- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
297-298

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Methone, Modon, Modone, stad i grekiska Messina - Methuen, stad i staten Massachusetts - Methuen - Methuen 1. John M. - Methuen 2. Sir Paul M. - Methuen 3. Paul Sanford M - Methuenfördraget - Methusalah. Se Metusala - Métier, fr. yrke - Metis, astron., en småplanet - Metis, grek. myt., klokhetens gudinna - Metis, fordom namn på staden Metz - Metjnikov, Ilija

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af frankerna under Villehardouin, kom sedan åter
till Venezia samt eröfrades af sultanen Bajasid II
i aug. 1500. 1685 återtogs det af venezianerna under
Morosini, men återlämnades 1715 till turkarna. 1825
ödelades det af dem och intogs 1827 af fransmännen,
som ånyo befäste det. Före grekiska frihetskriget hade
det ännu 7,000 inv.
J. F. N.

Methuen [me’thjoen], stad i nordamerikanska
staten Massachusetts, vid Spicket
river. 7,512 inv. (1900). Tillverkning
af skor, bomulls-, ylle- och jutetyger.
J. F. N.

Methuen [me’thjoen]. 1. John M., engelsk diplomat,
f. omkr. 1650, d. 2 juli 1706 i Lissabon, var
medlem af underhuset från 1690 till sin död, envoyé
i Lissabon 1691–97, lordkansler för Irland 1697–1703,
sändes 1703 som ambassadör till Portugal och afslöt 27
dec. s. å. det efter honom uppkallade Methuenfördraget
(se d. o.), som beseglade Portugals politiska beroende
af England. Som politiker tillhörde M. whigpartiet.

2. Sir Paul M., den föregåendes son, diplomat, f.
1672, d. 11 april 1757, efter sin fader 1697
envoyé och 1706 ambassadör i Lissabon, afslöt 16 maj
1703 det fördrag, hvarigenom Portugal anslöt sig till
de mot Frankrike allierade makterna, och sedermera
biträdde han sin fader (se M. 1) vid de förhandlingar,
som ledde till det s. k. Methuenfördraget
(se d. o.). Hemkommen 1708, var M. medlem
af underhuset 1708–10 och 1713–47 samt
innehade flera gånger ministerämbeten och
hofcharger i whigministärer till 1730. Han erhöll
1725 knightvärdighet.

3. Paul Sanford M., lord M., sonsons
son till den föregåendes kusin, fältmarskalk, f. 1
sept. 1845, deltog i expeditionen till Guldkusten
1873 och Betsjuanaland (Syd-Afrika) 1884–85,
hvarefter han under några år innehade
befattning som t. f. generaladjutant i Syd-Afrika.
Vid boerkrigets utbrott (okt. 1899) erhöll han, som
då befordrats till generallöjtnant, befäl
öfver 1:a arméfördelningen, med hvilken han
från De Aar i Kapkolonien framgick till
Kimberleys undsättning. Härunder slog han boerna
vid Belmont 23 nov. och Graspan (Enslin) 25
nov., hvarpå han framryckte mot Modder river och
trängde en större boerstyrka (under Cronje), efter en
långvarig och förlustrik strid 28 nov. öfver
floden, som öfvergicks af engelsmännen, men
blef af boerna i grund slagen vid Magersfontein (se
d. o.) 10 och 11 dec. Under krigets fortgång opererade
M. med växlande framgång, hufvudsakligen i
nordvästra delen af krigsskådeplatsen, mot De
Wet och de la Rey. Slutligen öfverraskade
boerna, under den sistnämndes befäl, en af
M:s kolonner, vid hvilken han själf befann
sig, vid Tweebosch (i västra Transvaal) 7 mars
1901 och slog densamma, hvarvid M. blef sårad och
fången, men omedelbart därefter åter frigifven.
Efter krigets slut befordrades han, som genom
personligt mod, beslutsamhet och viljekraft trots
motgångarna behållit truppernas förtroende,
till general och var 1907–09 öfverbefälhafvare
öfver samtliga brittiska stridskrafter i Syd-Afrika.
Han utnämndes 1911 till fältmarskalk.
1–2. V. S-g. 3. H. J-dt.

Methuenfördraget [me’thjoen-] kallas en 27 dec.
1703 af Englands sändebud i Lissabon, John Methuen
(se d. o. 1), med Portugal afslutad traktat,
enligt hvilken portugisiska viner skulle få införas i
England mot 1/3 mindre tullafgift än den, som drabbade
franska och tyska viner, hvaremot införsel af engelska
yllevaror skulle, med upphäfvande af 1684 års förbud,
vara tillåten för engelsmän mot 23 proc. tull. Genom
detta fördrag, som föranledde bourgognevinernas
undanträngande af portvin på den engelska marknaden,
grundlades Portugals fullkomliga beroende af England i
industriellt och äfven i politiskt afseende. Fördraget
förnyades 1810 och upphäfdes formligen först 1836.
(V. S-g.)

Methusalah. Se Metusala.

Métier [metie], fr., handtering, yrke, näring.

Metis, astron., en af småplaneterna.

Metis (grek. Mfj-us), grek. myt., klokhetens gudinna,
dotter af Okeanos och Tethys, var, enligt Hesiodos,
Zeus’ första gemål. Med anledning af en spådom,
att hon skulle föda först en dotter och därefter
en son, som vore sin fader öfverlägsen samt bestämd
till härskare öfver gudar och människor, uppslukade
Zeus henne, hvarefter han ur sitt eget hufvud födde
dottern Athena.
A. M. A.

Metis, fordom namn på staden Metz.

illustration placeholder

Metjnikov (tysk transkription Metschnikoff,
fransk Metchnikoff, engelsk Mechnikov), Ilija,
rysk naturforskare, f. 16 maj 1845 i guv. Charkov,
aflade akademisk examen vid Charkovs universitet,
studerade 1864–67 zoologi i Giessen, Göttingen och
München samt i Neapel. Han blef docent i zoologi
1867 vid universitetet i Odessa och därefter vid
universitetet i Petersburg, var 1870–82 professor
i zoologi och jämförande anatomi i Odessa, men
arbetade de närmast följande åren utomlands vid eget
privat laboratorium. Han antog 1886 befattningen som
föreståndare för det nyinrättade bakteriologiska
laboratoriet i Odessa och anställdes 1888 vid
l’Institut Pasteur i Paris samt erhöll 1905 titel
af vice direktör för detsamma. Under professorstiden
i Odessa egnade M. sin forskning hufvudsakligen
åt de lägre och lägst stående organismerna inom
djurriket och fann redan då, att upptagandet
af främmande kroppar i vissa med rörelseförmåga
utrustade celler berodde på aktiv verksamhet hos
cellerna samt att denna företeelse egde stor likhet
med den intracellulära digestionen i epitelcellerna
i lägre djurs digestionskanal. För att bekräfta och
ytterligare utvidga dessa iakttagelser anställde
M. 1882–83 experimentella undersökningar öfver dessa
amöboida cellers biologiska betydelse. Genom dessa
studier väcktes hans intresse för den medicinska
vetenskapen, och han egnade efter vunnen anställning
vid l’Institut Pasteur sin forskning alltmer åt
densamma. 1884 framlade M. sin berömda fagocytteori
(se Bakteriologi, sp. 732), grundad på hans redan
då omfattande undersökningar öfver fagocytosen;
han har


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free