- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
389-390

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meyer-Kübke, Wilhelm - Meyerska madonnan - Meyerson, Gerda - Meyer von Bremen. Se Meyer, J. G. - Meyfart, Johann Mattheus - Meymac, stad i franska Corrèze - Meyn - Meyn 1. Peter M - Meyn 2. Antoinette M. - Meynert, Theodor - Meyr, Melchior

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språkforskningens historia såväl genom den öfverblick det
skänker öfver vetenskapens dittills vunna resultat
som framför allt genom den vidsynthet och skärpa,
som prägla dess metod. Hänsyn tages där till de
olika språkens äldre och nyare dialekter i en
utsträckning, som förut var okänd. Förf. söker
framgångsrikt sammanföra de olika företeelserna
under större förklarande synpunkter, på samma gång
han får tillfälle att i detalj behandla och delvis
lösa ett flertal af den romanska grammatikens
problem. Samtidigt med och efter detta verk har
M. utgett många arbeten, bland hvilka de viktigaste
torde vara Italienische grammatik (1890; på it. under
titeln Grammatica storico-comparata della lingua
italiana e dei dialetti toscani,
öfv. af M. Bartoli
och G. Braun, med tillägg af förf. 1901), Einführung
in das studium der romanischen sprachwissenschaft

(1901; 2:a uppl. 1901), Historische grammatik der
französischen sprache. 1. Laut- und flexionslehre

(1908), de båda sistnämnda liksom den under utgifning
varande Romanisches etymologisches wörterbuch
ingående i den af M. redigerade förträffliga
serien "Sammlung romanischer elementar- und
handbücher" (Winthers universitätsbuchhandlung,
Heidelberg). Bland mera speciella arbeten må
erinras om Die betonung des gallischen (1901) och
Zur kenntniss des altlogudoresischen (1902). I
facktidskrifterna (särskildt "Zeitschrift für
romanische philologie") har M. alltjämt utvecklat en
lika flitig som betydelsefull verksamhet. Tillsammans
med representanter för andra filologiska discipliner
utger han sedan 1909 tidskriften "Wörter und sachen",
i hvilken han offentliggjort viktiga ordhistoriska
studier. M. är led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg
(1909).
E. S-f.

Meyerska madonnan [majer-]. Se pl. I och II till
art. Holbein.

Meyerson [me’jer-], Gerda, skriftställarinna,
verksam på flera områden inom det sociala arbetet,
f. 1 febr. 1866 i Stockholm, egnade sig några
år åt skönlitterär verksamhet, men började
alltmer intressera sig för sociala studier
och praktisk verksamhet, företrädesvis bland
industriarbeterskorna. För dessa har hon särskildt
verkat genom upprättandet af hem för arbeterskor i
Stockholm. 1898 öppnades det första hemmet, för 10
arbeterskor, och s. å. bildades föreningen Hem för
arbeterskor,
som f. n. har två hem i hufvudstaden
med tillsammans 110 hyresgäster. Hemmen afse att
motarbeta inneboendesystemet genom att bereda
billiga, hemtrefliga bostäder för ensamstående,
företrädesvis yngre kvinnor ur arbetsklassen
samt lämna dem tillfällen till ett uppfostrande
hemlif och goda förströelser. Dessutom anordnas
i hemmen samkvämsaftnar och undervisningskurser i
hushållsgöromål m. m. Sedan 1911 eger föreningen ett
eget sommarhem. För hemarbetsfrågan har M. egnat stort
intresse och bl. a. anordnat Centralförbundets för
socialt arbete hemarbetsutställning i Stockholm
1907. M. har dessutom deltagit i arbetet inom
nämnda förbund, vid hvars bildande hon tagit
en verksam del, samt i Hvita bandet och andra
sammanslutningar på det sociala arbetets, nykterhetens
och folkbildningens områden. M. har utgifvit Svenska
hemarbetsförhållanden
(1907), Kvinnorna i industrien
(1909), Världens ljus. Tankar om Jesus och hans
lära
(1908) samt en mängd artiklar i tidskrifter
och tidningar.
G. H. v. K.

