Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologiska centralanstalter, Meteorologiska institut - Meteorologiska institut. Se Meteorologiska centralanstalter - Meteorologiska kommissioner. Se Meteorologiska kongresser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
existerade icke. De å de särskilda stationerna begagnade
instrumenten voro ofta af olika konstruktion
och jämfördes sällan eller aldrig med hvarandra.
Iakttagelsetider och iakttagelsemetoder växlade
från den ena stationen till den andra. Hvarje
observatorium utgaf i tryck sina egna iakttagelser
efter en plan, som icke öfverensstämde med de andras,
kort sagdt den meteorologiska verksamheten var i
det närmaste utan allt samband de olika stationerna
emellan. Vid den betydliga ökning i stationernas
antal, som egde rum i början af 1860-talet, och
förnämligast sedan den moderna riktningen gjort sitt
inträde i vetenskapen (se Meteorologi), blef det
nödvändigt att, mera än förut skett, sammanhålla
det meteorologiska arbetet i hvarje land, så att
iakttagelserna blefvo med hvarandra fullt jämförbara
och en verksam kontroll kunde utöfvas öfver de många
i landet spridda meteorologiska stationerna. För
detta ändamål inrättades efter hand i de flesta
kulturländer s. k. meteorologiska centralanstalter
l. institut, med hufvudsaklig uppgift att anordna och
öfvervaka stationernas arbeten och låta dem komma
till vetenskaplig användning såväl med afseende på
utredandet af landets klimatiska förhållanden som
ock för studerandet af väderlekens lagar samt göra
dessa arbeten fruktbringande för det praktiska lifvet
(för sjöfart, jordbruk och industri). En del af dessa
institut förlades till universiteten eller ställdes
under annan vetenskaplig myndighets vård och inseende;
andra åter konstituerades till själfständiga
institutioner. Hvarje stat eller statsförbund med
europeisk kultur har numera en sådan anstalt. De utge
alla, i form af årsböcker och efter en i hufvudsakliga
delar gemensam plan, de iakttagelser, som verkställas
å de under dem sorterande stationerna. Bland
dessa centralanstalter må följande särskildt
nämnas. Physikalisches central-obsernatorium
i Petersburg inrättades 1849, omorganiserades
delvis 1870 och utger den värdefulla tidskriften
"Repertorium für meteorologie". Tillhörande
meteorologiska observatorium är sedan 1878 förlagdt
till Pavlovsk. K. k. Central-anstalt für meteorologie
und erdmagnetismus (numera für meteorologie und
geodynamik) i Wien, upprättad 1851, förestår
det österrikiska observationsnätet (det ungerska
sorterar under en särskild centralanstalt med säte
i Budapest) och har utöfvat stort inflytande på
meteorologiens utveckling, förnämligast genom
den af dess föreståndare redigerade och af
österrikiska meteorologiska sällskapet bekostade
"Zeitschrift der Oesterreichischen gesellschaft für
meteorologie". Koninklijk nederlandsch meteorologisch
instituut i Utrecht, stiftadt 1854, har utvecklat stor
verksamhet till den nautiska meteorologiens förkofran,
för hvilken den eger en särskild afdelning. Die
meteorologische central-anstalt der schweizerischen
naturforschenden gesellschaft i Zürich började
sin verksamhet 1864. Det norske meteorologiske
institut tillhör universitetet i Kristiania,
grundlades 1 dec. 1866 samt har varit mycket
verksamt för de moderna teoriernas utbildning och
allmännare spridning. Meteorological office i London,
inrättad 1869, ledes af en af Royal society tillsatt
kommitté med en "secretary" (numera "director")
som föreståndare. Denna centralanstalt arbetar på 3
afdelningar, nämligen för
oceanmeteorologi, för telegrafisk väderlekstjänst
och för det engelska klimatet. Af stor betydelse äro
de af denna anstalt utgifna nautisk-meteorologiska
kartverken. Det danske meteorologiske institut
i Köpenhamn sorterar under marinministeriet och
stiftades 1872. Utom de på öarna och i Jylland
belägna stationerna har detta institut upprättat
flera sådana på Grönland, Island och Färöarna, och
det eger äfven en särskild afdelning för nautisk
meteorologi. Om Meteorologiska centralanstalten
i Stockholm se detta ord. Die deutsche seewarte
i Hamburg upprättades 1875 genom utvidgning af
den sedan 1867 bestående, speciellt åt nautiska
meteorologien egnade "Norddeutsche seewarte". Denna
anstalt arbetar på 4 afdelningar, näml. 1) för
maritim meteorologi, 2) för undersökning af
nautiska, meteorologiska och jordmagnetiska
instrument m. m., 3) för väderleksläran,
kustmeteorologien och stormvarningsväsendet samt
4) för kronometerundersökningar. Därifrån utges
sedan 1878 årligen ett band af arbetet "Aus dem
archiv der deutschen seewarte", och där redigerades
fr. o. m. början af 1886 till 1891 "Meteoroloeische
zeitschrift" (se Meteorologiska sällskap), hvarjämte
från Die deutsche seewarte utgått en mängd värdefulla
artiklar, publicerade i de af Hydrographisches amt
der kaiserlichen admiralität i Berlin utgifna "Annalen
der hydrographie und maritimen meteorologie". Ufficio
centrale di meteorologia i Rom började sin verksamhet
1879 och utger "Annali". Bureau central météorologique
de France i Paris fortsätter sedan 1878 den förut vid
Observatoire de Paris idkade verksamheten i modern
riktning samt har alltifrån sin stiftelse redigerat
"Annales" och fortsatt utgifvandet af "Bulletin
international". Af utomeuropeiska centralanstalter
är Office of the chief signal officer i Washington,
tillhörande Förenta staternas krigsdepartement,
sedan 1 juli 1891 Weather-bureau, som lyder
under jordbruksdepartementet, den förnämsta. Dess
hufvudsakliga uppgift har varit den telegrafiska
väderlekstjänsten, hvilken tog sin början med
nov. 1870, men äfven viktiga klimatologiska arbeten
ha där utförts. Sedan 1873 utger den månadsskriften
"Monthly weather revue". 1 april 1886 trädde Das
k. preussische meteorologische Institut i Berlin
i verksamhet i st. f. den förut där befintliga
meteorologiska afdelningen vid den statistiska
byrån. 1896 hade det 1,844 nederbördsstationer och
188 fullständigare stationer, af hvilka 4 af första
klassen. Under samma instituts inseende står det
nyinrättade meteorologisk-magnetiska observatoriet i
Potsdam. Äfven i Helsingfors finnes en Meteorologisk
centralanstalt (se Meteorologiska centralanstalten i
Finland). – I Indien finnas flera centralanstalter;
den i Calcutta, The meteorological department of the
government of India, upprättades 1875. Meteorologiska
centralanstilter finnas numera upprättade äfven
i Syd-Amerika (Buenos Aires), Australien (Sydney
m. fl.), Syd-Afrika (Kap) och Japan. Bland nyare
sådana i Europa märkes den i Rumänien (Bukarest).
H. E. H (N. E-m.)
Meteorologiska institut. Se Meteorologiska
centralanstalter.
Meteorologiska kommissioner. Se Meteorologiska
kongresser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
