- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
243-244

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metaller, kem. - Metallernas förvandling. Se Alkemi - Metallernas konung, kem. - Metallernas kvintessens. Se Alkemi - Metallfil, mek, tekn. Se Fil - Metallflugor, zool. Se Vapenflugor - Metallfräs, mek. tekn. Se Fräs - Metallfärgning. Se Metallokromi - Metallföreningar, Organiska, kem. - Metallglans, miner. - Metallhonungssugaren, zool. Se Honungssugarna - Metallhyfvelmaskin, mek. Se Hyfvelmaskin - Metalligues, fr. Se Rescriptions métalliques - Metalliserad lampa, elektrot. Se Glödlampa - Metallisk, som består af metall - Metallisk kontakt, telegr. Se Linjestörningar - Metallkalker - Metallkitt, tekn. Se Kitt - Metallmikroskopi. Se Metallografi - Metallmoaré. Se Förtenning - Metallografi - Metallografi 1. Mikroskopets användande (mikrografi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

positiva, s. k. ädla metallerna, ha föga frändskap till
syre och oxideras därför ej i luften; andra hålla sig
så godt som oförändrade i torr luft, men syrsättas i
fuktig luft. Starkt positiva metaller, t. ex. kalium
och natrium, sönderdela vatten med stor liflighet,
metaller med mindre lösningstryck, såsom zink,
sönderdela vatten endast i närvaro af väteioner,
således i sura lösningar. De ädlaste metallerna,
t. ex. guld och platina, angripas ej af rena syror,
utan endast af sådana syreblandningar, som innehålla
fri klor (kungsvatten). Många metaller kunna med
hvarandra förenas eller blandas eller i hvarandra
lösas; sådana metallkombinationer kallas legeringar
(se d. o.).
P. T. C. (H. E.)

Metallernas förvandling. Se Alkemi.

Metallernas konung, kem., kallades guldet af alkemisterna.
Den vätska – en blandning af saltsyra och
salpetersyra – som förmår lösa guld, kallades
därför kungsvatten (se d. o.).
H. E.

Metallernas kvintessens. Se Alkemi.

Metallfil, mek. tekn. Se Fil, sp. 190.

Metallflugor, zool. Se Vapenflugor.

Metallfräs, mek. tekn. Se Fräs, sp. 44.

Metallfärgning. Se Metallokromi.

Metallföreningar, Organiska, kem.,
detsamma som metallorganiska föreningar
(se d. o.).

Metallglans, miner. Mineral med
glatt yta visa en mer eller mindre stark
glans; den starkaste glansen, sådan den
framträder på glatta metallytor, t. ex. hos
svafvelkis, blyglans o. s. v., kallas metallglans.
A. Hng.

Metallhonungssugaren, zool. Se Honungssugarna.

Metallhyfvelmaskin, mek. Se Hyfvelmaskin.

Métalliques [-li’k], fr., anvisningar på metalliskt
mynt: förr i Österrike och Ryssland benämning
på statspapper, som lydde å klingande mynt och
förräntades i sådant. Se vidare Rescriptions métalliques.

Metalliserad lampa, elektrot. Se Glödlampa, sp. 1352.

Metallisk, som består af, innehåller eller liknar metall.

Metallisk kontakt, telegr. Se Linjestöringar, sp. 683.

Metallkalker, en till början af 1800-talet
brukad benämning på metalloxider.
P. T. C.*

Metallkitt, tekn. Se Kitt.

Metallmikroskopi, mikroskopisk undersökning af metaller. Se
Metallografi.

Metallmoaré. Se Förtenning.

Metallografi (af metall och grek. grafein, beskrifva,
skrifva). Den (närmast till fysikalisk kemi hörande)
moderna vetenskapsgren, som sysselsätter sig med
studiet af metallernas och legeringarnas fysiska och
kemiska egenskaper. Första gången ordet metallografi
brukades var (såvidt artikelförf. kunnat utröna)
i engelsmannen J. Websters "Metallographia, or
an history of metals" (London, 1671). Studiet af
metaller och legeringar är i och för sig uråldrigt;
hos Aristoteles, Plinius Secundus, Dioscorides
o. a. finnes redan åtskillig kunskap därom.

Det stora och påtagliga framsteg, som man alltid
fordrat, för att en vetenskap af sin samtid skolat
anses som modern, gjordes efter förra seklets midt och
är här af tvåfaldig art: 1. mikroskopets användande
som praktisk undersökningsmetod för metaller och
legeringar, hvilkas inre struktur förut varit föremål
endast för lösa gissningar; 2. tillämpande af den ur
den teoretiska kemien hämtade s. k. fasregeln såsom
rättesnöre för metallografien.

illustration placeholder
Fig. 1. Kristallkorn i svenskt vallonjärn. (50 ggrs förstor.)


1. Mikroskopets användande (mikrografi; benämningen
redan hos R. Hook, 1665, som bl. a. studerade
rakknifvens utseende i mikroskopet) infördes 1864,
närmast för studiet af meteorjärn, af Henry Clifton
Sorby i Sheffield – som äfven riktat petrografien
med mikroskop –, men fick under 20 år ingen
spridning. Oberoende af honom företog A. Martens i
Charlottenburg 1878 mikroskopiska undersökningar,
som fortsattes af H. Wedding, och utförde F. Osmond
vid Creusotverkens laboratorium (1883) de första
af sina mikrografiska arbeten, hvilka mer än andra
bidragit till utvecklingen på detta område. Vid
Internationella materialprofningskongressen
i Stockholm 1897 höll Osmond ett föredrag
"Metallografien betraktad som profningsmetod",
hvilket först inriktade en mera allmän uppmärksamhet
på detta arbetsfält. Som här metallografi uppfattades
synonymt med metallmikroskopering, blef denna
uppfattning mycket spridd, men måste sägas vara
för trång. Metallmikroskoperingens teknik, vidare
utbildad af H. Le Chatelier, J. E. Stead m. fl.,
innefattar följande delar: preparerandet af
en planpolerad yta å metallprofvet (smärgelpapper
af växande finhetsgrad, polering med finslammad
aluminiumoxid på roterande våt filtskifva, e. d.);
vanligen dennas etsning (t. ex. med alkoholisk
pikrinsyra); dess skärskådande med blotta ögonen,
med lupp, med metallmikroskopet. Principen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free