Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 347-348 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico, republik i Nord-Amerika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

västra strand staden M. ligger, och den närbelägna
Chalco. M:s flesta floder äro endast bergsströmmar,
som snabbt störta ned mot hafvet eller till de inre
saltsjöarna. Många flyta genom djupa klyftor,
s. k. barrancas (jfr fig. 1); som bilda ett
karakteristiskt drag i M:s högland och kunna nå ett
djup af 250–300 m. T. o. m. Rio grande del Norte,
M:s största flod och gräns mot Förenta staterna, är
segelbar med större fartyg blott några km. ofvanom
mynningshamnen Matamoros. En ansenlig flod, som
faller ut i Mexikanska viken, är Rio Panuco (460
km.), som gör präktiga fall på vägen utför Sierra
Madre, men nedkommen på kustslätten blir segelbar
för fartyg om 2,7 m. djupgående. Rio Blanco och
Rio Cuespalapan afvattna en rad insjöar och utmynna
liksom Rio Papaloapan i Alvaradolagunen. Sistnämnda
flod är segelbar från mynningen till staden Tuxtepec
(260 km.). Af de floder, som flyta ut på västra
kusten, är Rio Grande de Santiago l. Rio Lerma (780
km.) den största, men segelbar endast obetydligt
från mynningen. Till Kaliforniska viken rinner ett
antal vilda bergsströmmar (Mezquital, Sinaloa, Fuerte
m. fl.).

Fig. 1. Barranca de San Carlos i Mexico.

Till M. höra äfven norra delen af halfön Yucatan, en
taffel af intill 400 m. höjd, och hela Kaliforniska
halfön.

M. är ett på vulkaner rikt land, både slocknade
och verksamma, och äfven i trakter, där vulkaner
nu ej finnas, vittna de vulkaniska bergarter, som
ingå i bergbildningen, om en forntida vulkanisk
verksamhet. Rikast på verksamma vulkaner är landet
mellan Anahuacplatån och Tehuantepecnäset, där de 8
viktigaste vulkanerna ligga: Popocatepetl,
Citlaltepetl (Pic de Orizaba), Tlaxcala,
Tuxtla. Colima, Jorullo, Ceboruco och
Tezontle. Därtill kommer vulkangruppen Las Virgenes
på Kaliforniska halfön. I öfverensstämmelse med
vulkanernas utbredning är södra M. ofta hemsökt af
jordbäfningar. Den sista af de mest förhärjande egde
rum 16 jan. 1902, då många städer förstördes och
tusentals människor omkommo. Äfven 30 och 31 juli
1909 förekommo starka jordbäfningar, som förstörde
Acapulco och Chilpancingo samt skadade staden Mexico.

M. är äfven mycket rikt på metaller; grufvor af
olika slag finnas i 26 af republikens 31 stater
och territorier, och grufdrift var hufvudsyftet
med den spanska undersökningen af landet och
spanjorernas förnämsta sysselsättning under tre
århundraden. Enligt officiell uppgift voro 1906
inregistrerade 23,191 grufandelar., af hvilka
nära 5/6 uppgåfvos lämna silfver, vare sig ensamt
eller i förening med andra metaller. Silfvermalm
finnes i alla stater utom i Campeche, Chiapas,
Tabasco, Tlaxcala och Yucatan. Sedan M. eröfrades
af spanjorerna till 1899 skall silfver ha vunnits
för 3,577 mill. pesos, och än i dag är M. världens
förnämsta silfverexportland. Jämte silfret finnes i
regel äfven blymalm. Guld vinnes i Nedre Kalifornien
och Oaxaca, koppar mest i södra delen och västra
Madrekedjan, i Kalifornien och Sonora, järnmalm
i mellersta delen af samma kedja vid Durango,
där Cerro del Mercado ligger. M:s viktigaste
järnberg, zink och kvicksilfver vid Guadalcazar
(San Luis). Det förnämsta kolfält, som bearbetats
(af amerikanska kapitalister), ligger i närheten af
Sabinas (Coahuila). M:s stenkol äro visserligen ej af
bästa beskaffenhet, men då enligt officiell geologisk
rapport af 1908 de synliga tillgångarna uppgå till
300 mill. ton, kan deras industriella värde ej sättas
lägre än de ädla metallernas. Salt fås i San Luis
Potosi och i strandlagunerna, opaler, marmor och onyx
likaledes. Värdet af tillvaratagna bergverksprodukter
uppges för 1909–10 till 156,5 mill. pesos, hvaraf
guld för 42,6 och silfver för 76,3 mill.

Klimat. Läget öfver hafvet är för M. vida
mer afgörande med hänsyn till klimatet än den
geografiska bredden. Man har därför indelat landet i
tre klimatregioner efter höjdläget: tierra caliente
(heta landet), kustlandet vid Mexikanska viken och
vid Stilla hafvet upp till 1,000 m. höjd, i hvilket
julitemperaturen är 22–30° och januaritemperaturen
17,5–25°; tierra templada (tempererade landet),
mellan 1,000 m. och 2,000 m. ö. h., med 20–25°
i juli och 10–20° i jan., samt tierra fria (kalla
landet), öfver 2,000 m. ö. h., med mycket olika
temperatur efter olika höjd. – S. om vändkretsen
är i kustområdet temperaturen tropisk. Vera Cruz
har t. ex. ett årsmedium af 25,4°, Córdoba (928
m. ö. h.) 20,5°, Colima 26,1° o. s. v. Dock bruka
våldsamma nordanvindar (nortes) betydligt sänka
temperaturen, så att Vera Cruz kan få 0°. – På det
inre höglandet har staden Mexico (2,265 m. ö. h.,
19° 26’ n. br.) en medelårstemperatur af 15,4°
(ungefär lika med Nizza), den hetaste månaden (maj)
har i medeltal 19,6° (Nizza 24°) och den kallaste
(jan.) 12,5° (Nizza 7 à 8°). Ehuru hufvudstaden
tillhör "tierra fria", är alltså dess klimat mildt;
ibland kan dock temperaturen sjunka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>