Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologiska centralanstalten (Statens meteorologiska centralanstalt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se d. o.), nämligen meteorologiska iakttagelser och
vattenståndsmätningar vid 20 (från 1852) stationer, af
hvilka 18 voro fyrar, däribland 11 försedda med den af
Kreuger konstruerade vindmätaren. Dessa iakttagelser
voro i början ställda under Förvaltningens af
sjöärendena tillsyn, men anförtroddes genom k. br. 4
dec. 1850 åt Vet. akad., hvilken uppdrog inseendet
öfver dessa stationer åt Erdmann. Denne utöfvade
det till 1860, då han hemställde om uppdragets
öfverflyttande till Edlund, men det har ej kunnat
utrönas, om denne mottagit detta uppdrag eller på hvad
sätt akademien dädanefter utöfvat det föreskrifna
inseendet, eller om detta år 1873 öfverlåtits åt
Meteorologiska centralanstalten. Förvaltningen af
sjöärendena samt fr. o. m. 1869 Lotsdirektörsämbetet
fortfor emellertid att till akademien årligen insända
dessa iakttagelser, hvilkas vård 1878 på akademiens
tillstyrkan af K. M:t öfverläts till den då inrättade
Nautisk-meteorologiska byrån (se d. o.). Oberoende
af Vet. akad. och Meteorologiska centralanstalten
äro de iakttagelser, som utföras vid Uppsala
Meteorologiska observatorium samt de iakttagelser
öfver vindar, väderlek och isförhållanden, som
under Lotsstyrelsens uppsikt utföras vid en mängd
fyrar och lotsplatser, sannolikt delvis upprättade
på K. B. Lilliehööks (se denne) initiativ.
Enligt den 1873 af Vet. akad. utfärdade instruktionen
(som 1907 erhöll några smärre ändringar och tillägg)
åligger det anstalten att utöfva tillsyn och kontroll
öfver alla under dess uppsikt ställda, såväl statens
som enskilda, meteorologiska stationer äfvensom
öfver den meteorologiska afdelningen af akademiens
observatorium och att draga försorg därom, att
de alla ständigt äro försedda med väl justerade
instrument och med journalblanketter; att genom
besiktningsresor af anstaltens tjänstemän öfvervaka
och afge berättelse om dessa stationers skötsel; att
enligt det internationella systemet granska, beräkna,
bearbeta och publicera de vid stationerna utförda
iakttagelserna; att öfvervaka utbytet af dagliga
väderlekstelegram mellan anstalten och utländska
meteorologiska centralanstalter; att på grund af
de meteorologiska uppgifter, som på telegrafväg
anlända, medelst lämpliga metoder dagligen uppgöra en
öfversikt af atmosfärens tillstånd öfver så stor del
af Europa, som uppgifterna omfatta, samt, så fort
ske kan, med telegraf befordra dessa öfversikter
jämte väderleksutsikter för så lång tid framåt som
möjligt till sådana hamnorter eller andra ställen
inom landet, hvilka äro vederbörligen berättigade
att erhålla dylika meddelanden. Synnerligast då den
för någon dag uppgjorda öfversikten ger anledning att
antaga en storms annalkande, skall anstalten låta det
vara sig angeläget att skyndsamt för ifrågavarande
orter bekantgöra detta förhållande. Vidare åligger det
anstalten att tillhandagå de offentliga myndigheter,
som därom göra framställningar, med alla sådana
meteorologiska upplysningar, meddelanden och
utlåtanden, hvartill anstalten eger erforderligt
material; att vetenskapligt bearbeta och publicera det
meteorologiska observationsmaterial, som vid anstalten
blifvit samladt, hvarjämte det tillhör dess tjänstemän
att med uppmärksamhet följa meteorologiens framsteg
och söka bidraga till dess utveckling. Hufvudändamålet
med anstaltens stiftande, de telegrafiska stormvarningarna,
har emellertid icke ännu 1912 blifvit så
tillgodosedt, att alla genom stormvarningars
anordnande möjliga fördelar vinnas för Sveriges
sjöfart. Väderleksutsikter började utsändas först i
juli 1880, men under 1880-talet innehöllo de ingen
uppgift om högre vindstyrka än blåst. Först under
1890-talet infördes utsikter om hård vind, och i
sept. 1905 började till rikets västkust utsändas
stormvarningar (se vidare Stormvarningar).
Ehuru det icke ingick i den ursprungliga planen för
anstaltens verksamhet att utsända förutsägelser
för andra väderleksfenomen än stormar, försöker
man dock enligt utländskt föredöme att ge utsikter
äfven för nederbörd, temperatur, nattfrost, himlens
utseende och åskväder, ehuru med mindre framgång än
i fråga om stormar, hvilket beror därpå, att dessa
fenomen ofta äro mycket lokala och, äfven där de
sträcka sig öfver stora områden, icke alltid stå
i något tydligt eller hittills utforskadt samband
med lufttrycket och dess förändringar, som äro det
förnämsta hjälpmedlet vid den moderna meteorologiens
väderleksförutsägelser. Redan 1880 började man
utsända dylika förutsägelser, af hvilka de, som afse
nederbörden, naturligtvis äro de viktigaste, och
skulle, om de kunde göras tillräckligt pålitliga,
vara af högt värde för jordbruket, särskildt
under skördetiden. Men då dessa utsikter på grund
af nyssnämnda svårigheter hittills icke kunnat
tillfredsställa jordbrukarens anspråk, ha de icke
ännu vunnit någon större praktisk betydelse. Ej
heller är det f. n. möjligt att enligt den moderna
meteorologiens metoder förutse väderleken för längre
framtid än ett dygn eller, vid ovanligt stadig
väderlek, två eller tre dygn. De många förfrågningar
om väderleksutsikterna för en eller flera veckor
framåt, som från allmänhetens sida riktas till
anstalten, visa, att denna omständighet ej är
tillräckligt känd.
Före 1890 mottog anstalten hvarje morgon
väderlekstelegram från 9 inländska och 21 utländska
stationer i Danmark, Norge, Finland, Ryssland,
Tyskland, Frankrike och Brittiska öarna, innehållande
uppgift om väderleken kl. 7, 8 eller 9 f. m. samma
dag och delvis för föregående afton; det viktigaste af
morgoniakttagelserna nyttjades till konstruktion af en
synoptisk väderlekskarta (se d. o.), som, åtföljd af
en tabell öfver de viktigaste af dessa iakttagelser,
en sammanfattande väderleksbeskrifning och (från
juli 1880) utsikter för närmast stundande väderlek,
offentligen anslogs å flera platser i hufvudstaden
och meddelades de större stockholmstidningarna,
hvarjämte innehållet i de 9 inländska stationernas
telegram äfven (sedan 1874) tillsammans med de af
meteorologiska anstalterna i Kristiania och Köpenhamn
mottagna väderleksuppgifterna från norska och danska
stationer publicerades i en af de tre anstalterna
bekostad tidskrift med titel "Bulletin du Nord",
hvilken oaktadt den telegrafiska väderlekstjänstens
utvidgning bibehölls oförändrad till 1911 års
slut, då den upphörde. Den vid anstalten dagligen
utarbetade väderleksbeskrifningen jämte utsikterna
för instundande väderlek skickades med telegraf till
några hamnplatser och kommuner, som därå abonnerat
hos telegrafverket samt i afkortad form till statens
järnvägstelegraf, som spred den till statens större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
