- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
349-350

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico, republik i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under 0° (i dec. 1878 ända till –7,2°). Mycket
ofta utbreda sig "kalla vågor" öfver platån och
pressa ned temperaturen i högre belägna orter
ända till under –10°. Nederbörden regleras af
tropiska förhållanden, så att i norden såväl som
i södern uppträder en regntid (tiempo de agua)
under sommaren och en torr tid (tiempo de seca)
under vintern. På utsidan af de östra kantbergen,
där passaden stiger mot höjden, regnar det mest och
äfven rätt ofta under vintern. De högre bergstopparna
täckas då med snö, men endast tre (Popocatepetl,
Citlaltepetl och Iztaccihuatl) resa sig öfver den
eviga snöns gräns. I det regnrika östra berglandet
har Córdoba en årlig nederbörd af 2,799 mm., Vera
Cruz 1,469 mm., medan v. om Sierra Madre Mexico har
610 mm. och San Luis Potosi blott 370 mm. Västkusten,
där passaden redan hunnit förlora sitt vatten, har
ogynnsamma nederbördsförhållanden, så t. ex. Culiacan
blott 305 mm. Endast då våldsamma sydväststormar
(chuhascos) rasa, faller där regn i större mängd
och höjer nederbördskvantiteten. Denna är för
Mazatlan 787 mm., men däraf falla ofta 100 mm. (en
gång 277 mm.) under loppet af ett dygn. Särskildt
under regntiden äro våldsamma oväder vanliga; under
den torra tiden uppträda sandtromber (remolinos), och
dammoln (polvaderas) fylla ofta luften till den grad,
att den är mindre genomskinlig än under regntiden. Då
detta damm mest består af fint pulvriseradt vulkaniskt
glas eller pimsten, så är det icke underligt,
att lunginflammation är en farlig endemisk sjukdom.
J. F. N.

illustration placeholder
Fig. 2. Jättekaktus i Mexico.

Växt- och djurvärld. Man särskiljer i M. två
växtprovinser: en tropisk, på kustområdet och utefter
Madrekedjornas yttersidor, samt en subtropisk,
på platån. Den förra är mycket nära släkt med
Central-Amerikas. På östra sidan går den tropiska
regionen (tierra caliente) till 1,000 m. ö. h. Vid
själfva kusten finnas skog och fruktbara savanner
endast vid laguner och flodmynningar; skogen består
af Bombax, lauracéer, terebinthinéer,
palmer, cykadéer etc. Den subtropiska
bergskogsregionen (tierra templada) ligger mellan
1,000 och 2,000 m. ö. h. De högstammiga palmerna
ersättas där af ständigt gröna ekar och ormbunksträd;
där växa många lågstammiga palmer och epifytiska
orkidéer. I bergskogsregionen (tierra fria) växa
ekar till 3,400 m. och koniferer till 4,400 m. ö. h. På västra
sidan går barrskogen längre ner, ormbunksträd saknas
här. Den subtropiska stäppregionen på högslätterna
utmärkes framför allt af xerofyter, särskildt kaktéer
(fig. 2), många Agave-arter, Fourcroya, Dasylirion,
Yucca,
krassulacéer etc. och en mängd röd- eller
gulblommiga kompositéer, som växa till en höjd
af 3,000 m. Bland M:s koniferer märkas tallar,
t. ex. Pinus Montezumæ, som bildar stora skogar
på bergen, P. Teocote, ocotetallen, o. a. samt
sumpcypressen, Taxodium mexicanum, som bildar stora
skogar mellan 1,600 och 2,300 m. ö. h. Ett berömdt
exemplar af detta träd, "världens största träd",
"Montezumas cypress", växer vid Oaxaca. I skuggan
af detta träd, som har en stamomkrets af 30 m. och
hvars ålder af De Candolle uppskattas till 6,000 år,
skall Cortez’ hela här ha lägrat sig (jfr fig. 3).
illustration placeholder
Fig. 3. "Montezumas cypress" vid Oaxaca.

Bland löfträden märkas omkr. 80 ekarter, Arbutus Menziesii,
madroña-trädet, Cedrela-arter, en mahognyart
(Swietenia humilis) m. fl. Trädgränsen, som
markeras af förkrympta granar (Abies religiosa),
går mellan 3,900 och 4,100 m., och jordbruk är
möjligt till 3,000 m. Bland kulturväxter, som ha
sitt hemland i M., märkes i främsta rummet majsen,
vidare Agave americana, vaniljen och bondtobaken
(Nicotiana rustica). Många prydnadsväxter härstamma
från. M., såsom Dahlia, Cotyledon-arter, Cuphea,
Fuchsia-
arter, Bouvardia, Ageratum-arter, Zinnia,
Cosmos, Tagetes, Cobæa, Maurandia
m. fl. – I
sin fauna är M. liksom i sin flora ett öfvergångsland
mellan Nord- och Central-Amerika. Gemensamt med det
förra har det sådana djur som björn, varg, några
räfarter, bisamråtta (Fiber), skallerorm, en giftig
ödla (Heloderma), härmfågeln m. fl., medan apor,
jaguar, ozelot, utter, sengångare, tapir, iguana,
boa, skorpioner, tarantlar och många i lysande färger
prunkande papegojor och honungsfåglar tillhöra äfven
de sydligare länderna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free