- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
407-408

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michaelis - Michaelis 1. Sophus M - Michaelis 2. Katarina Marie M., född Bech Bröndum - Michaelisdag. Se Mikael - Michaelisgillet - Michaelsen, Josef - Michaelson, Knut Gottlieb - Michailidis, Kleánthos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utvecklingsbana som hans vers. Platt och opersonligt
naturalistiska äro ännu de två berättelserna Synd
(1891). Vanemennesker (1892) betecknar ett framsteg
genom sin intensivt biktade konstnärsleda vid det
grått hvardagliga och kälkborgerliga, men är docerande
och stundom maniererad. I de fritt fantasirika Æbelö
(1895) och Dödedansen (1900) är M. ärkeromantiker,
dock med modernt vetenskaplig anstrykning. I
den förra prosadikten, som röjer skarp blick för
sambandet mellan det fysiska och psykiska, kunna
vissa motiv härledas från "Aucassin och Nicolette",
men sceneriet är hämtadt från Skanderborgs sjö, och
historien är innerst en af författaren själf upplefd
episod. Intryck från italienska ungrenässansens
litteratur och konst äro märkbara i den lilla novellen
Giovanna (1901; sv. öfv. s. å.), tilltalande både
genom kompositionens afrundning och bildernas
prismatiskt klara färger. – Äfven inom dramatiken
har M. pröfvat sina krafter med Lægen (1906), det
retoriskt glänsande och teatraliskt effektfulla
Revolutionsbryllup (s. å.; med framgång uppf. på
Dram. teatern i Stockholm 1908), som behandlar en
spännande tilldragelse under franska revolutionen,
och S:t Helena (1911, napoleonskt ämne). – Se
C. E. Jensen, "Vore dages digtere" (1898).

2. Katarina Marie M., född Bech Bröndum, dansk
författarinna, f. 20 mars 1872 i Randers, gifte
sig 1895 med författaren Sophus M. (se ofvan). Fru
M. har författat ett stort antal dikter och noveller
i periodiska publikationer. Hennes arbeten i bokform
äro Höjt spil (1898), Fattige i aanden (1901),
Birkedommeren (s. å.), Barnet (1902), Lillemor
(s. å.), Hellig enfold (1903), Sönnen (s. å.), Gyda
(1904), Munken gaar i enge (1905), De smaa mennesker
(1906), Tommelise (s. å.), Kyllingesorger (1907),
Over al forstand (s. å.), Betty Rosa (1908), Tro som
guld
(1909) och Den farlige alder (1910). Fru M. har
alltmera gjort till sin specialitet att skildra
kvinnor i öfvergångsåren, och det har snarare varit
ämnenas nästan patologiska art än behandlingen,
som gjort vissa af hennes senare arbeten ryktbara
i både Danmark och utlandet. Iakttagelseskärpa och
en adekvat stil känneteckna henne; hon tillhör de
författarinnor, som sträfva att ge sin framställning
af tillvarons skuggsidor den skarpaste brutalitet.
1. E. A-ie.

Michaelisdag [mika-]. Se Mikael.

Michaelisgillet [mika-], stiftadt i Stockholm 1905,
har till uppgift att "genom värdigt och konstnärligt
utgifvande af märkligare arbeten främja studiet af
svensk kultur och historia samt därmed sammanhängande
intressen". Gillet, som räknar högst 30 led., har,
utom några smärre skrifter rörande Olaus Magnus,
publicerat den första svenska öfv. af Olaus Magnus’
"Historia om de nordiska folken" (under utgifning
sedan 1909). Därjämte förberedes bl. a. utgifvandet
af en serie källskrifter till Sveriges äldre historia
i svensk öfv.
C. G.

