- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
269-270

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologi l. Atmosfärologi, vetenskapen om luftkretsen - Meteorologiska centralanstalten (Statens meteorologiska centralanstalt)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom upprättande af en stor mängd utförliga
synoptiska kartor kraftigt bidrog att förskaffa den
nya riktningen allmännare insteg. Sedermera spred
den sig till Italien och Portugal samt började
uppmärksammas jämväl i Ryssland och Österrike. Men
ännu så sent som vid den meteorologiska kongressen i
Wien hösten 1873 visade den sig vara nära nog okänd
af de tyske meteorologerna, hvilket sannolikt berodde
på den djupa vördnad man i Tyskland hyste för Dove,
som i flera af sina senare skrifter hade uppträdt
polemiskt mot de nymodiga åsikterna. Förnämligast
genom skandinavernas energiska, men tillika
moderata uppträdande vid nämnda kongress bereddes
en gynnsammare jordmån för de nyare idéerna. Och
sedan Hoffmeyers "Cartes journalières" 1875 börjat
utkomma i tryck, lade sig småningom äfven i Tyskland
motståndet mot det moderna uppfattningssättet,
så att vid den kongress, som hölls på våren
1879 i Rom, knappast någon af de delegerade från
Europas särskilda länder kvarstod på den dåmera
som föråldrad ansedda doveska ståndpunkten. Sedan
några år därefter de hoffmeyerska kartorna börjat
utges af det danska meteorologiska institutet i
förening med Die deutsche seewarte i Hamburg, hvarom
förslag redan varit å bane på kongressen i Rom,
kan man anse den moderna meteorologiens principer
ha vunnit fullt erkännande inom alla kulturländer. –
Om också klimatologien, som under föregående period
varit allenahärskande, under den närvarande fått
dela makten med väderleksläran, har densamma dock
ingalunda på senare tider blifvit försummad. Genom
den mängd nya stationer, som måst upprättas för
att tillgodose den moderna meteorologiens kraf, har
möjlighet blifvit gifven att i klimatologiskt afseende
lära känna såväl Europas som de under europeiskt
kulturinflytande stående utomeuropeiska ländernas
klimat vida bättre och fullständigare än förr varit
möjligt. Detta, i förening med de sträfvanden, som
vid de tid efter annan sammanträdande internationella
meteorologkongresserna gjort sig gällande att
få meteorologiska stationer inrättade i aflägsna
världsdelar och på höga berg, lofvar ett rikhaltigt
material för framtida allmänt klimatologiska arbeten,
vida fullständigare och noggrannare, än dem vi nu
ega. – Meteorologien brukar indelas i 1) allmän
eller dynamisk meteorologi (jfr Dynamik), den del af
meteorologien, som sysselsätter sig med lagarna för
atmosfärens rörelser och de krafter, som därvid äro
verksamma; den dynamiska meteorologien är att anse
som en afdelning af aerodynamiken (se d. o.) och
kan öfversättas med väderlekslära; 2) klimatologi
(se Klimat). Vidare har man agrarmeteorologi
l. åkerbruksmeteorologi, d. v. s. meteorologien
tillämpad på jordbruket, maritim meteorologi, som
afhandlar väderleken och klimatet på hafven, nautisk
meteorologi,
meteorologien tillämpad på sjöfarten.

Litt.: G. Sundbärg, "Sveriges land och folk" (1901),
H. H. Hildebrandsson, "Om organisationen af den
meteorologiska verksamheten i utlandet samt förslag
till dess ordnande i Sverige" (i Uppsala univ:s
årsskr. 1870), densamme och L. Teisserenc de Bort,
"Les bases de la météorologie dynamique. Historique.
État de nos connaissances" (1898–1907),
N. Ekholm, "Om lufttryckets ändringar
och därmed sammanhängande företeelser" (i "Ymer",
1908), J. Hann, "Lehrbuch der meteorologie" (1901,
1905), "Handbuch der klimatologie" (1909–11), samt
för det historiska äfven E. E. Schmid, "Lehrbuch der
meteorologie" (1860), och W. J. van Bebber, "Handbuch
der ausübenden witterungskunde" (2 dlr, 1885–86).
R. R. (N. E-m.)

Meteorologiska centralanstalten (Statens
meteorologiska centralanstalt
) i Stockholm inrättades
enl. k. brefvet 24 maj 1872 och började sin verksamhet
1873. I dec. 1871 ingaf Vet. akad. till K. M:t en
skrifvelse, i hvilken begärdes anslag för inrättande
af en meteorologisk centralanstalt, som skulle
få till hufvuduppgift "att komma lagarne för hela
jordatmosferens rörelser på spåren. Med denna riktning
lofvade meteorologien att blifva af stor praktisk
betydelse, synnerligast för sjöfarten derigenom, att
vetenskapsmannen sattes i stånd att, på grund af med
telegraf inkomna uppgifter om atmosferens tillstånd på
vidt skilda trakter, draga slutsatser om annalkande
stormar, för hvilka sjöfarande, som stå i begrepp
att utlöpa ur hamn, kunna i tillräcklig tid genom
telegrafmeddelande blifva varnade. På detta sätt
hade meteorologien redan gjort stora tjenster och
lofvade att i framtiden göra ännu större. Men för att
ett land skulle kunna deltaga i dessa sträfvanden,
för meteorologiens utveckling, äfvensom draga den
praktiska fördelen deraf, erfordrades, att det egde
en centralanstalt, der meteorologiska uppgifter
från utvalda in- och utländska stationer dagligen
insamlades och så i teoretiskt som praktiskt
hänseende tillgodogjordes". Vidare föreslogs,
att anstalten borde ställas i närmaste samband
med Vet. akad., "helst de af staten bekostade
meteorologiska observationer, som nu i 13 år fortgått,
tillkommit på akademiens förslag och fortfarande
stode under hennes vård samt tryckningen af de
erhållna resultaten helt och hållet bekostats af
hennes medel, hvartill kunde läggas, att akademiens
fysiker, hvars tid till betydlig del varit upptagen i
och för nämnda observationer, aflönades af akademiens
tillgångar". Därjämte förklarade akademien "sig vilja
för den ifrågavarande anstalten upplåta lämplig lokal
i sitt hus samt fortfarande, såsom hittills, på sin
bekostnad låta trycka den meteorologiska årsboken,
som utgör en sammanställning af samtliga vid statens
meteorologiska stationer gjorda observationer". På
grund häraf begärde akademien för anstaltens
inrättande "åtminstone till en början" endast
6,000 kr. För de här ofvan omtalade meteorologiska
observationerna i riket, hvilka tillkommit på
akademiens fysiker professor Erik Edlunds förslag
åtnjöt akademien redan ett årligt statsanslag af
9,960 kr. 1872 års riksdag beviljade det begärda
anslaget. Ehuru ändamålet med anstaltens inrättande
var utfärdande af telegrafiska stormvarningar,
uppdrog akademien åt densamma därjämte att sköta
de meteorologiska observationerna, som dittills
öfvervakats af dess fysiker. Men akademien hade
äfven sig ålagdt att öfvervaka de meteorologiska
observationer, som redan år 1843 började anordnas af
A. J. Erdmann (se d. o.) i samarbete med J. K. Kreuger

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free