- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
341-342

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meurman, Agathon - Meurs, furstendöme och stad. Se Mörs - Meursault, stad i Côte d'Or - Meursius, Johannes, d.ä., eg. Jan van Meurs - Meurte, flod i Frankrike - Meurte-et-Mosell, departement i Frankrike - Meuse - Meuse 1. flod i Frankrike - Meuse 2. departement i Frankrike

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

honom inflytandet. Först då han under ofärdsåren,
i likhet med vapenbrodern Yrjö Koskinen,
omfattade undfallenhetspolitiken, bröts hans
välde bland bönderna. M., som redan 1863 utsågs
till bankfullmäktigsuppleant, var ord. fullmäktig
1882–1905; ståndets vicetalman var han 1897 och
1899. I broschyren Om våra partiförhållanden
(1882) pläderade han för större försonlighet i
språkstriden, en vädjan som både hos motståndare och
meningsfränder klingade förgäfves och knappast hos
förf. själf gjorde tillbörlig verkan. 1893 utkommo
broschyrerna Hur finska språket blef officiellt samt
Ehtoollispakko ja eriuskolaistaki (Nattvardstvånget
och dissenterlagen). Hans Muistelmia (Memoarer; d. I,
1909), som sträcker sig till början af 1890-talet,
utgafs postumt.
T. C.

Meurs [mörs], furstendöme och stad. Se Mörs.

Meursault [morsa], stad i franska
dep. Côte d’Or (Bourgogne) vid
Lyonjärnvägen. 2,263 inv. 1901). Vinodling.
J. F. N.

Meursius [mör-], Johannes, d. ä., eg. Jan van
Meurs,
holländsk filolog, f. 1579, d. 1639, blef
professor i Leiden 1610 samt inkallades 1625 till
Danmark som k. historiograf och professor vid
Sorö akademi. I Leiden kom M. i beröring med
flera studerande svenskar och stod i litterär
förbindelse med bl. a. J. Loccenius. M. utgaf
många grekiska författares skrifter och behandlade
i lärda monografier åtskilliga ämnen inom den
grekiska fornkunskapen. Flera af M:s efterlämnade
arbeten i handskrift kommo under Karl X:s krig i
svensk ego, det mesta till Kungl. biblioteket,
där det förstördes i branden 1697. Åtskilligt
däraf hade dock förut utgifvits af S. Pufendorf
samt holländska lärde. Jfr E. M. Fant, "Historiola
litteraturæ græcæ in Suecia", I, samt E. Wrangel,
"Sveriges litterära förbindelser med Holland". I
Danmark författade han en Historia danica (3 bd,
1630–38), som icke förtjänar stor uppmärksamhet i
och för sig, men till hvilken H. Gram skrifvit högst
värdefulla anmärkningar. Den behandlar i 15 böcker
Danmarks historia till 1559 och utgör 9:e delen af M:s
"Opera omnia" (utg. i Florens i 12 foliobd 1741–63).
E. Ebg. E. Wrgl.

Meurthe [mört], flod i nordöstra Frankrike, upprinner
på västra sidan af Vogeserna i dep. Vosges, nära
Elsass’ gräns, flyter i nordvästlig riktning genom
dep. Meurthe-et-Moselle förbi Lunéville och Nancy,
där den blir segelbar, samt faller ut vid Frouard
från högra sidan i Moselle. Längd 170 km., hvaraf 12
km. äro segelbara. Efter denna flod var ett franskt
departement, Meurthe
(6,094 kvkm.), uppkalladt. Genom
freden i Frankfurt a. M. 1871 förenades den mindre
(nordöstra) delen (1,986 kvkm.) med Tyska riket,
hvaremot den återstående delen förenades med
den icke afträdda delen af dep. Moselle till
ett nytt dep., Meurthe-et-Moselle (se d. o.).
(J. F. N.)

