- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
315-316

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metrik, läran om versmåtten - Metrisk - Metrisk 1. Som hävför sig till versmått - Metrisk 2. Som hänför sig till metersystemet - Metritis, med. Se Kvinnosjukdomar - Metrodoros - Metrodoros 1. Grekiska filosofer - Metrodoros 2. En grekisk epigramdiktare - Metrologi, mått-, vikt och myntsystem - Metromani. Se Nymfomani - Metronom, ett instrument - Metronomio, grekiska tjänstemän - Metronymikon, namn, hvilket är bildadt efter moders namn. Jfr Partonymikon - Metroon, grekiskt tempel - Metropol, hufvudstad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1881) och K. Mortensens "Studier över ældre
dansk versbyggning" (I, 1901). – Svensk metrisk
bibliografi meddelas i A. Noreens "Vårt språk"
(I, 1903) och, årligen, i "Samlaren" och "Arkiv för
nordisk filologi". – Om de metriska förhållandena i
finska språket se d. o., sp. 367. R-n B.

Metrisk (af grek. metron, mått). 1. Som hänför sig
till versmått, affattad i "bunden" stil, ordnad efter
metrikens lagar. I äldre svensk litteratur möter man
ofta termen "metrisk vers" som motsats mot "rimmad
vers" och betecknande de antika versmåtten. – 2. Som
hänför sig till metersystemet, fotad på metern som
måttenhet. – Metrisk centner (fr. quintal métrique),
en vikt af 100 kg. – Metrisk karat. Se Karat.
1. R-n B.

Metritis, med. Se Kvinnosjukdomar, sp. 419.

Metrodoros [-dårås], grek. [grekiska bokstäver /korr.läsarens anm],
lat. Metrodorus. 1. Åtskilliga grekiska filosofer,
bland dessa en från Chios, lärjunge af Demokritos,
en annan från Lampsakos, vän och lärjunge
af Epikuros, en tredje från Skepsis i Mysien,
hvilken lefde omkr. år 100 f. Kr. och tillhörde den
akademiska skolan. Han är bekant äfven som retor och
statsman samt användes i diplomatiska värf af konung
Mithridates Eupator. – 2. En grekisk epigramdiktare,
som äfven författade arbeten i geografi och
astronomi. Han lefde sannolikt under Konstantin
den stores regering (förra hälften af 300-talet).
A. M. A.

Metrologi (af grek. metron, mått, och logos,
lära, vetenskap) kallas kännedomen om de hos
olika folk och under olika tider brukliga mått-,
vikt- och myntsystemen. Bland forntidens folk
ha i synnerhet grekernas och romarnas mått-,
vikt- och myntsystem varit föremål för omfattande
och skarpsinniga undersökningar. Som epokgörande
verk inom denna gren af den klassiska fornkunskapen
må nämnas A. Böckhs "Metrologische untersuchungen
über gewichte, münzfüsse und maasse des alterthums
in ihrem zusammenhange" (1838) och Th. Mommsens
"Geschichte des römischen münzwesens" (1860). En
sammanfattande framställning af den metrologiska
vetenskapens resultat ger F. Hultsch i "Griechische
und römische metrologie" (2:a uppl. 1882).
A. M. A.

Metromani (af grek. metra, lifmoder, och mania,
lidelse). Se Nymfomani.

Metronom [-nåm; af grek. metron,, mått, och nomos,
lag], ett instrument, som mäter tidsintervaller och
utgöres af en sammansatt pendel, hvars svängningstid
efter behag kan förlängas eller förkortas. För detta
ändamål sitter den axel, kring hvilken pendelstången
svänger, icke som vanligt i stångens öfre ända, utan
längre ned på stången. Pendelns öfre del svänger
följaktligen i motsatt led mot dess nedre; och som
dessa rörelser motverka hvarandra, blir pendelns
rörelse mycket långsammare än hos en vanlig pendel af
samma längd. För att kunna reglera svängningstiden
sitter på pendelstången ofvanför axeln en flyttbar
vikt. Ju högre denna vikt ställes, dess mindre
blir svängningshastigheten. I Mälzels metronom (se
fig.; patenterad 1816, eg. uppfunnen af holländaren
D. N. Winkel) underhålles pendelstångens rörelse af
ett urverk, anbringadt i apparatens nedre del.
Pendelstången är ofvanför axeln indelad i grader,
som ange antalet svängningar, som pendeln gör
i minuten, när vikten flyttas till motsvarande
gradstreck. Graderingen går vanligen från 50 till
160. Ställes således vikten på 60, slår pendeln
sekunder. – I musiken begagnas Mälzels metronom som
taktmätare (vanligen betecknad M. M.) för att,
noggrannare än genom de allmänna benämningarna
"allegro", "andante" o. s. v., bestämma tempot i
ett musikstycke. Metronomens flyttbara vikt ställes
då på det gradtal, som
i rubriken till stycket föreskrifves för en viss notlängd,
t. ex. halfnoten, hvarefter tempot afpassas så, att
denna not får en längd, lika med tidsintervallerna
emellan två pendelslag. Tecknet M. M. [symbol för halvnot /korr.läsarens anm.] = 100 i början af ett musikstycke betyder alltså, att enl. Mälzels
metronom skall halfnoten ha den hastighet, som pendeln
anger, då vikten ställes på 100. Se vidare Tempo.
R. R.*
illustration placeholder
Mälzels metronom.


Metronomoi (af grek. metron, mått, och nomos,
lag) kallades i det forna Aten de af staten anställde
justeringsmän, hvilka hade att öfvervaka de i handeln
begagnade måttens och vikternas lagenlighet. Dessa
ämbetsmäns antal uppges till dels 10, dels 15.
A. M. A.

Metronymikon, plur. -ka (af grek. meter, moder,
och onoma l. onyma, namn), namn, hvilket är bildadt
efter moders namn. Jfr Patronymikon.

Metroon (grek. [grekiska bokstäver /korr.läsarens anm.], af meter, moder) kallades
i det forna Aten gudamoderns (Rhea Kybeles) invid
torget belägna tempel, hvilket tillika tjänade som
statsarkiv. Äfven på andra platser funnos sådana
tempel, t. ex. det ryktbara metroon i Olympia, som
byggdes sannolikt på 300-talet f. Kr. och förstördes
under bysantinska tiden.
A. M. A.

Metropol [-pål; grek. metropolis, af meter, moder,
och polis, stad], "moderstad", "moderstat"
(i förhållande till kolonier); hufvudstad;
stad, i hvilken hufvudkyrkan (moderkyrkan) inom
en kyrkoprovins är belägen. – Metropolit, den i
metropolen boende biskopen i en kyrkoprovins. Namnet
metropolit förekommer första gången på 1:a ekumeniska
mötet i Nicæa (325), men ämbetet hade utvecklat sig
under Diocletianus i analogi till dennes politiska
organisation. Den i provinshufvudstaden residerande
biskopen fick en med provinsståthållaren analog
ställning, blef provinssynodernas själfskrifne
ledare, fick rang öfver de andre biskoparna och snart
äfven en viss maktbefogenhet, särskildt rätten att
ordinera biskoparna i sin provins, för lekmännen
ett synligt tecken på öfverhöghet af stor moralisk
räckvidd. Metropolitinstitutionen vann i denna
form sanktion på Nicæamötet; ingen, som ej hade
flera biskopsdömen under sig, kunde göra anspråk på
metropolitvärdighet. öfver metropoliten höjde sig
redan vid Nicæa


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free