- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
411-412

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michaux, franska botanister - Michaux 1. André M - Michaux 2. François André M - Michel, ty. Se Mickel - Michel, Sankt - Michel, Sankt 1. Län i Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Han företog en resa i länderna mellan Kaspiska hafvet
och Persiska viken 1782–84, vistades på sin regerings
uppdrag i Nord-Amerika 1785–96 och deltog i Baudins
expedition till Ile-de-France 1800, hvarefter han
slog sig ned på Madagaskar, där han snart dukade
under för följderna af klimatsjukdomar. M. vann
ett berömdt namn som forskare och författare inom
Nord-Amerikas flora. Sonen (se M. 2) utgaf hans stora
verk Histoire des chénes de l’Amérique (med 36 tafl.,
1801) och Flora boreali-americana (2 bd, 1803).

2. François André M., den föregåendes son, f. 16
aug. 1770 i Versailles, d. 23 okt. 1855 i Vauréal
vid Pontoise, var med. doktor samt skogs- och
åkerbruksbotanist. På regeringens uppdrag företog
han långvariga studieresor i Nord-Amerika och
utgaf Voyage à l’ouest des monts Alleghany (1804)
och Histoire des arbres forestiers de l’Amérique
septentrionale
(3 bd, med 145 färglagda taflor,
1810–13; eng. öfv. "The North American Sylva", med
156 tafl., 1859, 1865).
1–2. C. Lmn.

Michel, ty. Se Mickel.