Michaelsen [mi’ka-], Josef, dansk post- och
tidningsman, f. 1 sept. 1826, d. 12 apr. 1908,
blef 1853 polit. kandidat, anställdes 1859 i
generalpostdirektionen cch blef 1876 postmästare
i Slagelse, men miste 1879 ämbetet genom egen
försumlighet och andras brottslighet. Redan 1859
uppvisade han i ett förslag till generalpostdirektionen den
princip, som ligger till grund för den af den
tyske generalpostdirektören Stephan 1874 stiftade
världspostföreningen, nämligen afskaffandet
af transitoportot, och författade 1868 Sur
l’abolissement des porto internationaux et de transit

(da. öfv. 1873). Men han förstod ej att göra sig
gällande i sitt fädernesland och lyckades först
senare vinna det erkännande, som hans snillrika
idé förtjänade. Härtill bidrog säkerligen hans eget
politiska uppträdande. Redan som ung student (1846–51)
var han medarbetare i "Fædrelandet", utgaf 1855–64
en liten underhållande veckotidning och sedan det af
Goldschmidt uppsatta veckobladet "Hjemme og ude" samt
dess fortsättning, "Norden" (1862). Där gjorde han
sig till språkrör för Blixen-Finecke och riktade de
häftigaste angrepp på det national-liberala partiet
(i synnerhet minister Fenger). Senare hade han en
betydelsefull andel i bildandet af "Oktoberforeningen"
(en politisk allians mellan godsegare och bönder) 1865
och äfven i tillkomsten af den därifrån stammande
ministären Frijs. Slutligen var M. 1871 en bland
stiftarna af "Landmansbanken". 1890–93 utgaf han
Fra min samtid, I–II, med många intressanta, men ej
fullt pålitliga politiska upplysningar. 1875 fick
M. Cobdenklubbens silfvermedalj. 1906 uppställdes
hans marmorbyst i Frederiksborgs museum.
E. Ebg.

Michaelson [mika-], Knut Gottlieb, dramatisk
författare, teaterledare, f. 1 april 1841 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1859 och studerade där,
lifligt intresserad för allt, som rörde teatern,
till 1863, hvarefter han bosatte sig som disponent på
Schebo bruk i Stockholms län. Sedan denna bruksegendom
försålts, flyttade M. till Stockholm 1903. Utom
mindre originalpjäser för landsortsteatrarna samt
dramatiska tillfällighetsstycken, bearbetningar
och öfversättningar för scenen har M. författat
skådespelet Marguerite (1881), pjäserna Markis de la
Ferrière
(1884), Ett val (1886) och Återgång (1887)
samt tre-aktskomedierna Moln (1890), Skandalen i
natt
(1891), Ett ungkarlshem (1892), Förr i världen
(1893) och Unga grefven (1895) samt En skugga (1900)
och En afton på Tre byttor. Samtliga dessa arbeten
ha uppförts dels på kungl. Dramatiska teatern i
Stockholm, dels på Nya, nuv. Svenska, teatern. Flera
af hans stycken ha spelats äfven i Finland, "Skandalen
i natt" och "Ett ungkarlshem" därjämte i Petersburg
och Danmark. M:s dramatiska arbeten utmärkas
för skickligt knuten intrig samt ledig och fyndig
dialog; han är i ett och allt lärjunge af den franska
dramatiska skolan från 1870- och 1880-talen och har
fast blick för det sceniskt verkningsfulla. Dessa
egenskaper tillika med en utpräglad regissörstalang
ha äfven kommit honom till godo som teaterledare. Han
blef 1907 utsedd till verkställande direktör för
den nya Dramatiska teatern och visade sig härvid
särskildt som framstående regissör, men det mindre
lyckliga ekonomiska resultatet vållade hans afgång
redan sommaren 1910. M. utgaf s. å. en skrift om
sitt direktörskap, Svar på mångas frågor. 1911 blef
han en af direktörerna för den nya "Intima teatern".
(K. W-g.)

Michailidis, Kleánthos, nygrekisk författare,
f. 1849, köpman i Manchester, har författat
bl. a. "Byzantinska folkets historia" (1901) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free