- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
351-352

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico, republik i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Egendomliga för M. äro dess många släkten och arter
sångfåglar. Kusterna äro rikt försedda med fisk
och sköldpaddor, och pärlfisket i Kaliforniska
viken är en källa till rikedom för den i öfrigt
ofruktbara halfön. Alla europeiska husdjur trifvas
väl, och stora hjordar af nötboskap, hästar och får
underhållas på de stora s. k. ranchos i de norra
staterna. Där kunna några af de mera förmögne ega
20–30 tusen nötkreatur, och hudar och kött äro näst
ädla metaller de viktigaste exportartiklarna.
G. L-m. L-e.

illustration placeholder
Fig. 4. Kreolyngling.

Befolkningens antal utgjorde
1910 15,063,207 (8 inv. på 1 kvkm. 13,6
mill. inv. 1900). Sedan alla i Spanien födda personer,
i M. kallade chapetones l. gachupines, 1829 utvisats
ur landet, består befolkningen af 1) kreoler, d. v. s.
hvita af spansk härkomst (fig. 4), hvilkas antal
skattas till 19 proc. och hvilkas språk, spanskan,
är gängse äfven bland den inhemska befolkningen; 2)
indianer, omkr. 38 proc.; dessa ha hållit sig mest
oblandade i bergstrakterna, där de bevarat sitt gamla
språk och sina gamla seder nästan oförändrade. Af de
många indianstammarna äro aztekerna de viktigaste
och talrikaste, i det de bilda hufvudmassan af
indianbefolkningen; andra stammar äro maya (i
Yucatan), mixteker och zapoteker (på södra sluttningen
af centralplatån), totonaker m. fl. (jfr fig. 5 samt
art. Indianer, sp. 497–499); 3) ett obetydligt antal
negrer samt 4) den af ofvannämnda folks blandning
uppkomna bastardbefolkningen: mestiser, mulatter,
samboer, chinoer etc., hvilka anses utgöra omkr. 43
proc. I utlandet voro 1900 57,507 födda, hvaraf i
Spanien 16,258 och i Förenta staterna 15,265. Med
undantag af ungefär 200,000 vilda indianer (indios
bravos,
i motsats mot de öfrige, kristna, indios
fideles
) tillhör nästan hela befolkningen den
romersk-katolska kyrkan, ehuru denna efter 1857,
då stat och kyrka skildes, icke erkännes som
statsreligion. Protestanterna utgöra omkr. 20,000
och äro bosatta hufvudsakligen i de större städerna
samt åtnjuta skydd af staten. Den katolska kyrkan,
som förvaltas af 7 ärkebiskopar
och 23 biskopar, har såväl under det spanska väldet
som sedermera utöfvat ett synnerligen olycksdigert
inflytande på landets utveckling och begagnat detta
i synnerhet till att samla en oerhörd förmögenhet.
Alla bemödanden att i ekonomiskt
hänseende höja landet voro fruktlösa, så länge en
stor del jordegendom var hopad i död hand. Före den
revolution, som 1861 gaf det antiklerikala partiet
makten i händerna, uppskattade man kyrkans fasta
egendom till 1/3, ja till hälften af hela landets
och angaf dess värde till 250–300 mill. doll.,
och kyrkans årliga inkomster af tionden, jura
stolæ, kollekter, mässor, försäljning af reliker
o. s. v. till 6–8 mill. doll. Genom lagarna af 1856
och 1861 nationaliserades (indrogs till staten) all
kyrkans jordegendom äfvensom kloster och alla andra
öfverflödiga kyrkliga byggnader. Intet kyrkosamfund
kan numera ega jord i M.
illustration placeholder
Fig. 5. Indianer af tzendal-tsotsil-stammen i

södra Mexico.


Materiell kultur. Jordbruket bedrifves dels af
småbönder och arrendatorer, dels af stora godsegare,
hvilkas gods (haciendas) kunna omfatta flera kvkm. I
många stater förekommer äfven ett slags hofveri,
s. k. peonage (se d. o.). Den odlade arealen omfattar
öfver 12 mill. har, betesmarkerna 48 mill. och
skogsområdet 17,5 mill. har. Jordbruket står på
en mycket primitiv ståndpunkt, tillbakasatt som
det länge varit för bergsbruket. Först under sista
fjärdedelen af 1800-talet har ett större intresse
vuxit för detsamma och särskildt för de grenar,
som fordra större kapital, såsom kaffe-, socker- och
gummiodlingen. En stor del af höglandet har för liten
nederbörd, och äfven för artificiell bevattning är
vattenförrådet otillräckligt. De sädesslag, som där
företrädesvis odlas, hvete, korn och majs, lida ofta
af torka, och den felslagna skörden måste ersättas
genom import. En viktig växt på höglandet och öppna
områden i tierra caliente är Opuntia ficus indica,
som växer på de torraste platser och hvars frukt
(tuna) ätes allmänt. Bättre villkor erbjuder tierra
caliente, där bördig jord, rik nederbörd och hög
temperatur alstra en utomordentligt rik vegetation,
där socker, tobak,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free