Michel [mi’kkel], Sankt (fi. Mikkeli). 1. Län i
Finland, omfattar mellersta Savolaks och en del
af östra Tavastland samt gränsar i n. och ö. till
Kuopio län, i s. till Viborgs och Nylands län,
i v. till Tavastehus län och i n. v. till Vasa
län. En del af gränsen mot Kuopio län går öfver
sjöarna Orivesi och Puruvesi, mot Viborgs län öfver
Saima, mot Tavastehus län öfver Päijänne, Länet
ligger, med största sträckningen i n. ö. och s. v.,
emellan 62° 39’ och 61° 4’ n. br. samt 25° 28’ och
29° 40’ ö. lgd (från Greenw.). Areal enl. Finlands
landtmäteristyrelses nyaste beräkning 22,840 kvkm.,
hvaraf 6,202 kvkm. vatten. Landmassan är på alla sidor
genomskuren af öppna fjärdar, vikar och sund. Länet
erbjuder därför utseendet af en samling otaliga
öar och näs samt lockar årligen tusentals resande
till sina natursköna trakter. Allmänt bekant för sin
hänförande utsikt är Punkaharjus långsmala ås emellan
Puruvesivattnen, 29 km. s. ö. från Nyslott. – Länet
genomstrykes från n. till s. af den s. k. Savolaksska
åsen l. Vedenjakaja, hvilken delar vattenmassan åt
två håll, åt ö. och s. ö. till Saimavattnen, åt v. och
s. v. till Päijänne vattensystem och Kymmeneälf,
hvilka ha ett af sina vattenrikaste tillflöden från
sjöarna Kyyvesi, Puulavesi, Jääsjärvi m. fl. –
Landet emellan sjöarna och vattendragen upptages
förnämligast af stenbunden sandjord samt mossar
och kärr. – Länets befolkning utgjorde vid slutet
af 1910 198,829 pers., hvaraf 99,123 voro mankön
och 99,706 kvinnkön. Folktätheten utgjorde nära
12 pers. på 1 kvkm. land. Befolkningens språk är
nästan uteslutande finska; svenskan är inskränkt till
ståndspersonsklassen och omfattade 1910 blott ett
700-tal personer. – Hufvudnäringen är jordbruk, som
ännu flerstädes skötes på ett gammalmodigt sätt, med
skiftesbruk och svedjande. Den odlade jorden uppgafs
1901 till 93,060 har åker och 105,375 har äng. Skörden
år 1909, hvilket var ett ungefär medelgodt år,
utgjorde 392 hl. hvete, 409,688 hl. råg, 105,807
hl. korn, 483,887 hl. hafre, 27,457 hl. blandsäd,
508,269 hl. potatis, 141,447 hl. rofvor och öfriga
jordfrukter samt 1,291 kg. lin och hampa. Hampkulturen
är numera obetydlig; däremot odlas något bohvete
(skörden 2,432 hl.).
Boskapsstocken utgjorde 1909 21,521 hästar öfver
3 år och 106,212 nötkreatur. Hästar utföras till
andra delar af landet och till Ryssland. Den odlade
jorden var fördelad på 18,945 brukningsdelar, hvaraf
4,968 voro s. k. parcellbruk (under 3 hars areal),
7,264 jordbruk mellan 3–10 har, 6,624 medelstora
jordbruk (10–100 har) och 89 jordbruk omfattande
öfver 100 har. Af dessa brukningsdelar brukades
38,8 proc. på egen jord, resten på arrendejord. Af
de 38,389 hushållen, som bebodde länets landsbygd,
hade 49,4 proc. egen brukningsdel, och af hushållen
tillhörde 28,767 med ett personantal af 135,253 den
egentliga jordbruksnäringen. Jordegarna voro 8,159,
af hvilka 28 egde mindre än 2 har, 999 2–50 har,
5,692 50–250 har, 1,294 250–1,000 har och 146
öfver 1,000 har jordareal. De enskilda skogarna,
som beräknas upptaga omkr. 1,452,000 har, äro
förstörda eller förstöras genom svedjande och ohejdad
afverkning. Endast inom kronoskogarna, omkr. 9,300
har, förekommer ordnad skogshushållning. Tillgången på
rofdjur och vildt är tämligen god, ehuru år från år
stadd i aftagande. Tillgången på fisk (lax, siklöja,
harr, sik) är ymnig, men fisket idkas af allmogen
blott till husbehof. Hus- och hemslöjdens förnämsta
alster äro väfnader, vidare husgerådssaker, åkdon,
träkärl och fiskredskap. Bruksverksamheten är numera
ingen, sedan bearbetningen af sjö- och myrmalmerna
nästan upphört. Den industriella verksamheten är
ock jämförelsevis obetydlig. 1909 förekommo i
länets 3 städer endast 22 industriella företag
med ett medelantal af 302 arb., på landsbygden
resp. 241 och 1,945. Värdet af de förädlade varorna
uppskattades för hela länet till 7,4 mill. mk (däraf
1,5 mill. mk för städerna). Inom länet funnos 1910 3
brännvinsbrännerier (med en tillverkning af 553,795
l.) och 5 ölbryggerier (tillverkning 550,665 l. öl
och 93,575 1. svagare maltdrycker). Sågarnas antal
var 1908 26, sågarbetarnas 1,391 och sågarnas
produktion 203,000 kbm.; antalet försågad stock
1,785,000. – I judiciellt afseende lyder länet under
Viborgs hofrätt samt är fördeladt på 5 domsagor, af
hvilka 3 med sitt största område höra till Kuopio
län. I administrativt hänseende omfattar länet 3
städer: S:t Michel, guvernörens residens, Heinola
och Nyslott, och 4 härad: Heinola, S:t Michels,
Jokkas och Rantasalmi med 21 länsmansdistrikt. I
ecklesiastikt afseende hör länet till Nyslotts
stift, bildande 27 lands- och moderförsamlingar,
3 stadsförsamlingar, hvaraf 1 (Heinola) tillika
är landsförsamling. Församlingarna äro fördelade
på 4 prosterier: Heinola, S:t Michels, Jokkas och
Nyslotts. Landskommunernas antal är 27, byarnas 676. –
För den lärda bildningen finnes ett fullständigt
7-klassigt lyceum i S:t Michel och ett i Nyslott;
dessutom finnas åtskilliga högre bildningsanstalter
i länets städer. För folkundervisningen på
landsbygden voro vårterminen 1910 i verksamhet
169 fasta folkskolor med 7,088 lärjungar. Ingen
enda af länets landskommuner saknar numera fast
folkskola. I Heinola finnes folkskollärarseminarium
och i S:t Michel en statens döfstumskola. Länet har
4 provinsialläkare, 2 stadsläkare (i Heinola och
Nyslott) och 2 lasarettsläkare (i S:t Michel och
Nyslott) samt 4 veterinärer. Såväl i Heinola som i
Nyslott ha inrättats kur- och badanstalter. 6,773

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free