- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
365-366

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico, hufvudstad i republiken Mexico

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

centrum är Plaza de la constitución (Pl. mayor),
omgifven af katedralen, nationalpalatset och
municipalpalatset, något nordligare ligger Plaza
de S. Domingo, med det gamla klostret och kyrkan
S. Domingo, inkvisitionsdomstolen (hittills medicinska
skolan), kommunikationsdepartementet och det
gamla tullhuset (aduana). Andra öppna platser äro
S. Fernando, med staty af V. Guerrero, och Morelos,
med marmorstaty af denne nationalhjälte. Paseo de la
reforma, den vackraste avenyn i staden, är en bred
bulevard, sträckande sig från Karl IV:s staty vid
Avenida Juárez mot s. v. till slottet Chapultepec,
nära 5 km., här och där försedd med cirkelrunda
utvidgningar (glorietas), med monument
öfver Columbus, Guatemozin (Cuauhtemoc),
den siste aztekfursten, Juárez m. fl. Den
förnämsta affärsgatan går västerut från Pl. de la
constitución under namnen Calle de los plateros,
C. de S. Francisco, Avenida Juárez etc. (alla gator,
ehuru raka, byta namn nästan i hvarje kvarter) förbi
parken Alameda (16 har), det gamla indiautorget och
afrättsplatsen. där den första autodafén i M. egde
rum 1574.
illustration placeholder
Fig. 1. Katedralen i staden Mexico.

illustration placeholder
Fig. 2. Högaltaret i Mexicos katedral.

illustration placeholder
Fig. 3. Nationalpalatset i Mexico.

illustration placeholder
Fig. 4. Den fornmexikanska kalenderstenen.


– Den stora katedralen (fig. 1), belägen
nästan på samma plats som det af Cortez förstörda
stora aztektemplet (teokalli), påbörjades
1573, invigdes 1667, men fullbordades först 1811. Den
bildar ett grekiskt kors (130 m. lång, 60 m. bred),
har två stora skepp, en mängd sidokapell och ett
dyrbart högaltare (fig. 2). Strax bredvid denna kyrka
ligger en mindre kyrka, Sagrario metropolitano,
den första församlingskyrkan i staden (i sin nuv. form
från 1749–69). Staden har nu omkr. 60 kyrkobyggnader,
men hade före sekulariseringen af kyrkogodsen mer än
dubbelt så många. Nationalpalatset (fig. 3; med en front af 205 m. mot
konstitutionsplatsens östra sida och upptagande
en yta af 40,000 kvm.) innehåller lokaler för
flera regeringsbyråer, senaten, nationalmuseum,
astronomiskt observatorium m. m. Nationalmuseet, som
upptar östra sidan af palatset, är rikt på mexikanska
fornlämningar, bl. a. den ryktbara kalenderstenen
(fig. 4), som antas vara af toltekiskt
ursprung, och offerstenen från den stora
teokallien. Nationalbiblioteket (225,000 bd)
förvaras i den gamla augustinkyrkan (efter 1867). San
Carlosakademien, med konstmuseum och skola, har
vackra samlingar af taflor och skulpturverk. Bland
andra byggnader och inrättningar må nämnas
det nya posthuset (1907), mineria (bergs- och
ingenjörskola), krigsskolan (i Chapultepecpalatset
utanför staden; fig. 5), Iturbideteatern (hittills
deputeradekammarens lokal; nu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free