- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
379-380

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meyer, Ernst - Meyer, Christian Erich Hermann von - Meyer, Johann Georg - Meyer, Georg Hermann von - Meyer, Johann Gustaf Heinrich - Meyer, Leopold von - Meyer, Thorvald - Meyer, Jean Fredrik Henrik - Meyer, Hans Vilhelm - Meyer, Konrad Ferdinand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej hans öfverflödande lefnadsglädje och älskvärda
spiritualitet. Hans målningar – till lynne och
målningssätt mera tyska än danska – visade kvick
karakteristik, skönhetssökande och ibland en liten
dosis sentimentalitet. Hans motiv äro En offentlig
brefskrifvare i Rom
(1828), Neapolitansk fiskarfamilj
(1833), Landstigning på Capri (1837), En gosse
föres till klostret
och Ave Maria (1853). Flera af
dessa motiv samt typer och karaktärsstudier finnas
i Köpenhamns konstmuseum, i Thorvaldsens museum,
Hirschsprungs galleri och Glyptoteket. Flertalet af
M:s alster såldes till Tyskland, England och
Amerika. 1843 besökte M. Köpenhamn och blef då
invald i konstakademien. Under den oroliga tiden
omkr. 1848 vistades han fyra år i Paris och
Schweiz, men återvände sedan till Rom. På café
Greco, hans och de nordiske konstnärernas stamhåll
där under årtionden, träffades han af ett
slaganfall, som medförde döden.
G-g N.

Meyer [ma’jer], Christian Erich
Hermann von,
tysk paleontolog, f. 1801 i
Frankfurt a. M., d. där 1869, var sedan 1837 kontrollör
och 1863–66 kassör vid Tyska förbundets
kassaförvaltning. Om kännedomen af de fossila
ryggradsdjuren inlade han stora förtjänster. Bland
hans till 300 uppgående publikationer, dels
särskildt utgifna, dels intagna i facktidskrifter,
märkas Palæologica zur geschichte der erde und ihrer
geschöpfe
(1832), det med praktfulla teckningar
försedda verket Beiträge zur paläontologie
Würtembergs
(1844; tills. med W. H. Th. Plieninger)
och Zur fauna der vorwelt (1845 o. f.). 1846
grundlade han det för paleontologiens alla grenar
afsedda samlingsverket "Palæontographica", af
hvilket 17 band utkommo under hans redaktion.

Meyer [ma’jer], Johann Georg, tysk målare, f. 1813
i Bremen, hvarför han vanligen kallas M. von Bremen,
d. 1886 i Berlin, studerade i Düsseldorf,
flyttade 1852 till Berlin, där han blef professor. Han
målade scener ur barnvärlden, vanligen naiva och
humoristiska, någon gång känslosamma och dramatiskt
rörliga. Bäst är han i sina äldre arbeten, såsom
Julafton (1843), Barnsängshustrun (1854), Den lilla
husmodern
(s. å., Nationalgalleriet i Berlin).
(G-g N.)

Meyer [ma’jer], Georg Hermann von, tysk anatom,
f. 1815 i Frankfurt a. M., d. där 1892, blef 1837
med. doktor och 1840 docent i Tübingen samt kallades
1844 till e. o. professor i anatomi i Zürich och
var 1856–92 ord. professor där. I sin vetenskapliga
verksamhet vinnlade sig M. om studiet af kroppens
mekaniska förhållanden. Bland hans afhandlingar
åt detta håll böra nämnas Statik und mechanik
des menschlichen knochengerüstes
(1873), Studien
über den mechanismus des fusses
(1883), Lehrbuch
der anatomie
(1856; 3:e uppl. 1871) och Unsere
sprachwerkzeuge und ihre verwendung zur bildung der
sprachlaute
(1880). Äfven som populär skriftställare
utgaf M. flera afhandlingar, t. ex. Über die richtige
gestalt des schuhes
(1858).
R. T-dt.

Meyer [ma’jer], Johann Gustaf Heinrich, tysk
trädgårdsanläggare, f. 1816 i Frauendorf vid
Frankfurt an der Oder, d. 1877, verkade dels som
lärare i trädgårdsanläggningskonst vid trädgårdsskolan
i Potsdam, dels som anläggare. Sedan 1870 anställd
hos staden Berlin, anlade han
flera af dess förnämsta parker. I sitt ansedda verk
Die schöne gartenkunst (1860; 2:a uppl. 1874),
visar han sig starkt påverkad af den engelska
trädgårdsanläggningskonsten.
C. G. D.

Meyer [majer], Leopold von, österrikisk pianist,
f. 1816 i Wien, d. 1883 i Dresden, elev af Czerny och
Fischhof, gjorde från 1835 vidsträckta konsertresor
genom Europa (Stockholm 1856) och Amerika.
A. L.*

Meyer [mejer], Thorvald, norsk affärsman,
mecenat, f. 1818 i Kristiania, d. där 1909, skänkte
bl. a. sin födelsestad en parkanläggning och en
badanstalt samt bidrog frikostigt till uppförande af
en ny frimurarloge och till många
välgörenhetsändamål. En gata och en öppen plats i Kristiania
äro uppkallade efter honom.
K. V. H.

Meyer [me’jer], Jean Fredrik Henrik, violinist,
f. 1822 i Hamburg, d. 1893, var 1848–52 samt
efter 1861 anställd som förste violinist vid
hofkapellet i Stockholm, där han 1866 blef andre
och 1872 förste konsertmästare samt 1882 fick
afsked med pension. Han uppträdde med bifall på
konserter i Sverige, Finland och Ryssland samt
utgaf kompositioner för violin och piano. M. gifte
sig 1854 i Petersburg med pianisten Virginie Paban.
A. L.*

Meyer [mejer], Hans Vilhelm, dansk läkare, f. 25
okt. 1824, d. 3 juni 1895, blef 1847 med. kandidat,
bosatte sig som läkare i Köpenhamn 1853, egnade
sig särskildt åt studiet af öronsjukdomarna och
fick efter hand stor praktik, i synnerhet vid sin
öronklinik (sedan 1865); där utbildades också alla
yngre danska öronläkare. Europeiskt rykte vann
hann genom upptäckten (1868) af de s. k. adenoida
vegetationerna (se Nässjukdomar) och blef allmänt
erkänd som en framstående forskare; 1884 blef han
hedersdoktor i Halle. I Schwartzes "Handbuch der
ohrenheilkunde" (1892–93) författade M. otologiens
historia, och i "Hospitalstidende" 1895 framställde
han ofvannämnda sjukdoms och sin egen upptäckts
historia. Genom insamling i alla Europas länder restes
1898 hans byst i Köpenhamn.
E. Ebg.

illustration placeholder

Meyer [ma’jer], Konrad Ferdinand, schweizisk
författare, f. 11 okt. 1825 i Zürich, d. 28 nov. 1898
i Kilchberg, tillhörde en gammal Zürichsläkt och
växte upp i ett förmöget hem, som likväl fördystrades
af den tidigt änka vordna moderns lynnessjukdom. M:s
anlag erhöllo på grund häraf icke någon utbildning,
och hans lefnadsplaner voro ytterst obestämda
och vacklande. Långa tider vistades han i franska
Schweiz och förvärfvade sig en fransk språk- och
litteraturkännedom, som var så betydande, att han
begagnade franskan omväxlande med tyskan och länge
tvekade, till hvilket språk han definitivt skulle
sluta sig. Efter moderns död, 1856, begaf han sig
ut på resor till Frankrike och Italien. Först vid
trettionio års

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free