- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
381-382

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meyer, Konrad Ferdinand - Meyer, Jürgen Bona - Meyer - Meyer 1. Julius Lothar M. - Meyer 2. Oscar Emil M. - Meyer, Elard Hugo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ålder gaf han ut sin första bok, den anonyma Zwanzig
balladen
(1864, 2:a utvidgade och med namn
försedda uppl. 1869), som gick tämligen obeaktad
förbi. Fransk-tyska kriget 1870 afgjorde ändtligen
hans nationalitetsfråga; samkänslan med tyskarna
och jublet öfver deras segrar togo sig uttryck i
dikten Huttens letzte tage (1871), som följdes af
idyllen Engelberg (1872). Uppmuntrad af bifallet,
fortsatte M. sitt författarskap med en följd
större och mindre historiska noveller. Das
amulett
(1873; "Två schweizare", 1900) är en
skiss från Bartolomeinatten, Jürg Jenatsch
(1874; sv. öfv. 1909 med inl. af R. G:son Berg)
en stor, brokig skildring från Graubünden under
Trettioåriga kriget. Der heilige (1880) behandlar
Thomas à Becket, Der schuss von der kanzel (1878)
och Gustav Adolfs page (1882; sv. öfv. 1889)
skildra reformationens och motreformationens tider,
Plautus im nonnenkloster (1882), Das leiden eines
knaben
(1883), Die hochzeit des mönchs (1884), Die
versuchung des Pescara
(1887) och Angela Borgia
(1890; sv. öfv. 1892) hämta alla sina motiv från
renässansen. Die richterin (1885) skildrar Karl
den stores tidehvarf. Som synes, var det stormiga
epoker med vilda, förvirrade samhällsförhållanden,
till hvilka han förlade sina bilder ur det förgångna;
med sträng komposition, lugnt afvägda proportioner
och plastisk framställningskonst, som otvifvelaktigt
påverkats af fransk litterär tradition, gestaltade
han det historiskt gifna stoffet. I förgrunden
af hans berättelser står städse en problematisk,
"demonisk" natur, som slits mellan lockelse och plikt,
mellan de olika krafven på det offentliga lifvets
ledande personligheter. Lysande tidskarakteristik,
strängt genomförd objektivitet i berättandet utmärka
hans noveller, och äfven i hans Gedichte (1882),
där balladerna och en manligt energisk tankelyrik
är det yppersta, verkar han snarast kylig, lugn
och aristokratiskt förbehållsam. Jämte Keller är
M. det tyska Schweiz’ förnämsta litterära namn. Hans
arbeten äro utgifna i ett stort antal upplagor,
Sämtliche schriften i 9 bd 1908, hans brefväxling
med Luise von François 1906. Till sv. öfversattes 1900
"Noveller", innehållande "Helgonet", "Munkens bröllop"
och "Domarinnan". Se arbeten om M. af A. Frey (1899;
2:a uppl. 1912), hans syster Betsy Meyer (1903),
Langmesser (1905), Stössl (s. å.), Blaser (s. å.) och
Korrodi (1912).
R-n B.

Meyer [ma’jer], Jürgen Bona, tysk filosofisk
skriftställare, f. 1829 i Hamburg, d. 1897 i Bonn,
professor i filosofi i Bonn 1868, utgaf Kants
psychologie, dargestellt und erläulert
(1869),
Philosophische zeitfragen (1870; 2:a uppl. 1874)
m. m. M. sysslade hufvudsakligen med Aristoteles som
naturforskare och sökte sprida kännedom i Tyskland om
den franska filosofien samt verka för reformer i skol-
och universitetsväsendet.

