- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
239-240

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metafysik - Metafysiker, tänkare - Metafysisk, översinnlig - Metafysiska skolan, litt. hist. Se Donne - Metaföreningar, kem. Se Metaderivat - Metagenes l. Metagenesis, biol. generationsväxling. Se Fortplantning - Metagenesis, detsamma som metagenes - Metakarbonat, kem. - Metakines, biol., detsamma som metafas. Se Kärndelning - Metakloral, kem. Se Kloral - Metakolsyra. Se Metakarbonat - Metakresol, kem. Se Kresol - Metakritik, motkritik - Metakromatypi (litografi) se dekalkomani - Metakronism, ett tidräkningsfel. Se Anakronism och Parakronism - Metaldehyd, kem. - Metalepsis - Metalik, myntv. Se Besjlik - Metall - Metall 1. Se Metaller - Metall 2. Mus., klar och fyllig -- i sångröster - Metallammoniakföreningar, kem.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

filosoferna förklara sinnevärlden ur denna själf,
ur ett urämne e. d. Filosofien blef då i det
hela likbetydande med vetenskapen om denna
sinnevärld. (Grekerna kallade denna vetenskap
fysike.) Men i den mån man började inse nödvändigheten
af att för sinnevärldens förklaring gå tillbaka
till i någon mening osinnliga principer, gjorde
naturligt nog behofvet sig gällande att göra dessa
principer till föremål för en särskild vetenskaplig
undersökning. För denna användes, först inom den
peripatetiska skolan, termen metafysike. (Om en annan
förklaring af uppkomsten af benämningen "metafysik"
se Aristoteles, sp. 1476–77.) Metafysiken
blef sålunda en vetenskap om de yttersta principerna
för allt. Så fattad, kan den på visst sätt sägas
sammanfalla med filosofien i det hela. Men den stannar
vid den absoluta verklighetens allra allmännaste
bestämningar samt ger följaktligen blott de första och
allmännaste principerna till en världsförklaring utan
att närmare utföra denna ens så långt, som det för
filosofien öfver hufvud är möjligt. För en rationell
filosofisk ståndpunkt blir metafysiken vetenskapen
om den osinnliga verklighetens allmänna art och
natur, så vidt den tjänar till förklaringsgrund för
sinnevärlden i allmänhet, men den inlåter sig ej på
de mer speciella bestämningar, som kunna vara i behof
af utredning i och för förklaringen af den sistnämnda
ur mer speciella synpunkter. Den blir då, trots sin
abstrakta synpunkt, en reell vetenskap. Förnekar
man åter tillvaron af en sådan osinnlig verklighet,
blir metafysiken vetenskapen om de allmännaste
bestämningarna hos (den sinnliga) verkligheten öfver
hufvud, om de abstrakta kategorier, som återfinnas
hos allt, men som för att få betydelse och användning
måste "fyllas" af ett från erfarenheten, d. ä. från
naturen och människolifvet, hämtadt innehåll. Där
blir den en formell vetenskap. Att gränsen emellan
densamma och öfriga filosofiska discipliner i båda
fallen blir i viss mån sväfvande och svår att med
full bestämdhet fasthålla, säger sig själft. – Man
har bestridt metafysikens möjlighet, menande, att de
yttersta principerna vore för människoförståndet
otillgängliga och ofattbara, utan att detta
nödvändigt behöft innebära, att man ej i någon
mening velat erkänna filosofiens möjlighet som
universell världsförklaring, så långt en sådan är
för oss möjlig. Vid närmare undersökning visar sig
emellertid, att de svårigheter, som man funnit vid
fattandet af de yttersta principerna, berott därpå,
att man föreställt sig dessa som mer eller mindre
sinnliga. Uppgiften blir att hålla fast en rent
osinnlig verklighet. Som emellertid människan genom
sin natur alltjämt i hvarje sin lifsyttring är i
någon mån sinnligt bestämd, om hon än kan tränga
fram till något, som till sitt väsen och innehåll
är osinnligt, så uppkomma därigenom onekligen för
metafysiken egendomliga svårigheter, till hvilkas
lösning hon har att under sitt arbete söka närma sig.
L. H. Å.*

Metafysiker, tänkare, som egnar sig åt metafysiken. –
Metafysisk, till metafysiken hörande; osinnlig,
öfversinnlig.

Metafysiska skolan, litt. hist. Se Donne, sp. 720.

Metaföreningar, kem. Se Metaderivat.

Metagenes l. Metagenesis (af grek. meta
i bet. förvandling och genesis, ursprung), biol.,
generationsväxling. Se Fortplantning, sp. 942.

Metagenesis, detsamma som metagenes (se d. o.).

Metakarbonat, kem., kunna uppfattas som salter af
den i fri form ej existerande metakolsyran, hvars
samband med koldioxid och ortokolsyra framgår af
följande formler:
illustration placeholder

Alla egentliga karbonat, d. v. s. kolsyrans salter,
äro sammansatta enligt formeln R2 CO3 och äro således
metakarbonat (jfr Kolsyra, sp. 609).
H. E.

Metakines, biol., detsamma som metafas. Se
Kärndelning, sp. 582.

Metakloral, kem. Se Kloral.

Metakolsyra. Se Metakarbonat.

Metakresol [-ål], kem. Se Kresol.

Metakritik (af grek. meta, efter), motkritik, kritik
öfver en annan kritik; titel på en mot Kant riktad
kritik af Herder.

Metakromatypi (af grek. meta, bakom, chroma,
färg, och typos, aftryck), det förfaringssätt,
hvarigenom litografiska färgtrycksbilder öfverföras
på trä, metall, glas, porslin, papper, läder
o. s. v. Till dekorering af porslin framställas
sådana "aftrycksbilder" medelst metallfärger för att
möjliggöra deras inbränning. Metoden är ett slags
dekalkomani (se d. o.).

Metakronism (af grek. meta, utöfver, och chronos,
tid), ett tidräkningsfel, som består däri, att en
tilldragelse förlägges till en alltför tidig period,
under hvilken den ej skulle kunnat ega rum. Jfr
Anakronism och Parakronism.

Metaldehyd, kem., en polymerisk form (se
Isomeri 1) af acetaldehyd, som kristalliserar och börjar
att sublimera vid 150°.
H. E.

Metalepsis (grek., "utbyte"), en trop, som består
däri, att någonting efterföljande sättes i stället
för ett föregående, t. ex. skörd i st. f. växande säd,
grafven i st. f. döden.

Metalik, myntv. Se Besjlik.

Metall. 1. Se Metaller. – 2. Mus., klar och fyllig
eller genomträngande klang ("malm") i sångröster.

Metallammoniakföreningar, kem., äro metallföreningar
med samma empiriska sammansättning som salter,
till hvilka en eller flera molekyler ammoniak äro
bundna. De flesta elementen af periodiska systemets
(se d. o.) 8:e grupp, nämligen kobolt, nickel och
platinametallerna, visa en särskildt stor förmåga
att binda ammoniak, men äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free