- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
335-336

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meulen, Adam Frans van der. - Meulen, Cornelis van der. - Meulener l. Molenaer, Peeter - Meum Jacq., bot - Meumann, Ernst - Meum est propositum in taberna mori - Meung l. Mehun-sur-Loire, stad i Loiret - Meung, Jean de, eg. Jehan Clopinel de M. - Meunier - Meunier 1. Jean Baptiste M.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från Ludvig XIV:s fälttåg), o. s. v.
Nationalmuseum har två arbeten af
hans hand: Ryttarfäktning utanför en ladugård
och Ryttare, öfverfallna vid övergången af
ett vad.
I Redinska samlingen i Stockholm
ses Kaross, öfverfallen af soldater.
O. G-g.

Meulen [molen], Cornelis van der, holländsk målare,
verksam under senare delen af 1600-talet. Hans
födelse- och dödsår äro okända. Man vet om
honom eg. blott, att han var elev af Samuel van
Hoogstraten och att han i slutet af 1670-talet
arbetade i Dordrecht. Kort därpå öfverflyttade
han till Sverige – antagligen redan 1678, hvilket
år ett Porträtt af en gosse i den forna Hammerska
samlingen var måladt. Från en tidigare period (1668)
förskrifver sig ett stilleben, en s. k. Vanitas
(en dödskalle, en bibel, ett brinnande ljus, en
spegel, m. m.), i stadsmäklare H. Schultz’ samling i
Stockholm samt från 1685 och 1686 – de sista bekanta
data rörande M:s konstnärliga verksamhet – två efter
skulpturer af N. Millich som byster i fönsternischer
framställda porträtt af Karl XI:s tidigt aflidna
små söner Gustaf och Ulrik. På det Piperska godset
Löfstad finnas – eller funnos åtminstone för några
årtionden sedan – några stilleben af M:s hand. M.,
som under sin vistelse här var i kunglig tjänst, men
väl eg. blott var dekorationsmålare, ornerade 1683 och
1684 efter N. Tessin d. y:s utkast fönstersmygarna i
"Drottningens stora audienssal", numera Ehrenstrahlska
salongen på Drottningholm. Hans senare öden äro
alldeles okända. Man vet ej ens, om han återvände
till Holland eller dog här.
O. G-g.

Meulener [möl-] l. Molenaer, Peeter, flamsk batalj-
och landskapsmålare, döpt i Antwerpen 18 febr. 1602,
d. där 27 nov. 1654, var sonson till landskapsmålaren
Cornelis Molenaer samt son och elev till målaren
Jan Molenaer i Antwerpen (sålunda icke att
förblanda med den holländske genremålaren med samma
namn). Beträffande M:s lefnadsomständigheter är föga
mer bekant, än att han 1631 var mästare i Antwerpens
målargille. Därefter begaf han sig utan tvifvel
på längre utländska studieresor. Taflor af hans
hand träffas i museerna i Amsterdam, Braunschweig,
Madrid, Petersburg, Prag, o. s. v. I Nationalmuseum
är han representerad af en 1650 utförd Magdeburgs
belägring.
I Stockholms högskolas samling ses ett 1646
dat. Landskap med figurer, grefve Konrad von Rosen i
Stockholm eger två stycken af M:s hand, af hvilka det
ena framställer en 1649 målad Passage af en flod, och
hos doktor Alfr. Petterson i Uppsala finnes en 1647
utförd Strid mellan kavalleri och fotfolk. Däremot är
det icke osannolikt, att de tre stora dukar med motiv
från slaget vid Nördlingen, som i Nationalmuseum
sedan gammalt tillerkänts konstnären, äro målade
af hans lärare eller förebild, Peeter Snayers.
O. G-g.

Meum Jacq., bot., ett örtsläkte inom
fam. Umbelliferæ, stående nära Cnidium. Bladen
äro findelade, blommorna rödhvita. På bergen i
mellersta och södra Europa förekommer den enda arten,
M. athamanticum, björnrot. Dess rötter voro
fordom officinella och på grund af sina bittra och
aromatiska beståndsdelar använda mot maglidanden.
O. T. S. (G. L-m).

