- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
355-356

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico, republik i Nord-Amerika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

centavos. Det präglas mynt om 1 peso samt 50, 20
och 10 centavos af silfver, 5 centavos af nickel
och 1 och 2 centavos af brons (95 proc. koppar, 4
proc. tenn och l proc. zink). Af guld präglas 10-peso-
(90 proc. rent guld vägande 8,333 1/3 gr.), äfven
kallad hidalgo, och 5-peso-mynt (medio hidalgo). –
Penningväsendet. 1910 funnos 32 banker, af hvilka
24 hade sedelutgifningsrätt. De förnämsta äro:
Banco nacional (grundfond 32 mill. pesos), London-
och Mexicobanken (21,5 mill.), Banco central (30
mill.) och Mexikanska handels- och industribanken
(10 mill.). Sedlarna gälla till sitt fulla värde
och cirkulera allmänt i st. f. guldmynt, som sällan
förekommer i rörelsen.

Undervisningsväsendet. Folkundervisning är enligt
lagar af 1888 och 1896 kostnadsfri, osekterisk
och obligatorisk för barn i åldern 6–12 år, men
står likväl mycket lågt, och 1905 kunde öfver
10 mill. hvarken läsa eller skrifva. Folkskolor
underhållas dels af förbundsstaten och staterna (1905
inalles 6,098), dels af kommunerna (1905 2,985). Af
dessa skolor voro 4,876 goss-, 2,458 flickskolor
och 1,749 blandade. För den sekundära undervisningen
funnos 34 skolor (hvaraf 3 för flickor och 4 blandade)
underhållna af förbundet eller staterna. Slutligen
funnos för yrkesutbildning 68 institut och colegios,
besökta af 9,327 stud. Dessa specialskolor i olika
ämnen ha ersatt det 1865 upphäfda universitetet i
hufvudstaden, hvilket var en rent kyrklig institution
efter mönstret af Salamancas. 1888 inrättades där
ett medicinskt nationalinstitut, och där finnes
äfven en bergsskola. Förbundsrepublikens utgifter för
undervisningsväsendet utgjorde i staten för 1911–12
7,4 mill. dollars. 1912 skall folkskoleväsendet
utsträckas äfven till indianbefolkningen. – Vid
sidan af de offentliga skolorna funnos 1905 2,499
enskilda med 152,917 lärjungar. – 1904 funnos
ett nationalbibliotek med 225,000 bd och 138
andra offentliga bibliotek samt 34 museer och 11
meteorologiska anstalter. Antalet tidningar var 459.
J. F. N.

Försvarsväsendet erhöll sin organisation genom
förordn. af 28 juni 1881, som i mindre delar undergått
ändringar. Armén utgöres af infanteri: 34 bataljoner
på 4 kompanier (43 officerare och 601 man); kavalleri:
18 regementen om 4 skvadroner (37 officerare, 485 man
och 459 hästar); artilleri: 5 regementen af olika slag
om 4 batterier, regementet med omkr. 41 officerare
och 400 man, 2 kompanier fotartilleri och 2 kompanier
med kulsprutor, 1 pioniärbataljon på 4 kompanier,
1 pontoniär- och 1 telegrafkompani (tillsammans med
ingenjörstaben omkr. 70 officerare och 700 man), 1
trängskvadron jämte vissa fristående afdelningar och
tekniska anstalter med därtill hörande personal. Till
armén räknas ytterligare ett talrikt gendarmeri,
stads- och landtpolis samt tullvakt. Generalitetet
utgöres af 86 divisions- och brigadgeneraler
på aktiv stat, 49 brigadjärgeneraler och flera
generalspersoner på reservstat; generalstaben räknar
100 officerare. Arméns hela styrka på fredsfot
uppgår till omkr. 3,600 officerare och 26,500 man
och beräknas på krigsfot till 76,000 man med 206
kanoner och kulsprutor. I fredstid delas armén på 10
militärdistrikt, af hvilka flera kunna ställas under
samme befälhafvare; i krigstid skola bataljonerna
utväxa till regementen om två bataljoner samt motsvarande utveckling
ske vid öfriga truppslag, hvarefter brigader,
divisioner och armékårer skola bildas. Manskapet
erhålles genom värfning med 3–5 års tjänstetid eller
medelst uppbåd på grund af allmän värnplikt med
tjänstskyldighet mellan 18 och 45 års ålder, hvilken
senare utväg dock sällan användes. Officerarna
utbildas vid den till slottet Chapultepec nära
hufvudstaden förlagda krigsskolan eller tagas
bland underofficerarna, för hvilkas utbildning en
krigsskola blifvit inrättad i Tlalpan. Arméns budget
för 1911–12 uppgick till 21,3 mill. pesos. Förutom
den reguljära armén finnes ett af staternas miliser
bildadt nationalgarde, hvars styrka skall uppgå till
44,000 man, men detta är utan hvarje militäriskt
värde. – Krigsflottan består af 6 kanonbåtar, 2
korvetter, 3 aviso-ångare och några mindre fartyg.
C. O. N.

M:s vapen framställer en nopal (kaktus) på en
ur hafvet uppskjutande klippa samt en på nopalen
sittande örn med utbredda vingar, dödande en orm. Ek-
och lagerkvistar korsa hvarandra under den ovala
skölden. Nationalflaggan (se pl. till art. Flagga)
är grön, hvit och röd i vertikala fält, med en örn
i det hvita midtfältet.

Författning och förvaltning. Det nuvarande M. omfattar
ungefär hälften af det forna vicekonungariket Nya
Spanien, som bestod af det egentliga M. l. Gamla
M., den mellersta och södra delen, Nya M., den
nordöstra, och Kalifornien, den nordvästra delen
af landet. Efter själfständighetsförklaringen
bildade M. under namnet Estados unidos mexicanos
(Förenade mexikanska staterna) en republik,
hvars författning (af 4 okt. 1824) väsentligen
bildades efter Förenta staternas och liksom denna
var federativ, demokratisk och representativ, men
under loppet af 35 år förändrades icke mindre än 22
gånger. Den federativa formen bibehölls väl vid alla
dessa förändringar, men gällde i allmänhet blott
till namnet. I några gränsstater, såsom Sonora,
Guerrero m. fl., innehade enskilda personer ofta
oinskränkt makt i årtionden, alldeles obekymrade om
revolutionerna i hufvudstaden. Enligt konstitutionen
af 5 febr. 1857 med senare förändringar utöfvas den
verkställande makten af en på 6 (före 1904 4) år genom
elektorer vald president, som vid sin sida har ett
af honom utnämndt kabinett af 8 statssekreterare,
chefer för hvar sitt departement (för utrikes,
civil-, justitie- och undervisningsärenden, för
kommunikationer och allmänna arbeten, för domäner,
kolonisations- och industriärenden, för krigs- samt
för finansärenden). Presidenten kan (efter 1890)
återväljas. En först 1904 vald vicepresident är
ordf. i senaten och träder i presidentens ställe vid
eventuellt dödsfall under perioden. Den lagstiftande
makten tillhör kongressen, som består af senaten och
representanternas hus. Senaten räknar 56 för 4 år
(med afgång för hälften hvartannat år) valda medlemmar
(2 för hvarje stat, jämte förbundsdistriktet). De
måste vara minst 30 år gamla, bosatta i den stat de
representera, åtnjuta fulla medborgerliga rättigheter
och få icke tillhöra prästämbetet. Representanternas
hus räknar f. n. 233 medlemmar, hvilka utses af hvarje
stat genom omedelbart val i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free