Meyer von Bremen. Se Meyer, J. G.

Meyfart [ma’j-], Johann Mattheus, tysk teolog och
psalmförfattare, f. 1590, d. 1642 som teol. professor
i Erfurt och pastor vid Augustinkyrkan där, var en
af sin tids mest finbildade och ädla företrädare
för den lutherska bekännelsen. Han var en bland de
förste, som skarpt opponerade sig mot vidskepligheten
i häxprocesserna. M. författade teologiska och
homiletiska skrifter, och i de senare inflätade
han ofta psalmer af högt poetiskt värde. Särskildt
räknas hans sång "Jerusalem, du hochgebaute stadt"
till den protestantiska psalmdiktningens pärlor.
E. N. S-g.

Meymac [mäma’k], stad i franska dep. Corrèze
(Limousin), vid foten af Signal de M. (984 m.) och
Mont de M. (971 m.). 2,047 inv. (1901; som kommun
3,765 inv.). Brytning af stenkol, bly och vismut.
J. F. N.

Meyn [mejn]. 1. Peter M., dansk arkitekt, f. 1749
i Köpenhamn, d. 1808, studerade vid konstakademien
och vann stora guldmedaljen 1768. 1777–82 vistades
han utomlands samt blef 1783 medlem af akademien,
1789 stadsbyggmästare och 1799 professor vid
akademien. Hans förnämsta verk är byggnaden för den
kirurgiska institutionen vid Köpenhamns universitet
(1787). – 2. Antoinette M., den föregåendes sondotter,
norsk författarinna, f. 4 febr. 1827 i Kongsberg,
beträdde först sent författarbanan. Sedan 1870-talet
skaffade hon sig en vidsträckt läsekrets genom en
under pseudonymen Marie utgifven lång rad religiöst
färgade skildringar af hvardagslifvet, lätt och
ledigt skrifna, men ej vidare konstnärliga. Fra min
födeby
(1877; "Från min hembygd", 1880), I det stille
(1878; "I det tysta", 1881; 2:a uppl. 1886), Hjemmet
(1881; "I hemmet", s. å.), Fra fars og mors tid (1884;
"Från fars och mors tid", 1885) och Dyvekes hus (1885)
tillhöra de bättre af dem. Af hennes senare arbeten,
konstnärligt mera frigjorda, utgåfvos de flesta
under pseudonymen Holger Birch. De mest betydande äro
Pressede blomster (1889) och En kjærlighedshistorie
fra gamle dage
(1896), hvarmed hon afslutat
sitt författarskap. De flesta af hennes böcker äro
öfversatta till sv. och ty.
1. Ph. W.* 2. K. V. H.

Meynert [ma7]-], Theodor, österrikisk
anatom och psykiater, f. 1833, d. 1892, blef 1861
med. doktor, 1870 föreståndare för psykiatriska
kliniken i Wien samt 1873 ord. professor i
nervsjukdomar där. M:s arbeten öfver det centrala
nervsystemets byggnad, hvilka han nedlagt i en stor
mängd afhandlingar, äro af den största betydelse. 1872
sammanfattade han i Strickers "Handbuch der lehre von
den geweben" sina dittills vunna resultat i afh. Vom
gehirn der säugethiere.
1884 utgaf han 1:a bandet af
Psychiatrie. Klinik der erkrankungen des vorderhirns.
R. T-dt.

Meyr [majr], Melchior, tysk skald och
religionsfilosofisk skriftställare, f. 1810 nära
Nördlingen, d. 1871 i München, utvecklade 1848–52 i
Berlin ifrig journalistisk verksamhet till försvar
för det bestående. Han bosatte sig sedermera i
München. M:s filosofiska spekulationer, som hämtat
näring ur schellingianismen och F. v. Baaders mystik,
utmynnade i en teistisk världsåskådning, hvilken
han förkunnade i Gott und sein reich

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free