep", "nagelfar
med någons fel" o. s. v. Men för den, som brukar
dessa uttryck, har deras ursprungliga och egentliga
betydelse ej spår af aktualitet; detta alltså äfven
i sådana fall, där ingen lärdom behöfs för
metaforens tydning. Äfven sådana uttryck som
"hafs-arm", "bergets fot", "hårdhjärtad",
"knifven biter" äro numera usuella, d. v. s.
de fattas vanligen som egentliga (termes propres).
Naturligtvis finnes ingen fast gräns emellan
dessa "naturliga" metaforer och de poetiska.
"Nattens ögon" (stjärnorna) eller "lagens
arm" fattas afgjordt som bildliga uttryck.
Men "syndasömnen", "en brännande fråga" o. d.
kunna i olika sammanhang te sig än som egentliga
uttryck, än som öfverförda. – Den fornisländska
poesiens kenningar (t. ex. "svärdets
dragare" = krigaren, "drakens bädd" = guldet)
voro en särskildt utvecklad grupp af
metaforer; jfr andra delen af Snorres Edda och
R. M. Meyers "Altgermanische poesie" (1889).
Jfr framställningen i poetiker och stilistiker.
Lll.*

Metafosforsyra, kem. Se Fosfor, sp. 955.

Metafras (grek. metafrasis), förklarande
omskrifning af ett uttryck; omskrifning på prosa af
en dikt. Jfr Parafras.

Metafysik, eg. vetenskapen om det, som är bredvid
eller finnes jämte (grek. meta) den sinnliga
världen (fysis). Till en början sökte de grekiske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free