- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
353-354

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico, republik i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

indigo, kakao, ris, batater, bönor och kassava
produceras och där majsen ger flera skördar
årligen. Där växer ock en ymnighet af olika slags
frukter, vilda och odlade: bananer, spansk peppar,
oliver, kokosnötter, flera Citrusarter, mango,
granatäpplen, ananas, fikon, ahuacatl (Persea
gratissima
), chirimoya, papaya (Carica), melon, guava
(Psidium) m. fl. Gummiindustrien har utvecklats,
och stora plantager af Hevea och Castilloa ha
anlagts. Mellan dessa ofvannämnda regioner ligger det
subtropiska bältet, med odling af ett förträffligt
kaffe och bomull. Det förra har blifvit en viktig
exportartikel, men af bomull fås ej nog för den
inhemska förbrukningen. En egendomlig och högst
lönande gren af mexikanskt jordbruk är odling af agave
(A. rigida var. elongata, A. americana m. fl.) för
erhållande af fibrer (henequen och sisal) och saft,
hvaraf tillverkas pulque (jfr fig. 6) och mescal, företrädesvis
i staterna Hidalgo, M., Puebla, Tlaxcala, Chiapas,
Yucatan och Campeche. En vindrufva (Vitis caribæa)
växte i M. redan före européernas ditkomst, men snart
infördes den europeiska drufvan (Vitis vinifera),
som nu växer i landets alla delar och i många
varieteter. Till en vinodling i större skala har
det dock kommit endast vid Laguna de Parras (årligen
omkr. 5,000 hl.). Äfven tobak är en inhemsk planta. De
finaste sorterna växa i lagunområdet i sydvästra
Vera Cruz. Skörden varierar dock högst betydligt
(44,3 mill. kg. 1898, men 9,3 mill. kg. 1900).
illustration placeholder
Fig. 6. Pulque-skörd i Mexico. (Agavesaften

utdrages medelst en aflång kalabass, som suges

lufttom, hvarvid saften stiger upp i och fyller den

samt tömmes i lädersäcken på skördemannens rygg.)

Skogarna lämna jämte värdefulla träslag (blåholts,
ebenholts, mahogny, cederträ, rosenträ) äfven en
mångfald andra produkter (ceibaull, gummi, palmolja,
vanilj, ingefära, garfmedel af dividivi m. m.). –
Boskapsskötseln är af stor vikt särskildt i
savannområdet vid östra foten af höglandet samt
i de norra platåstaterna. Spanjorerna funno inga
inhemska husdjur
i landet och införde sina egna hästar, nötkreatur, får
och svin, och från dem härstamma de hjordar, som nu
finnas, utan någon korsning med främmande afvel ända
till slutet af 1800-talet. Hästarna och nötkreaturen
ha urartat, äro små och föga värdefulla. De äro dock
mycket olika i olika trakter. 1902 funnos enligt
en föga tillförlitlig officiell statistik öfver 5,1
mill. nötkreatur, 859,000 hästar, 334,000 mulåsnor,
nära 300,000 åsnor och 3,5 mill. får samt 4,2
mill. getter och 600,000 svin, det hela värderadt
till 120,5 mill. pesos. – Af industrigrenar
står bomullsindustrien högst; 1910 funnos 123
bomullsfabriker med 32,000 arbetare och omkr. 700,000
spindlar. Bomullskonsumtionen omfattade 1909–10 öfver
34,7 mill. kg. 1910 funnos 451 tobaksfabriker och
1,674 brännvinsbrännerier, hvilka tillverkade nära
39,4 mill. liter spritvaror af olika slag. Dessutom
finnes en icke obetydlig ylleindustri samt ett stort
antal råsockerbruk m m. Regeringen har främjat den
inhemska industrien genom skyddstullar, skattefrihet
för nya anläggningar samt tullfri införsel
af maskiner och råmateriel, hvarigenom främmande
kapital och skickliga arbetare införts, särskildt till
bomulls-, järn- och stålindustrien samt smältverken. –
Handeln är i jämnt stigande tillväxt. De viktigaste
exportvarorna voro 1910–11 silfver (146,5 mill. kr.),
guld (112,5 mill. kr.), koppar och kopparmalm (47,6
mill. kr.), henequen (45,4 mill.), andra ämnen ur
växtriket (104,3 mill.), hudar (19,5 mill.), kaffe
(15,6 mill.), bly, djur, trävaror etc. Exportens
hela värde steg till 532,28 mill. kr., och den gick
alldeles öfvervägande till Förenta staterna (406,8
mill. kr.); i andra rummet följde Storbritannien
(64,6 mill.), därefter Frankrike, Tyskland och
Belgien. Importen består hufvudsakligen af väfnader,
maskiner, stenkol, näringsmedel o. d. samt hade
1910–11 ett totalvärde af 373 mill. kr. Äfven här
stå Förenta staterna högst (203,6 mill. kr.),
i andra rummet kommer Tyskland (46 mill. kr.),
därefter Storbritannien (43,2 mill.), Frankrike,
Spanien och Belgien. – Handelsflottan räknade 1911
32 ångare om 16,648 nettoton och 50 segelfartyg om
8,712 ton. 1909–10 anlöptes M:s hamnar i utrikes
fart af 3,160 fartyg om 8 mill. ton. De viktigaste
hamnstäderna äro Vera Cruz, Tampico, Coatzacoalcos,
Salina Cruz, Manzanillo och Mazatlán. Staten
subventionerar flera ångbåtslinjer (1907–08
med omkr. 780,000 kr.). – Kommunikationer. 1911
funnos 24,717 km. järnvägar, af hvilka 19,877
km. voro statsbanor. Den första järnvägen (Vera
Cruz–Medellin) öppnades 1850. Postanstalternas antal
var s. å. 2,858. Antalet inländska postförsändelser
var 152,8 mill., utländska 48,9 mill. Telegraflinjerna
hade 1911 en längd af 74,899 km., men dessutom
ha enskilda stater och personer telegraflinjer. –
Mått, mål och vikt. Sedan 1862 gäller metersystemet,
ehuru det äldre spanska vikt- och måttsystemet
länge användes i privatbruk, tills det fullständigt
aflystes fr. o. m. 16 sept. 1896. – Mynt. Genom lag af
1905 infördes guldmyntfot med silfverpeso l. dollar
(vägande 27,073 gr. med 90,27 proc. rent silfver)
som myntenhet, i värde motsvarande 0,75 gr. rent guld,
eller 1,86 kr. i svenskt mynt (alldeles lika med den
japanska yen). Peson delas i 100

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free