- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
425-426

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michelson, Ivan Ivanovitj - Michelson, Albert Abraham - Michelsson, Jöns, stamfader för ätten Ehrenborg - Michetti, Paolo Francesco - Michiels, Joseph Alfred Xavier - Michigan, en af Nord-Amerikas förenta stater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

måste ge sig (1774). I 1788–90 års krig mot Sverige
förde han befäl. Utförandet af planen för 1788–89
års vinterfälttåg lämnades åt M. i st. f. åt den
tröge Musin-Pusjkin. M. blef slagen af Stedingk vid
Porrassalmi 13 juni 1789. 1806 fick han kommandot
öfver Moldau-armén i kriget mot Turkiet, men hade i
brist på tillräckliga stridskrafter vid sin död icke
hunnit uträtta något.

illustration placeholder

Michelson [eng. uttal m^klson], Albert Abraham,
amerikansk fysiker, f. 19 dec. 1852 i Strelno,
prov. Posen, Preussen, följde tvåårig sina föräldrar
till Amerika, blef 1869 student i San Francisco,
genomgick 1869–73 sjökrigshögskolan i Annapolis,
där han sedan verkade som instruktör i fysik och kemi
1875–79, besökte universiteten i Berlin, Heidelberg
och Paris 1880–82, var 1883–89 lärare i fysik vid
Case school i Cleveland, 1889–92 professor i fysik
vid Clark university i Worcester och sedermera vid
universitetet i Chicago. Vid sjökrigshögskolan väcktes
hans intresse för mätning af ljusets hastighet,
och han upprepade 1878 Foucaults försök i denna
riktning. Han fick sedan deltaga i Newcombs mätningar
af ljushastigheten och utförde själf nya sådana i
Cleveland. Resultatet var 299,890 km. pr sek. 1880
uttänkte M. en metod att bestämma jordens rörelse i
förhållande till ljusetern, för hvilket ändamål en
interferometer konstruerades. Försök, utförda därmed
i Berlin och Potsdam, gåfvo negativt resultat. Detta
föranledde M. att tills. med Ed. A. Morley i Cleveland
uppta Fizeaus försök ang. ljusets hastighet i
ett medium, som rör sig. Fizeaus resultat blefvo
bekräftade. Dessutom återupptogo M. och Morley,
under iakttagande af en mycket större noggrannhet,
Potsdam-försöken och kommo till samma resultat,
som dessa gett. I Worcester tillämpade M. sina
optiska metoder på spektroskopiska och astronomiska
mätningar, med ledning hvaraf Juppitersmånarnas
storlek uppmättes på Lickobservatoriet. M. fick
nu också den tanken att med en dittills ouppnådd
noggrannhet uppmäta meteretalongen uti en känd
ljusvåglängd, hvartill valdes en röd kadmiumlinje. Han
inbjöds att utföra denna som ytterligt viktig ansedda
bestämning i Internationella byrån för mått och vikt i
Breteuil. Arbetet, hvars resultat noga öfverensstämmer
med en senare bestämning af Benoît, Fabry och Perot,
fullgjordes 1892–93. Sedermera har M. undersökt
inflytandet af temperatur, tryck och magnetism
på ljusstrålningen äfvensom arbetat med att höja
känsligheten hos de spektroskopiska apparaterna. I
detta senare afseende må hans 1899 konstruerade
"echelon-spektroskop" (trapp-spektroskop) nämnas,
hvars noggrannhet omkr. 10 ggr öfverträffar de bästa
motsvarande äldre apparater. Instrumentet har fått
sitt namn däraf, att dess väsentliga del består af
en samling glasskifvor, alla af
samma tjocklek, som äro lagda öfver hvarandra så,
att hvarje efterföljande skifva med sin kant något
skjuter öfver hvarje föregående, till följd hvaraf de
tillsammans bilda en ytterst regelbunden trappa. Ett
parallellt ljusknippe, som infaller vinkelrätt mot
trappstegen, påverkas däraf såsom af ett gitter
(se Diffraktion). M. har äfven (1890)
konstruerat en interferensspegel, hvars båda delar
bilda nära 90 graders vinkel, medan i Fresnels
spegel de båda delarna bilda nära 180 graders
vinkel (jfr Interferens). M:s arbeten ha vunnit
största erkännande på grund af sin sällsynt stora
noggrannhet och förvärfvat honom många utmärkelser,
bland hvilka må nämnas Nobelpriset i fysik
1907. Han har också erhållit titeln hedersdoktor
vid flera universitet och blifvit invald i ett
stort antal lärda sällskap, bland hvilka svenska
Vet. akad. (1906) och Fysiogr. sällsk. i Lund (1911).
S. A-s.

Michelsson, Jöns, stamfader för adliga ätten
Ehrenborg (se d. o.).

Michetti [mike^ti], Paolo Francesco, italiensk
målare, f. 1851 i prov. Chieti, studerade i Neapel
för Dalbono och äfven i Paris och London, men
återvände snart till hemlandet och slog sig ned
i Francavilla, en by i Abruzzerna nära hafvet,
där han sedan förblifvit bosatt. Han gjorde sig
först bemärkt genom Corpus-dominiprocessionen
(1877) och genom fantasteriet Vår och amuretter
(1878). Så följde Barnens fest i Neapel samt Ex voto
(kyrkscen med botgörande pilgrimer krypande på golfvet
framför madonnans bild, 1883, Roms moderna galleri,
som äfven eger Herdinnan). Dessa målningar äro
utförda i ett impressionistiskt och improvisatoriskt,
våldsamt klatschigt behandlingssätt – ett vimmel
af människor, all form upplöst i färger. I sina
senare målningar har han öfvergått till en lugnare,
mera samlad och bred hållning, kraftig och stark,
men utan de äldre taflornas färgfyrverkeri. Bland
dessa målningar äro Jorios dotter (1895, Berlins
nationalgalleri) och de stora dukarna Ormarna och De
lytta
(världsutställningen i Paris 1900), kraftfulla,
stort anlagda, visserligen också excentriska
målningar. M. har äfven målat porträtt af konung
Umberto
till häst (1890), drottning Margherita
m. fl. Han har likaledes utfört förtjänstfulla
raderingar.
G–g N.

Michiels [-jiä’11], Joseph Alfred Xavier,
fransk konsthistoriker, f. 1813 i Rom, d. 1892 i
Paris, tillhörde en holländsk familj, som bosatte
sig i Frankrike 1817. M. utgaf Histoire de la
peinture flamande et hollandaise
(4 bd, 1845; ny
uppl. 1865–76, i 10 bd), hvilket arbete invecklade
honom i en hetsig polemik med Arsène Houssaye,
L’architecture et la peinture en Europe depuis
le IV:e siècle jusqu’à la fin du XVI:e
(1853;
flera uppl.), Rubens et l’école d’Anvers (1854;
flera uppl.), Van Dyck et ses élèves (1881) och, på
historiens område, Histoire secrète du gouvernement
autrichien
(1859) m. m. Dessutom skref han Contes
des montagnes
(1857) m. fl. skönlitterära arbeten.
(G–g N.)

Michigan [mi^igon], en af Nord-Amerikas
förenta stater, ligger emellan 41° 44′ och 47° 30′
n. br. samt mellan 82° 25′ och 90° 31′ v. lgd
och består af två halföar, kallade ”den öfre” och
”den nedre”. Den förra, mindre, sträcker sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free