- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
317-318

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Metropol, hufvudstad - Metropolis, stad i staten Illinois - Metropolit. Se Metropol - Metropolitain, Le., den underjordiska elektriska stadsbanan i Paris - Metropolitan burough, kommun i London - Metrorragi, blödning från lifmodern. Se Menstruation - Metrisideros Banks, bot. - Metroxylon Rottb., bot. - Metrum, meter, versmått - Metschnikoff, Ilija. Se Metjnikov, I. - Metspö, fisk., ett fiskredskap - Metsu, Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

exarkinstitutionen och snart i Orienten patriarkaten, i Västern
påfvedömet. I Västerlandet funnos f. ö. länge blott
tre orter liknande metropolitsäten: Rom, Milano och
Kartago, och en verklig metropolitindelning framväxte
först från omkr. 400 (i Gallien); då trädde ock namnet
ärkebiskop vanligen i stället för metropolit. I
den grekiska kyrkan behöll sig beteckningen
metropolit (se fig. i art. Grekisk-katolska
kyrkan,
sp. 228) som i rang öfver den äfven där
inkomna och i sak med metropoliten någorlunda
jämställde ärkebiskopen. Öfver metropoliterna
stå där blott patriarkerna. – Metropolitankyrka,
"moderkyrka", hufvudkyrka, där metropoliten predikar.
Hj. H-t.

Metropolis [metrå’p9lis], stad i
nordamerikanska staten Illinois, vid
Ohio. 4,096 inv. (1900). Kvarnar och sågverk.
J. F. N.

Metropolit. Se Metropol.

Mètropolitain [-pålitä’], Le, den underjordiska
elektriska stadsbanan i Paris. Se Elektriska banor,
sp. 239.

Metropolitan borough [metropå^liten barro], kommun
i London (se d. o., sp. 1046 och 1065).

Metropolitankyrka. Se Metropol.

Metrorragi (af grek. metra, lifmoder, och rhegnynai,
sönderslita), blödning från lifmodern. Se
Menstruation, sp. 134.

Metrosideros Banks, bot., ett släkte af högresta träd
eller buskar af fam. Myrtaceæ, de flesta förekommande
i Australien. Metrosideros är nära besläktadt med
Eucalyptus (se d. o.) och förenas af flera med
detta släkte. På Nya Zeeland och Stilla oceanens
öar träffas hithörande arter, t. ex. M. scandens,
som lämnar drogisternas lignum vitæ, "lifsträ",
berömdt för sin hårda oförstörbara ved. M. polymorpha
lämnar material till öbornas byggnader, klubbor och
andra vapen.
O. T. S. (G. L-m.)

Metroxylon Rottb., bot., släkte af palmer med till
10 m. hög, långa utlöpare bildande stam, terminal
bladkrona och fleråriga blomkolfvar, hvaraf 5 arter
förekomma i indomalajiska området. M. Rumphii
(Sagus Rumphii) och M. lære, som bilda skogar
på Sunda-öarna och Molukkerna, äro de bekanta
sagopalmerna, af hvilkas stam sago beredes (se
Sago). För nämnda trakters invånare äro dessa
palmer af största betydelse, då de af dem erhålla
sin hufvudsakligaste föda, sina kläder, redskap och
boningar.
G. L-m.

Metrum (lat., af grek. metron, mått), meter,
versmått. Se Metrik.

Metschnikoff, Ilija. Se Metjnikov, I.

Metspö, fisk., ett fiskredskap (se d. o.). Från
att vara ett mycket primitivt fiskredskap har
metspöet i senare tider vunnit stor fulländning,
i synnerhet för sportfiske af laxartade fiskar. Det
består af tre hufvuddelar: själfva spöet, refven och
kroken. Det förstnämnda, som urspr. utgjordes af
hvad som närmast fanns till hands (ett hasselspö,
ett björkspö o. s. v.), förfärdigas numera till
sportfiske af hårdare och ädlare träslag eller af
bamburör och med synnerlig omsorg. För att kunna
lättare förvaras och medföras, äro metspön ofta
afdelade i 3–5 delar, som lätt och säkert kunna
fogas tillsammans. Vid sportfiske är spöet vanligen
försedt med en vefrulle, som sitter nära handtaget
och tjänar till upprullande af refven, som i de flesta
fall utgöres af den egentliga refven och
den kortare tafsen. Vid sportmete är refven oftast
gjord af silke, fernissadt eller ofernissadt, och
tafsen af gut eller gimp (se dessa ord). Å tafsen
sitter sänket, då sådant begagnas, och vid dess
ända kroken (se d. o.) eller krokarna. Det förra
tjänar till att sänka agnet eller betet vid vanligt
mete och består af bly i en eller annan form. I
sammanhang med sänke kommer oftast också flöte (se
d. o.) till användning. Det naturliga agnet utgöres
vanligen af dagg- eller metmask, åtskilliga större
insektlarver, stjärten af mjukskaliga kräftor,
sedan skalet aftagits, grundmärl och flera andra
smådjur. Med mete af detta slag fiskas abborre,
mört, braxen m. fl. fiskar, under vissa förhållanden
också laxöring l. forell och harr. Till agn vid
gädd- och abborrmete begagnas ofta lefvande småfisk,
såsom mört, löja, ruda, elritsa m. fl. Till gäddmete
kan äfven räknas slantning (se d. o.). En något
liknande metod, hvarmed också fiskas lax, laxöring,
abborre och andra roffiskar, är svirfvelfisket
l. "spinningen", så kallad, emedan betet, som
utgöres af en naturlig eller konstgjord liten
fisk, anbringas vid kroken eller krokarna i krökt
ställning, så att det, då det drages genom vattnet,
kommer i en svängande rörelse, "spinner". Af allt
konstgjordt agn för mete med spö spelar flugan eller
fjäderkroken den betydelsefullaste rollen (se vidare
Fluga); med detta agn idkas det högst skattade och
utvecklade, ifrigast af engelsmän och amerikaner
idkade sportfisket (lax, laxöring l. forell,
harr), hvarvid hvarken flöte eller sänke användes.
F. T-m.

illustration placeholder

Metsu [me’tsy], Gabriel, holländsk genremålare,
f. 1629 i Leiden, begrafven i Amsterdam 24 okt. 1667,
son till den flamske målaren Jacques M. (d. 1633),
undervisades först af sin mor, Jacomina Garnyers,
och var troligen elev af Gerrit Dou. Hans tidigaste
arbeten, flyktigt skisserade bordellscener, möjligen
behandlande den förlorade sonens historia, påminna
dock icke om Dou, utan om Jacob Duck. Äfven hans
närmast därpå följande små genrebilder återge mer
eller mindre fritt behandlade bibliska motiv, som
visa inflytande af Rembrandt. Men nästan samtidigt
gör Frans Hals’ måleri starkt intryck på honom, och
han utför en serie genrebilder med figurer i naturlig
storlek, hållna i gråbrun ton och framställande fisk-
och fågelmånglerskor. Från denna period förskrifva
sig äfven några smedjeinteriörer, såsom en tafla
i Nationalmuseum, Gråtande kvinna i skvallerstol.
I början af 1650 flyttade M. från Leiden till
Amsterdam, och där utförde den flitige konstnären,
som blef endast 38 år, en mängd genrebilder, som
nu smycka Europas och Nord-Amerikas museer och
privatsamlingar, dels med förträfflig lokalfärg
framställande lifliga torgscener, d. v. s. frukt-,
fisk- eller vildtmånglerskor (jfr fig.) med sina
kunder, dels kärleksfullt återgifna scener

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free