Meumann [mö’j-], Ernst, tysk psykolog och pedagog,
f. 1862, Wundts lärjunge och assistent på hans
psykologiska laboratorium i Leipzig, har utnämnts till
professor efter hvartannat i Zürich, Königsberg,
Münster, Halle, Leipzig och är f. n. professor
i Hamburg, där han planlagt ett institut, som
är ämnadt att bli centralställe för det tyska
forskningsarbetet rörande barn och ungdom och de
därpå grundade pedagogiska reformsträfvandena (se
M:s programskrift Über institute für jugendkunde,
1912). M började sin vetenskapliga produktion
som experimentell psykolog och offentliggjorde
efter afh. Untersuchungen zur psychologie und
ästhetik des rhythmus
(1894) flera värdefulla
undersökningar, särskildt rörande tidsuppfattningen,
i Wundts "Philosophische studien" och Kraepelins
"Psychologische arbeiten". Språkpsykologien har
han riktat med de värdefulla undersökningarna Die
entstehung der ersten wortbedeutungen beim kinde

(1902; 2:a uppl. 1908) och Die sprache des kindes
(1903). Estetiken har han egnat två mindre arbeten
(1908 o. 1910). Till den allmänna psykologien hör
Intelligenz und wille (1908). Men M. har varit af
största betydelse för den experimentella pedagogiken,
och han kan betraktas som dess främste vetenskaplige
grundläggare i Tyskland. Tillsammans med W. A. Lay
uppsatte M. 1905 och redigerade 1907–10 ensam
tidskr. "Die experimentelle pedagogik", som därefter
sammanslogs med "Zeitschrift fiir pädago-gische
psychologie" till "Zeitschrift für pädagogische
psychologie und experimentelle pädagogik", sedan
1911 utgifven af M. i samarbete med O. Scheibner,
A. Fischer och H. Gaudig. Af M:s i bokform utgifna
skrifter må vidare nämnas Über ökonomie und
technik des lernens
(1903), Ökonomie und technik
des gedächtnisses
(1908) och Vorlesungen zur
einführung in die experimentelle pädagogik
(2 bd
1907; 2:a uppl. i 3 bd 1912 o. f.), M:s hufvudarbete.
S-e.

Meum est propositum in taberna mori (bättre än Mihi
est
etc.), en visa, som tillskrifvits Walter Mapes,
men som diktats af Archipoeta.

Meung [mö] l. Mehun-sur-Loire, stad i franska
dep. Loiret (Orléanais), vid floden Loire och
Orléansbanan. 2,884 inv. (1901; som kommun 3,087
inv.). 7 dec. 1870 egde en fäktning rum där
emellan fransmännen under Chanzy och tyskarna
under storhertigen af Mecklenburg-Schwerin.
(J. F. N.)

Meung [mö], Jean de, eg. Jehan Clopinel de M.,
fransk medeltidsskald, "medeltidens Voltaire",
f. omkr. 1240 i Meung-sur-Loire, d. före 1305
i Paris, var lärd och förmögen och tyckes ha
tjänat flera furstar, bl. a. Filip den sköne. Hans
förnämsta arbete är senare delen af Rosenromanen (se
Franska litteraturen, sp. 1195), hvilken han efter
Guillaume de Lorris’ död fortsatte i en lärd och
satirisk anda. Det är ett ungdomsarbete, skrifvet på
1270-talet. Dessutom öfversatte han Vegetius, Abelards
och Heloisas bref och Boëthius’ "De consolatione".
J. M.

Meunier [mönie]. l. Jean Baptiste M., belgisk gravör,
f. 1821 i Bruxelles, d. 1900, elev af Calamatta,
professor i Bruxelles, utförde förträffliga stick
efter Rafael, Luini, Rubens m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free