Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 367-368 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mexico, hufvudstad i republiken Mexico - Mexico, en af staterna i republiken Mexico - Mexico, stad i staten Missouri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flyttad till det nya Palacio legislativo längre
västerut), det nya justitiepalatset, fängelset
(fullb. 1900), Panteon, med monument af ryktbara
mexikaner, det nya allmänna sjukhuset, den nya
högskolebyggnaden. – De gamla spanska husen äro mycket
solida, och enskilda hus voro försedda med järnportar
och fönstergaller samt platta tak med bröstvärn,
som gåfvo dem stor försvarsstyrka. Den gamla moriska
stilen med en öppen gård (patio) är allmän; de bättre
husen ha två våningar, med boningsrummen förlagda till
den andra. De nyare husen lägga mera an på utseendet,
men äro mindre solida. Stadens aflopp har beredt
myndigheterna stora svårigheter. Marken var ständigt vattensjuk,
och dess artificiella aflopp förmedlades genom
öppna grafvar till S. Lazarokanalen, som till
namnet föll ut i Tetzcocosjön. Som skillnaden
mellan i stadens grund och sjön var föga mer än 1
m. och sjön saknade aflopp, härjade tyfoidfebern
svårt i de lägre och fattigare stadsdelarna. Det
äldsta försöket att afhjälpa olägenheten gjordes
af en holländare Maartens i början af 1600-talet,
som föreslog en djup kanal från sjön Zumpango till
Tula, ett tillflöde till floden Panuco. Arbetet
fullbordades först 1789, men visade sig otillräckligt
trots de ofantliga uppoffringarna af penningar och
lif. Fullt tillfredsställande fungerar den 1900
invigda torrläggningskanalen (omkr. 70 km. lång),
som från stadens östra sida (1,3 m. under stadens
medelnivå) går norrut till Zumpango och därifrån
österut till en 10 km. lång tunnel, som förenar sig
med ett tillflöde till floden Panuco.

Fig. 5. Residensslottet Chapultepec vid Mexico, nu krigsskola (förr platsen för Moutezumas palats).

Stadens gamla universitet (teol., juridisk
och med. fakultet) upplöstes 1865 och ersattes
med ingenjörskola samt juridisk och medicinsk
skola. Staten underhåller ock landtbruks-,
handels-, konst-, musik- och farmaceutisk skola,
teknisk läroanstalt och förberedande högre skola
samt ett stort antal primär- och sekundärskolor,
för hvilka moderna byggnader uppförts. Normal- och
praktiska arbetsskolor (artes y oficios) finnas ock
jämte flera vetenskapliga sällskap (geografiskt,
geologiskt, naturhistoriskt och tekniskt). – Till
följd af brist på vattenkraft och billigt bränsle har
M. aldrig gällt för en fabriksstad. Men utvecklingen
af elektrisk kraft genom vattenfall och möjligheten
att öfverföra den på större afstånd har medfört en
märklig förändring i detta hänseende och skapat en
mängd industrier. Enligt en konsulsrapport för 1904
funnos då i staden 153 fabriker, företrädesvis
textil- och tobaksfabriker, garfverier, skofabriker,
brännerier och bryggerier, mekaniska verkstäder
och kvarnar. Staden har järnvägsförbindelse med
hamnarna Vera Cruz och Tampico vid Mexikanska
viken och med två vid Stilla hafvet, och nya linjer
byggas till två andra Stillahafshamnar. Staden har
elektrisk belysning, elektrisk spårvägsdrift och ett
vidsträckt telefonnät tillhörigt det svenska bolaget
L. M. Ericsson. – Befolkningen består mest af indianer
och halfblod, hvarjämte ett antal nordamerikaner,
engelsmän, tyskar och fransmän bosatt sig där som
kapitalister och industrimän, hvilka göra mycket
för landets utveckling. Förr var staden öfverlupen
af tiggare (pordioseros), hemlösa och brottslingar,
men den senare tidens ändrade förhållanden ha i hög
grad reducerat dem.

M. härstammar enligt traditionen från 1325 eller 1327,
när aztekerna bosatte sig på en ö i sjön Tetzcoco. De
kallade staden Tenochtitlan; det moderna namnet
härledes af Mexitli, ett af namnen på den aztekiske
krigsguden Huitzilopochtli, hvilket namn också gafs
åt aztekerna själfva. Staden, ett pålbyggnadssamhälle
på holmar – flera af dem utan tvifvel konstgjorda –
växte hastigt och hade redan vid midten af 1400-talet
utbytt sina dy- och säfhus mot solidare byggnader,
grupperade omkring den stora teokallin. Den hade nått
sin största utveckling, när spanjorerna uppträdde
1519, och skall då ha haft omkr. 60,000 hus. Den
var omkr. 20 km. i omkrets, öfverallt genomskuren af
kanaler och förenad med fastlandet genom långa och
solida chausséer. Efter dess nästan totala förstöring
i nov. 1521 sysselsatte Cortez omkr. 400,000 indianer
med att bygga om staden på dess gamla plats. Sjön
minskades, och dess strandlinje är nu 5 km. från
den stad, som den förr omslöt. 14 sept. 1847
besattes staden af nordamerikanerna, efter flera
blodiga strider, vid Tacubaya och Chapultepec, och
innehades af dem till fredsslutet i maj 1848. En
fransk styrka under marskalk Forey tog staden i
besittning i juni 1863, Maximilian kröntes till
kejsare af M. i katedralen i juni 1864 och innehade
hufvudstaden till 21 juni 1867, då den togs af
Porfirio Diaz. Jordbäfningar hemsöka staden ofta,
men göra sällan någon materiell skada; ett undantag
var jordskalfvet 30 och 31 juli 1909, som gjorde
betydlig skada och bragte äfven några människor om
lifvet.
Wbg.

Mexico [spanskt uttal mechikå], en af staterna i
förbundsrepubliken Mexico, belägen i södra delen af
den mexikanska platån, delvis sträckande sig s. om
dess kantberg. 23,185 kvkm. 975,019 inv. (1910),
mest indianer. Staten innesluter förbundsdistriktet
(se Mexico, stad). Då Sierra Madre-kedjorna mötas i
dess södra del, har staten här mycket höga toppar,
bl. a. Popocatepetl (5,452 m.) och Iztaccihuatl
(5,286 m.). F. ö. är landet en platå. I dess midt
ligga Mexicodalens sjöar Chalco, Xochimilco, Tetzcoco,
San Cristobal, Xaltacán och Zumpango, de tre första
delvis eller helt i förbundsdistriktet. Större
floder finnas icke. Där fälten väl bevattnas, växa
alla landets viktigaste kulturväxter. Bomulls- och
tobaksindustri, brännvinsbränning, tillverkning
af socker, glas, m. m. äro de viktigaste
industrigrenarna. Hufvudstad är Toluca.
J. F. N.

Mexico [me^sikåu], stad i nordamerikanska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>