Meyer [ma’’jer]. 1. Julius Lothar M., tysk kemist,
f. 1830 i Varel (Oldenburg), d. 189o i Tübingen,
erhöll 1859 ledningen af det kemiska laboratoriet
vid Breslau universitets fysiologiska institution,
kallades 1866 till lärare vid skogsakademien i
Neustadt-Eberswalde och 1868 till professor i kemi
vid polyteknikum i Karlsruhe samt fästes 1876 som
ord. professor i kemi vid universitetet i Tübingen. I
Die gase des blutes (1857)
och De sanguine oxydocarbonico infecto (1858)
fann han, att syrets upptagande vid andningen icke,
såsom man dittills antagit, försiggår genom en enkel
lösningsprocess, utan beror på kemisk bindning af
syret genom en af blodets beståndsdelar, som sedermera
visade sig vara hemoglobin. Vidare upptäckte han,
att koloxid ingår kemisk förening med blodet, att
detta vid upptagande af koloxid blir oförmöget att
binda syret (koloxidförgiftning) samt att de mängder
koloxid och syre, som af blodet kunna upptagas,
stå i ett enkelt atomförhållande. I Tübingen
egnade sig M. hufvudsakligen åt den allmänna och
fysikaliska kemien, särskildt åt studiet af kemiska
reaktionshastigheter. M:s viktigaste arbete är Die
natur der chemischen elemente als funktion ihrer
atomgewicht
(förf. 1869, tr. 1870), i hvilket han
oberoende af Mendelejev uppställde grundämnenas
periodiska system. (Se Grundämnen, sp. 437. Den där
reproducerade grafiska framställningen af grundämnenas
atomvolymer som funktion af atomvikten har uppställts
af M.) Bland andra arbeten af M. märkas Die modernen
theorien der chemie
(1864; 6:e uppl. 1896), som har
haft ett visst inflytande på 1870- och 1880-talens
uppfattning af fysikalisk-kemiska frågor. Den moderna
fysikaliska kemiens utveckling förmådde M. däremot
ej följa.

2. Oscar Emil M., den föregåendes broder, tysk
fysiker, f. 1834 i Varel, d. 1909 i Breslau, blef
1862 docent i Göttingen och var 1864–1904 professor i
fysik i Breslau. Han utförde undersökningar om gasers
och vätskors inre friktion samt om dynamomaskiner och
jordmagnetism. Synnerligen stort anseende vann hans
skrift Die kinetische theorie der gase (1877; 2:a
uppl. 1895–99). Han utgaf F. Neumanns "Vorlesungen
über die theorie der elastizität" (1885).
1. H. E. 2. S. A-s.

Meyer [ma’jer], Leo, tysk språkvetenskapsman, f. 1830
i Bledeln (Hannover), d. 1910 i Göttingen, blef
e. o. professor i Göttingen 1862, var professor
i tyska och jämförande språkforskning i Dorpat
1865–99 och bosatte sig sedermera i Göttingen
som honorarprofessor vid universitetet där. Bland
hans skrifter märkas Der infinitiv der homerischen
sprache
(1856), Bemerkungen zur ältesten geschichte
der griechischen mythologie
(1857), Gedrängte
vergleichung der griechischen und lateinischen
deklination
(1862), Vergleichende grammatik der
griechischen und lateinischen sprache
(2 bd, 1861–65;
2:a uppl. af bd 1 1882–84), Über die flexion
der adjektiva im deutschen
(1863), Die gotische
sprache
(1869), Livländische reimchronik (1876),
Griechische aoriste (1879), A n im griechischen,
lateinischen und gotischen
(1880) och Handbuch
der griechischen etymologie
(4 bd, 1901–02).
K. F. J

Meyer [ma’jer], Elard Hugo, tysk mytolog, f. 1831
i Bremen, d. 1908 som ord. honorarprofessor i tysk
filologi i Freiburg (Baden), skref Indogermanische
mythen
(I. Gandharvenkentauren, 1883; II. Achilleis,
1887), Homer und die Ilias (1887), Völuspa (1889),
däri han vill ådagalägga öfverensstämmelse med kristna
medeltidsskrifter från kontinenten, framför allt med
Honorius från Augustodunum (särskildt hans 1100–

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free