- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
343-344

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meuse - Meuse 2. departement i Frankrike - Meuse-befästningarna, Maasbefästningarna - Meuse-linjen, Franska - Meusewitz, stad i Sachsen-Altenburd - Meute, eng., sportt. (se Jaktridning) - Mevagissey, hamnstad i Cornwall - Mewar l. Meywar. Se Udaipur - Mewe, stad i Marienweder (Westpreussen) - Meves - Meves 1. Friedrich Wilhelm M. - Meves 2. Ida M. - Mevius, David - Mevlans. Se Mevlevi-Orden - Mevlevi-Orden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minskas. Landet är till större delen bergigt genom
utgreningar af Ardennerna. På ömse sidor om floden
M. sträcka sig två högslätter, som utgå från Langres’
platå och Monts Faucilles samt förena sig i n. med
Ardennerna och Luxemburgs berg. Deras högsta punkt
inom dep. är 423 m. hög. Större delen tillhör M:s
(Rhens) flodområde, i västra delen flyta Ornain och
Aire till Seine. Mer än halfva arealen är odlad jord,
1/4 skog, 1/10 nat. äng. Vingårdarna lämna 300–400
tusen hl. utmärkt vin. Från mineralriket erhållas
byggnadssten, märgel, kalk, gips och krukmakarlera
samt järnmalm, hvilken ger anledning till liflig
järnindustri. Viktigast är textilindustrien. Dep. är
indeladt i 4 arrondissemang: Bar-le-Duc, Verdun,
Commercy och Montmédy. Hufvudstad är Bar-le-Duc.

1 o. 2. (J. F. N.)

Meuse-befästningarna [mös-], Maasbefästningarna,
gemensam benämning för de till belgiska Meuselinjens
försvar anlagda fästningarna Namur, Huy och Liège.

L. W:son M.

Meuse-linjen [mös-], Franska, är mellan Verdun och
Toul (53 km.) befäst med en rad spärrfort för att
hindra framryckandet där af en fientlig armé och
i stället hänvisa densamma till en af luckorna
Verdun-Longwy eller Toul-Épinal, äfvensom för
att skydda franska arméns uppmarsch. Längs högra
Meusestranden löper den svårframkomliga höjdryggen
Côtes de Meuse, hvars östrand är tvärbrant och
från Verdun till S:t Mihiel erbjuder en 28 km. lång
fortlöpande och god försvarsställning. Där ligga
forten Génicourt och Troyon, Les Paroches och Camp
des Romains. S. därom upplöser sig höjdryggen i
små enstaka platåer, på hvilka forten Lionville,
Gironville och Jouy-sous-les-Côtes ligga. På
den fjärde af dessa platåer vidtager Touls
fortgördel (Lucey), och där börjar Côtes de
Meuse åter draga sig tillsammans till större
massiv, för att än en gång sönderdelad sluta
vid Neufchâteau. Där ligga forten La Blanche och
Bourlemont samt två till Toulgördeln hörande fort.

L. W:son M.

Meuselwitz [mö’jsel-], stad i tyska hertigdömet Sachsen-Altenburg.
7,770 inv. (1905). Ylle-, järn- och porslinsindustri; brunkolsgrufvor.

J. F. N.

Meute [mjo’t], eng., sportt., en samling för
parforsjakt afsedda hundar (se Jaktridning).
Meuten räknas i "koppel", och hvarje koppel består af
två hundar, så att en meute på t. ex. 20 "koppel"
utgöres af 40 hundar.

B. C–m.

Mevagissey [mevəgi’si], hamnstad i engelska grefsk. Cornwall,
vid en vacker vik af Engelska kanalen. 2,088 inv. (1901). Fiske.

J. F. N.

Mewar l. Meywar. Se Udaipur.

Mewe (po. Gniew), stad i preussiska
reg.-omr. Marienwerder (Westpreussen), vid Weichsel.
4,032 inv. (1905). Realskola, sockerfabrik
o. a. industrier. M. tillhörde förr Tyska orden och
anlades 1297. Det intogs af Gustaf II Adolf i juli
1626 och anfölls i sept. s. å. af Sigismund, men
undsattes lyckligt af Gustaf Adolf, som bortdref
polackerna; i juni 1627 intogs det dock af dessa
under Koniecpolski. I juni 1628 uppkastade polackerna
fasta lägerförskansningar vid M. och slogo där en bro
öfver Weichsel. 24 dec. 1655 intogs M. af svenskarna
under G. O. Stenbock, hvarefter dess befästningar
förstärktes; i sept. 1659 utrymdes det emellertid
och raserades. I början af 1704 lät Karl XII
vid M. slå en bro öfver Weichsel.