Meurthe-et-Moselle [mört-e-måsä’l], departement
i nordöstra Frankrike, bildadt enligt lagen af 11
sept. 1871 af delar af de forna dep. Moselle och
Meurthe. 5,280 kvkm. 564,730 inv. (1911). Dep. är
deladt i arrondissemangen Nancy, Lunéville, Toul
och Briey. Hufvudstad: Nancy. Dep. är genomdraget af
låga utgreningar af Vogeserna och Ardennerna samt
tillhör uteslutande
Moselles flodområde. Dalarna omges af vinberg och
skogklädda höjder. Mer än hälften af arealen är
åkerjord, 1/4 skog och 1/10 naturlig äng. Järn och
salt finnas i stor myckenhet, och dep. intar med
afseende på järn- och saltproduktionen första
platsen i Frankrike. Viktigast bland öfriga
industrialster äro glas (från Baccarat och Cirey),
fajanser (från Lunéville, Toul och Longwy), tobak
(från Nancy), öl (från Tantonville) samt bomulls-
och ylleväfnader. Den lifliga handeln underlättas
af ett vidsträckt järnvägsnät, goda landsvägar
samt flera segelbara floder och kanaler, bland dem
den stora Rhen-Marne-kanalen.
(J. F. N.)

Meuse [mös]. 1. (Ty. och holl. Maas, flam. Maes,
lat. Mosa). Flod i Frankrike, Belgien och Holland,
har sina källor i franska dep. Haute-Marne vid foten
af Monts Faucilles, nära byn Meuse, på 409 m. höjd
samt flyter först mot n., sedan mot n. v. genom
dep. Vosges, Meuse och Ardennes och försvinner i
marken mellan Bazeilles och Nancourt (dep. Vosges)
under en sträcka af 3 km. Från Troussey, där den skär
Rhen–Marne-kanalen, har den kanaliserats, så att 2
m. djupgående fartyg kunna passera floden. Nedanför
Givet inträder M. i Belgien, där den, omgifven
af höga, måleriska stränder, strömmar emellan
landskapen Famenne och Condroz på högra samt La Fagne,
Marlagne och Hesbaye på vänstra sidan. Ofvanför
Dinant mottager den fr. h. Lesse, ryktbar för sina
grottor, och vid Namur fr. v. sitt största tillflöde,
Sambre. Floden tar nu nordöstlig riktning förbi de
lifliga industriorterna Huy, Seraing och Liège samt
mottager Ourthe fr. h. Under nordlig, nordvästlig och
slutligen västlig hufvudriktning flyter M. därefter
förbi Maastricht, där den inkommit på nederländskt
område, Roermond, där bifloden Roer mynnar ut, och
Venlo, där kanalen mellan M. och Schelde börjar, genom
ett fullständigt slättland samt förenar sig slutligen
med Rhen, åt hvilken den ger sitt namn, ehuru dess
vattenmassa är endast 1/20 af Rhens. Vid Gorkum för
Waal, en arm af Rhen, 1/3 af denna flods vatten till
M., som snart därefter delar sig i två armar: Merwede,
som flyter mot v., och Westkil, som
går mot s., ut i Biesbosch (se d. o.). Merwede delar
sig vid Dordrecht i två hufvudarmar, af hvilka en,
Noord l. Noorddiep, går mot n. till Lek och bildar
den för handeln viktigaste af M:s utloppsarmar, och
den andra under namnet Oude Maas (Gamla M.) går mot
v. Båda armarna omsluta ön Ijsselmonde och förena
sig därefter, men bli åter skilda genom ön Rozenburg
och falla ut i hafvet vid Oostvoorne, s. om Hoek van
Holland. Biesboschs vatten förenar sig åter till en
enda kanal, 3,5 km. bred, Hollandsch diep, som längre
ned delar sig i två armar, Haringvliet och Krammer,
hvilka omsluta ön Overflakkee. M:s hela längd är
925 km., hvaraf 492 i Frankrike; flodområdet beräknas
till omkr. 33,000 kvkm., hvaraf 7,800 tillhöra
Frankrike. Den har i allmänhet ett långsamt lopp. –
2. Departement i nordöstra Frankrike, uppkalladt
efter ofvannämnda flod och sammansatt af delar af
det lothringska höglandet, nämligen hertigdömet Bar,
landskapen Verdunois och Clermontois samt en del
af Champagne. 6,241 kvkm. 277,955 inv. (1911),
en i förhållande till landets storlek liten
folkmängdssiffra, som t. o. m. långsamt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free