(J. F. N.) L. W:son M.

Meves. 1. Friedrich Wilhelm M., ornitolog,
f. 14 april 1814 i Delligsen i hertigdömet Braunschweig,
d. 10 april 1891 i Stockholm, blef 1834 provisor. 1840
inskrefs han vid universitetet i Kiel, där han
anställdes som amanuens vid anatomisk-zoologiska
museet och trädde i närmare beröring med
ornitologen Fr. Boie. 1841–77 var han konservator
vid riksmuseets zoologiska afdelning. Särskildt
beträffande samlingarna af fåglar i nämnda museum
inlade M. stora förtjänster. Från en mängd in- och
utländska vetenskapliga resor, som han företog,
hemförde han dessutom värderika naturföremål för
museets samlingar. Han offentliggjorde i "Öfversigt
af k. Vet. akad:s förhandlingar" flera värdefulla
ornitologiska iakttagelser; här må nämnas
Om färgförändringen hos foglar med och utan ruggning (1854),
Bidrag till Sveriges ornithologi (1868),
Ornithologiska iakttagelser i nordvestra Ryssland 1869 (1871) och
Über den schnurrlaut der bekassine (1876); dessutom:
Till Gotlands fauna (1856).
Af betydelse för dermoplastiken äro
Kurzer leitfaden zum präpariren und ausstopfen der vögel (1882) och
Die grösse und farbe der augen aller europäischen vögel (1886). –
2. Ida M., den föregåendes hustru
(f. 1812 i Stralsund, dotter af skalden Lappe,
gift 1844, d. 18 juni 1890), öfversatte till ty. Runebergs
"Fänrik Ståls sägner" (1:a delen) och
"Nadeschda" (i Dichtungen, 1852–53),
samme skalds
"Kung Fjalar" (1877) samt
R. v. Kræmers "Nordens natur" och "Sydfrukter" (Zwei dichtungen, 1856).

1. (L–e.)

Mevius, David, tysk jurist i svensk tjänst,
f. 6 dec. 1609 i Greifswald, d. där 14 aug. 1670,
tillträdde 1635 en professur i sin födelsestad,
blef 1638 syndicus i Stralsund, förvärfvade stort
anseende som rättslärd och utsågs vid upprättandet af
tribunalet i Wismar (1653) af svenska regeringen till
dess vicepresident. Tillika hade han 1652 utnämnts
till professor primarius vid juridiska fakulteten i
Greifswald med rätt att använda ställföreträdare. Han
brukades äfven i politiska värf; bl. a. uppdrogs åt
honom att i tryck rättfärdiga Karl X Gustafs anfall på
Polen. – M. utgaf viktiga juridiska verk af praktisk
läggning, af hvilka må nämnas
Commentarius in jus Lubecense (4 dlr, 1642–43; sedan flera uppl.) och
Jurisdictio summi tribunalis regii quod est Wismariæ (6 bd, 1664–69;
ytterligare 3 bd 1672–75;
sedan 10 upplagor till 1794; känd under namnet "Decisiones"),
som innehåller tribunalets domar med tillämpning och
förklaringar.

Mevlana. Se Mevlevi-orden.

Mevlevi-orden, en inflytelserik muhammedansk
dervischorden, stiftad på 1200-talet af persiske
skalden-mystikern Djelal-eddin Rumi (f. 1207,
d. 1273), efter hvars binamn Mevlana ("vår herre")
den uppkallats. Denna munkordens syfte är gudomens
förhärligande genom meditation och åkallan samt genom
vissa ceremonier, hvilka skola bildligt framställa
sufismens läror. När t. ex. dervischerna på ett
i detalj noga regleradt sätt dansa i krets omkring
öfverste scheiken (ordensgeneralen), är detta en bild
af människoandens kretsande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free